På stenåldern åt vi kött, fisk, skaldjur, frukt, rötter, grönsaker, bär och nötter. Vi åt det som fanns omkring oss – det vi hittade i naturen och de djur vi kunde fånga. Om vi jämför med stenåldern så har det aldrig varit lättare att få tag på mat än nu.
De som har pengar behöver varken jaga djur eller leta i skogen, de går helt enkelt till mataffären. För oss är den största utmaningen att undvika mat som inte är hälsosam.
Mycket av maten vi äter idag är halv- eller helfabrikat, det vill säga mat som redan tillagats på något sätt. Vi köper det för att spara tid, men den tidsbesparingen har också ett pris. Dels har matvarorna ofta producerats i andra länder och transporterats till Sverige. Dels innehåller de både konserveringsmedel (för att maten ska hålla länge) och onödigt socker.
Tänk dig att du har en stor hög med kött framför dig – ungefär lika tung som två stora ryggsäckar! Så mycket kött äter en person i Sverige i genomsnitt under ett helt år.
Det blir ungefär: 40 kilo kött som faktiskt hamnar på tallriken. Det är ungefär ett kilo i veckan – som kan vara köttbullar, korv, kyckling, hamburgare eller annat kött. Men många familjer äter också vegetarisk 1-2 ggr i veckan.
Visserligen innehåller kött mycket protein – som vi behöver – men att föda upp köttboskap sliter mer på miljön än att odla vegetarisk mat. Kor, grisar och kycklingar behöver nämligen mycket mat och vatten. Allt de äter kommer också ut, vilket leder till gödselstackar som avger växthusgaser.
Vi köper mycket mer mat än vi behöver samtidigt som Europas matproducenter producerar mer mat än vad som behövs. Det resulterar i berg av mat som aldrig blir såld. Mat som vi tyvärr slänger, istället för att skänka den till fattiga som inte har råd att äta sig mätta.
En svensk familj som består av två föräldrar och två barn handlar i genomsnitt mat för 7 500 kronor i månaden. Om 25 procent av maten slängs, betyder det att vi betalat 1 875 kronor i månaden i onödan. Det är 22 500 kronor per år!
Hur vi tänker kring mat påverkar våra matvanor. På senare tid har vi märkt flera positiva trender. Allt fler köper mer ekologiskt och närproducerat – och vår köttkonsumtion minskar stadigt sedan några år! Det kan bero på att det finns fler vegetariska och veganska alternativ i affären.
Köttkonsumenterna handlar också oftare enligt principen ”mindre kött, men bättre”. Sammanlagt kan man säga att allt fler tänker på miljön när de handlar mat. Idag väljer allt fler svenskt kött, vilket innebär färre transporter och mindre luftföroreningar.
Även det ekologiska köttet har ökat i popularitet. Det ekologiska köttet kommer från djur som betar i hagen och får ekologiskt foder som till stor del odlats på den egna gården.
Ekologisk mat innehåller först och främst mindre kemiska bekämpningsmedel. När jorden slipper gifter, slipper vi också gifter. I ekologiskt jordbruk tänker man långsiktigt. Eftersom man vill att jorden i åkern ska vara näringsrik även i framtiden, låter man åkern vila ibland. Odlar man för intensivt försvinner en del av jordens viktiga mineraler.
Fairtrade är inte i första hand en miljömärkning utan en social och etisk märkning.
KRAV-märket på matvaror visar att djuren får leva under bra förhållanden.
Trenden går mot allt större, nästan fabrikslika gårdar som kan konkurrera med så låga priser att mindre bönder inte har en chans. Många små bondgårdar tvingas därför att lägga ned.
När ladugårdsdörren stängs för sista gången innebär det ofta att en lång tradition går ur tiden. Många av bondgårdarna har drivits i flera generationer, en del har anor ända från medeltiden!
Mitt i denna dystra utveckling sprider sig dock en ny företeelse. Allt fler konsumenter har börjat fundera på vad de äter:
Allra helst vill man ha ekologisk mat och kött och ägg från djur som fått skutta omkring ute i det fria. För varför skulle inte djuren få ha det bra under tiden de lever?
Idag har många små bönder gått ihop i nätverk och säljer sina produkter genom en hemsida. På hemsidan kan man ofta titta på videoklipp om bondgårdarna och sedan klicka hem deras varor på nätet. Många av dessa jordbruk säljer även rotfrukter, honung, marmelad och liknande.
När vi handlar direkt från lokala bönder hjälper vi inte bara miljön. Bönderna får också bättre betalt när vi handlar direkt från dem. När de får större vinst behöver de inte lägga ned sina gårdar och kan ge djuren både ekologiskt foder och bättre levnadsvillkor. När vi handlar från närliggande gårdar slipper vi onödiga transporter samtidigt som vi håller våra landskap levande.
Enklast är att utföra uppgiften hemma eller i skolans kök. Studera baksidan på sex matvaror. Det kan vara konservburkar, olika förpackningar, tuber och påsar.
Svara på följande frågor:
1. I vilka länder hade matvarorna tillverkats i?
2. Hur många kom från Sverige?
3. Hur många kom från andra länder?
4. Vilken matvara tillverkades närmast ditt hem?
Sötpotatissoppa med pumpa och linser
Ingredienser för cirka 4 portioner:
Gör så här:
Hacka och bryn den gula löken tillsammans med vitlöken. Det behöver inte vara finhackat då allt ska mixas i slutändan.
Bryn löken i lite rapsolja. Slå på lite utav vattnet och grönsaksbuljongen och låt koka upp.
Skala och dela sötpotatisen och pumpan i mindre delar och lägg i kastrullen tillsammans med linserna och mer vätska.
Låt soppan koka upp och rör om. Slå på lite mer vätska om det behövs. När sötpotatisen och pumpan börjar mjukna, efter cirka 5-10 minuter, slå på kokosmjölken.
Låt soppan koka upp men sänk värmen så att soppan får sjuda något. Smaka av soppan med salt och peppar efter smak.
Tips!
Toppa soppan med granatäpple, koriander och pumpakärnor.
Soppan går också bra att frysa in och ätas vid ett senare tillfälle.