LUFTEN VI ANDAS
Luften är livsviktig. Utan luft kan vi inte överleva. Det är inte ofta vi tänker på luften, eftersom den är osynlig och alltid finns där. Det är bara när vi plötsligt får svårt att andas, till exempel under vatten, som vi inser hur viktig luften är. Luften omsluter jordklotet som ett täcke.
Luften ”där uppe” kallas för atmosfär och sträcker sig 1 000 kilometer upp i himlen. Ju högre upp, desto tunnare är luften.
Luften långt uppe i himlen, längre upp än tio kilometer, kan vi inte andas. Där uppe innehåller luften för lite syre.
Högt flygande fågel
Visste du att en gam i Afrika krockade med ett flygplan 12 km upp i luften. Man undrar ju hur den kunde flyga så högt utan syre!
Luften består av gaser
Luften består av flera osynliga gaser. En av gaserna är syre, det som vi människor andas. Luften innehåller även koldioxid och kväve, det vill säga det som växterna gör mat av.
Trots att luften är osynlig så väger den faktiskt något. Luftens tyngd vilar mot jorden precis som ditt täcke vilar mot din kropp. Det trycket kallas för lufttryck. Lufttrycket är högt ibland och lågt ibland. Det kanske du har hört när de presenterar vädret på tv.
Uppgift: håll andan
För att visa hur viktig luften är för oss, ska vi göra ett test. Du ska försöka hålla andan i 20 sekunder:
1. Ta ett djupt andetag, andas in så mycket luft du kan.
2. Håll andan.
3. Om du inte har en sekundvisare på din klocka, räkna tyst för dig själv i huvudet: ettusenett, ettusentvå, ettusentre osv, tills du har kommit till ettusentjugo!
Uppgift: blås ditt namn
Blås bokstäverna i ditt namn. Det är lätt!
När du har tränat på blåstekniken, be din kompis blunda och sträcka ut sin arm. Blås ett ord på din kompis arm, en bokstav i taget.
Kunde din kompis gissa vilket ord du blåste?
Hur känns luften du andas ut?
Om du andas mot ett fönster, vad händer då?
Solen skapar vindar
Luften kan vara både varm och kall. Varm sommarluft känns skön mot huden. Varm luft är också tjockare än kall luft och tar mer plats. Kall luft får oss istället att huttra, det kan kännas som om den nyper oss i kinderna. Om man kyler ned luft blir den till slut flytande som vatten eller fast som is. När solen värmer luften stiger den uppåt.
Högt uppe i himlen blir luften istället kall och då sjunker den tillbaka mot marken. Nere på marken blir luften uppvärmd av solen igen och stiger upp. Det är så vindar skapas.
De liftar med luften
Frön och insekter som inte väger mycket kan lifta med luftströmmar runt hela jorden. Frön kan flyga över hav till små öar långt borta. Pollenkorn från blommor och träd har en skrovlig yta, vilket gör att vinden kan ta tag i dem och skicka runt dem. Det märker den som är allergisk mot pollen.
Små spindlar kan också flyga genom luften. Vinden tar tag i en tråd som spindeln spunnit från kroppen. En del fåglar och insekter lever nästan hela sitt liv i luften. Det är där de fångar sin mat, parar sig, slåss och sover.
Även människan kan flyga med hjälp av luften, exempelvis med luftballonger. Eftersom varm luft stiger uppåt mot himlen, får man ballongen att stiga genom att värma luften i ballongen.
Uppgift: gör en drake
Du behöver:
- Två blompinnar, en 30 cm lång, en 40 cm lång.
- Två snören, ett 50 cm långt, ett 20 meter långt.
- En uppklippt plastpåse.
- Stark tejp.
- En sax.
- En kniv.
- En borr.
- En ring av metall/plast.
Gör så här:
1. Borra hål i pinnarnas ändar eller gör en skåra.
2. Lägg pinnarna i kors, bind fast dem i mitten och gör en ögla.
3. Trä snöret genom pinnhålen/skårorna och bilda en ram.
4. Knyt fast snöret och gör en ögla vid drakens topp.
5. Lägg ramen på plastpåsen, vik flikarna över ramen och tejpa fast. Klipp hörnena korsar varandra.
6. Knyt fast ett snöre (50 cm) i öglan på toppen, och ett (20 m) i öglan i mitten.
7. Knyt fast ringen på det kortare snöret, trä igenom det längre snöret.
8. Knyt plastrester på ett snöre, fäst dem som en svans på draken.
Håll draken i motvind. Släpp på snöret när vinden tar tag i draken och den börjar lyfta.
Eller lägg den på marken och spring fort i motvind!
Atmosfären
Atmosfären fungerar som ett osynligt skydd runt jordklotet. Utan den skulle ingen kunna leva här. Atmosfären håller kvar luften nära oss så att vi kan andas, samtidigt som den släpper in värmen från solen. Atmosfären reglerar också värmen på jorden. Är det för varmt, släpper den ut lite värme. Är det för kallt, släpper den in mer värme.
Ozonskiktet
Det lager i atmosfären som skyddar oss från solens farliga strålar kallas för ozonskikt. Solen är förutsättningen för liv. Det är solens värme som gör att vi kan leva här. Men en del av solens strålar är för starka för oss. De kallas för UV-strålar.
Ozonskiktet skyddar oss genom att släppa igenom värmen men skicka tillbaka UV-strålarna ut i rymden. Vi människor har släppt ut för mycket freon och som stigit upp i atmosfären. Freon påverkar ozonskiktet och då kan de farliga UV-strålarna skada vår planet. Be din lärare förklara hur freon påverkar ozonskiktet.
Freon är en molekyl som i för stora mängder påverkar ozonskiktet. Mycket tyder nu på att ozonskiktet inte längre minskar och att en återhämtning är på väg tack vare internationella överenskommelser att sluta använda ozonnedbrytande ämnen.
Växthuseffekten
Våra fordon och fabriker släpper ut avgaser som bland annat innehåller koldioxid. Växterna agerar hjältar och förvandlar koldioxiden till syre som vi kan andas. De kan dock inte omvandla hur mycket koldioxid som helst.
När det finns för många bilar och fabriker som sprutar ut koldioxid, hinner inte växterna omvandla all koldioxid. Till slut finns det så mycket koldioxid i luften att det blir som ett osynligt tak över jorden.
Koldioxidtaket låter inte atmosfären släppa ut tillräckligt mycket värme till rymden. Det är därför det blir varmare, och det är det som kallas växthuseffekt.
Det fungerar ungefär som när du är ute och går i regnet. Du har på dig en regnjacka, så du är nöjd, för du blir inte blöt. Plötsligt slutar det regna och solen kommer fram. Till slut blir det för varmt och du vill ta av dig regnjackan. Men nu får du inte upp blixtlåset!
Solen skiner och du börjar svettas under den täta regnjackan. Precis så känns det för jordklotet när "koldioxidtaket" stänger in värmen. Jorden blir som ett växthus. Om det blir för varmt på jorden, smälter isarna. När isarna smälter stiger havsytan. Och när havsytan stiger, blir det översvämning på land.
I länder där det redan nu är torrt och varmt, kan ett varmare väder betyda att människorna inte kan bo där längre. Det blir helt enkelt för svårt för dem att odla mat och hitta vatten att dricka.
Surt som citron
När vi eldar med olja och gas bildas det ett ämne som heter svavel. Svavel gör att regnet blir surt. Har du smakat på en citron någon gång?
Lite citron i maten är gott, men om du skulle bli tvungen att äta 10 citroner, skulle du inte må bra. Svavelregn gör marken och sjöarna sura. Både växter och djur mår dåligt av det.
pH-värdet visar om vattnet är surt eller basiskt. Fiskar och andra djur i vattnet mår bäst när pH-värdet ligger mellan 6 och 8. Om vattnet blir för surt kan plankton, fiskägg och fiskar få svårt att överleva. Därför är rätt pH-värde viktigt för livet i sjöar och vattendrag.
Luften blåser dit den vill
Luften har inga gränser såsom länder har. Luften kan flyga vart den vill, från ett land till ett annat. Den sprider inte bara pollen, frön och små insekter, utan också avgaser från industrier och bilar. Därför måste alla länder vara snälla mot miljön, eftersom vi alla andas samma luft.
Tips: så här kan du skydda och hjälpa naturen!
- 1. Istället för att be dina föräldrar skjutsa dig kanske du kan cykla, ta bussen eller tåget.
- 2. Ta reda på om du kan åka till skolan eller olika fritidsaktiviteter tillsammans med någon, istället för att alla åker i varsin bil.
- 3. Påminn dina föräldrar, om de har bil, att de håller hastighets gränserna. Då släpper bilen ut mindre avgaser.
- 4. När du följer med och handlar mat, be dina föräldrar att välja en ekologisk matvara, gärna en närodlad sådan.
5. Släck lampor i rum där ingen är.
