MILJØET OG VORES SUNDHED

Bagsiden af vores moderne livsstil

Da vi begyndte at opfinde nye ting, var tanken, at de nye opfindelser skulle gøre vores liv så bekvemt som muligt. Maskinerne skulle udføre arbejdet for os, og ved hjælp af køretøjerne skulle vi hurtigt kunne bevæge os rundt på kloden. Det, vi ikke havde regnet med, var, at denne livsstil ville have en negativ indvirkning på både miljøet og vores helbred.

Et af de tydeligste eksempler er bilen. Den forårsager ikke blot CO₂-udledninger, som igen medfører klimaændringer. Bilen påvirker også både miljøet og vores sundhed på mange andre måder.

Verdens største byer har i dag så mange biler, at cyklisterne er nødt til at bære mundbind for ikke at indånde alle biludstødningsgasserne. Så slemt er det ikke i Sverige. Alligevel viser ny forskning, at omkring 7 600 svenskere dør for tidligt hvert år på grund af luftforurening.

Bilens negativa konsekvenser

Bilar hjälper oss att ta oss till skolan, jobbet och olika aktiviteter. I dag finns det både bensin- och dieselbilar samt allt fler elbilar. Elbilar har inga avgaser när de körs, men alla bilar påverkar miljön på olika sätt.

Bilar som körs med bensin eller diesel släpper ut växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen. Det gör att jordens klimat förändras, vilket kan leda till fler extrema väderhändelser som värmeböljor, torka och kraftiga regn.

Elbilar minskar utsläppen från trafiken, särskilt när elen kommer från förnybara energikällor som vind- och vattenkraft. Samtidigt krävs det energi och råvaror för att tillverka både bilar och batterier, vilket också påverkar miljön.

Trafiken skapar dessutom buller, alltså höga ljud som kan vara störande för människor och djur. Däck och vägbanor slits när bilar kör, vilket ger upphov till små partiklar som kan påverka luften vi andas.

När många väljer bilen istället för att gå eller cykla blir vi ofta mer stillasittande. Då rör vi oss mindre, vilket kan vara negativt för hälsan.

Därför arbetar forskare, företag och myndigheter med att utveckla renare fordon, bättre batterier, fossilfria drivmedel och smartare sätt att resa. Genom att gå, cykla, samåka eller använda kollektivtrafik när det är möjligt kan vi minska trafikens påverkan på miljön och samtidigt må bättre.

Ingen giftstoffer forsvinder!

Gamle eller ubrugte lægemidler skal vi aflevere på et apotek. Apotekspersonalet tager sig af dem og sørger for, at de ikke ender i naturen. Hvis vi skyller lægemidler ud i toilettet, ender de nemlig til sidst i søen, hvor de forgifter plankton, som småfisk spiser. Større fisk spiser småfisk, og vi spiser de store fisk. I sidste ende har medicinens kredsløb ført den tilbage til os. Vi indtager altså den samme medicin, som vi smed i skraldespanden!

Boomerang-effekten

Det samme sker med alle de kemikalier, vi udleder i naturen – den shampoo, vi vasker håret med, det opvaskemiddel, vi vasker op med, og det rengøringsmiddel, vi vasker gulvene med. Kemikalierne ender i naturen, og da vi spiser ting, der stammer fra naturen, ender vi i sidste ende med at indtage kemikalierne.

Allt går runt! Inget försvinner!

Återvinning är bra för både miljön och vår hälsa

När vi återvinner hjälper vi inte bara naturen. Vi bidrar också till en bättre hälsa för människor. När färre nya råvaror behöver brytas, avverkas eller utvinnas minskar utsläppen till luft, mark och vatten. Det ger renare miljöer att leva i, friskare luft att andas och en bättre framtid för både oss själva och kommande generationer.

Genom att källsortera förpackningar, tidningar och annat avfall sparar vi på jordens begränsade resurser. Samtidigt minskar energianvändningen och mängden avfall som måste tas om hand. Små insatser i vardagen gör därför stor skillnad, både för planeten och för människors välbefinnande.

Alla vinner när du återvinner

Vi gör mer för naturen än vi tror, när vi källsorterar. Med varje förpackning (och tidning) som vi lämnar till återvinning ger vi tillbaka till naturen, genom att vi sparar på naturens resurser. Dessutom sparar vi otroliga mängder energi. En enda återvunnen glasflaska motsvarar mängden energi som används för att surfa i 30 minuter på mobilen!

Fra nyt til brugt og så nyt igen – sådan fungerer det: 

1. Har du tänkt på att de flesta varor vi köper kommer i någon slags förpackning? Schampo, handdiskmedel och ketchup säljs till exempel oftast i plastflaskor.

2. Vad gör du med den tomma plastflaskan när ketchupen är slut? Du kanske lägger den i en hink under diskbänken, där den får vänta tills ni går till miljö rummet, ut till kärl på uppfarten eller åker förbi en återvinningsstation?

3. När ni har lämnat era förpackningar så ser din kommun till att allt material samlas in och att så mycket som möjligt av det återvinns. Materialet hämtas med tömningsbilar och körs till anläggningar där det grovsorteras och pressas ihop till stora balar.

4. Sedan körs balarna till en speciell sorteringsanläggning. I Motala finns en av Europas effektivaste anläggningar som tar emot plastförpackningar från hela Sverige. Där öppnas balarna upp och plasten sorteras upp i olika plastsorter, eftersom varje plasttyp måste återvinnas separat.

5. Mjuka plastförpackningarna skiljs från hårda med hjälp av fläktar som blåser bort den lättare mjukplasten. De olika plastmaterialen identifieras med hjälp av infrarött ljus, pressas ihop till balar och skickas vidare till nästa anläggning.

6. Mjuka plastförpackningarna skiljs från hårda med hjälp av fläktar som blåser bort den lättare mjukplasten. De olika plastmaterialen identifieras med hjälp av infrarött ljus, pressas ihop till balar och skickas vidare till nästa anläggning.

7. På den tredje anläggningen tvättas materialet, varpå det mals ned till små kulor. Kulorna säljs till företag som använder dem som råvara i sin tillverkning. Din tomma diskmedelsflaska blir kanske en leksaksbil, en resväska eller en ny förpackning!

Cirklen er sluttet!

Nogle gange tænker vi ikke over, at visse ting er emballage og skal sorteres. Det er for eksempel let at overse, at plastfolien omkring agurken er emballage, der skal genbruges!

Vidste du, at...

• Vi tager affaldssortering så alvorligt, at vi har vedtaget en lov om det! Ifølge loven skal alle i Sverige sortere emballage og aviser (og ikke smide dem i husholdningsaffaldet).

• Den samlede mængde indsamlede plastemballager i løbet af de seneste fem år svarer til 1,5 omgange rundt om Jorden med opstillede flasker med opvaskemiddel.

• Stål, aluminium og glas er materialer, der kan genbruges så mange gange som man vil.

• Fremstilling af emballage af genbrugspapir kræver 40 procent mindre energi end fremstilling af emballage af nyproduceret fiber.

• Omkring halvdelen af al plastemballage smides ud med skraldet og får aldrig chancen for at blive genbrugt. Hjælp med at øge mængden af genbrugt plast ved at sortere flere plastemballager. Hver eneste emballage tæller!

Bliv en mester i sortering!

Kan du och din familj blir proffs på sortering?  

1. TØM

Tøm emballagen for alt indhold, så lugter den mindre, og samtidig forbedres materialets kvalitet. Du behøver ikke at vaske emballagen, det er nok at skylle den.

2. SKIL DET AD!

Hvis emballagen består af mere end ét materiale, og det er muligt at adskille dem, så gør det gerne! Det er for eksempel nemt at skrue metal låget af en glasbeholder. Men hvis det virker svært, kan du lade delene sidde, da meget kan sorteres fra under selve genvindingsprocessen. I så fald skal du sortere emballagen efter det materiale, der vejer mest.

3. LÆG DEN FLADT OG FOLD DEN SAMMEN

Flad emballagen ud og fold den sammen, så den bliver så lille som muligt. Så får der plads til mere, både i din genbrugsbeholder derhjemme og i containerne på genbrugsstationen.

4. SORTER

Er du i tvivl om, hvor du skal smide noget ud? Se på emballagen. Der finder du anvisninger i form af billeder og tekst. Der er også mærkninger på affaldscontainerne.