DET LIVSVIKTIGA VATTNET

Tänk dig en värld utan vatten. Inga människor, inga djur, inga växter – ingenting skulle kunna leva. Vatten är livsviktigt. Vi behöver det varje dag för att dricka, laga mat, tvätta oss och mycket mer.

Vatten finns nästan överallt

Det mesta på vår planet består av vatten. Det finns i haven, i luften, gömt inne i jorden, i alla växter och djur – till och med i oss! Våra kroppar består till 60–65 procent av vatten.

Haven är livets vagga

Livet började i haven. Under en lång period på miljarder år utvecklades små organismer i haven till växter och djur på land. Haven är fortfarande enormt viktiga. Dels jämnar de ut temperaturen på jorden så att det inte blir för varmt. Dels blir vattnet som avdunstar från havens yta det sötvatten vi är beroende av.

När vatten regnar ned som sötvatten hamnar det i vattendrag eller i marken. När vatten sipprar ned genom jordlagren renas det naturligt. Detta vatten kallas för grundvatten och det får vi tag på genom att borra brunnar i marken.

Vattnets eviga kretslopp

Vattnet tar aldrig slut och det rör sig i ett evigt kretslopp.

1. När solen värmer hav, sjöar och växter avdunstar vatten och bli till ånga.
2. Ångan stiger uppåt och bildar moln.
3. När molnen blir tunga faller vattnet ned som regn eller snö.
4. En del av vattnet rinner ned i marken och blir grundvatten.
5. Resten av vattnet rinner tillbaka ut i haven via floder och älvar.
6. Sedan börjar allt igen.

Det livsviktiga sötvattnet

Hela 70 procent av jordens yta består av vatten. Nästan allt av det, ungefär 97 procent, är saltvatten. Vi kan inte dricka det eftersom det är för salt.

Resterande tre procent är sötvatten – det vatten som vi kan dricka. Det mesta av sötvattnet finns dock fruset i glaciärer och isar eller djupt nere i marken som grundvatten.

Det sötvatten som vi faktiskt kan få tag på utgör bara en procent av världens vatten. Och det ska räcka till alla människor, djur och växter.

Se filmen hur vattnet renas för att bli drickbart.

Alla har inte rent vatten

I Sverige är vi vana vid att bara kunna vrida på kranen för att få rent vatten. Så ser det inte ut i alla länder.

Runt 2 miljarder människor – det motsvarar 200 gånger Sveriges befolkning – saknar tillgång till rent dricksvatten. Det är nästan var fjärde person på jorden. Smutsigt vatten kan innehålla bakterier och virus, och göra oss sjuka. Därför borde alla människor på jorden få rent vatten att dricka.

I fattiga länder måste människor ofta gå långt för att hämta vatten, ibland flera kilometer varje dag. Det är oftast kvinnor och barn som får uppgiften att hämta vatten. Då hinner de inte alltid gå i skolan eller arbeta. Det är orättvist och tungt, och kan också vara farligt.

Kranvatten är bäst!

Vårt kranvatten är rent, gott och superbilligt. På det sättet har vi tur. Vårt kranvatten kostar bara en tusendel av vad flaskvatten kostar – och är oftast bättre! Genom att välja kranvatten skyddar vi naturen – och sparar pengar!

Så kommer dricksvattnet till din kran

I Sverige kommer ungefär hälften av vårt kranvatten från marken (grundvatten) och resten från sjöar och åar. Innan vattnet når din kran har det hänt många saker med det:

1. Först renas vattnet i ett vattenverk. Smuts, små partiklar och bakterier tas bort så att det är säkert att dricka.

2. Det renade vattnet förvaras i stora vattentorn eller tankar.

3. Från vattentornen forsar vattnet fram i långa rör under marken ända till våra kranar.

4. Vi använder kranvattnet till att dricka, duscha, laga mat, städa och tvätta kläder. När vi spolar i toaletten åker vattnet ut i avloppet.

5. Avloppsvattnet renas sedan på ett reningsverk innan det släpps tillbaka ut i naturen.

Har man en egen brunn kan man dricka det vattnet direkt om vattnet är testat och har bra kvalitet.

Det går åt mycket energi för att pumpa, rena och värma vatten. Och energi kostar pengar. Det betyder att när du sparar på vattnet, sparar du även energi = pengar!

• 60 liter för att duscha och tvätta sig

• 30 liter för att spola toaletten

• 30 liter för disk och tvätt

• 10 liter för mat och dryck

• 10 liter för annat

I Sverige förbrukar vi i genomsnitt 140 liter vatten per person och dygn. Här följer några viktiga siffror. 

• 60 liter för personlig hygien
• 30 liter för toalettspolning
• 15 liter för disk
• 15 liter för tvätt
• 10 liter för mat och dryck
• 10 liter övrigt

Vi kan inte leva utan vatten

Vi människor behöver dricka ett par liter vatten om dagen. Vi kan klara oss utan mat i veckor, men får vi inte vatten inom några dagar kan vi dö.

I Sverige behöver vi bara vrida på en kran för att få rent vatten att dricka. Så är det inte i alla länder. I många länder i Afrika måste man gå flera kilometer till närmaste brunn. Det är oftast kvinnor och flickor som hämtar vatten.

Smutsigt vatten

Vi som bor i Sverige har tur. Dels är vi inte så många som ska dela på vattnet. Dels har alla tillgång till rent dricksvatten. Alla har inte en sån tur. I många länder måste man köpa sitt dricksvatten i affären.

Vi i Sverige betalar också för det vatten som kommer ur kranen, men det är – bokstavligt talat – runt tusen gånger billigare än vad vatten kostar i affären!

Det bor cirka 7,8 miljarder människor på jorden.

• 71 procent av dem har tillgång till rent vatten nära bostaden.

• Hela två miljarder människor tvingas dricka vatten som är förorenat av avföring.

• 144 miljoner människor har inte tillgång till något vatten alls, och tvingas hitta regnvatten och liknande.

Nästan allt vatten i världen är saltvatten, hela 97 procent. Vi kan inte dricka saltvatten, eftersom det är för salt. Det som vi kallar för dricksvatten är sötvatten. Det finns i sjöar och vattendrag – och som grundvatten i marken.

Av allt vatten på jorden är bara tre procent sötvatten. Dessutom är två procent av det bundet i glaciärer. Så det vatten vi kan dricka motsvarar faktiskt bara en (1) procent av allt vatten på jorden. Vattnets naturliga kretslopp

Vattnet är alltid på väg någonstans. Det stiger som ånga från växter, hav och jord. När ångan når himlen bildas moln. Vinden puttar upp molnen ännu högre upp dit där luften är kall. När molnen sedan kyls ned blir ångan till vattendroppar som faller till marken som regn eller snö.

Då har vattnet förvandlats till sötvatten som vi kan dricka. En väldigt liten del av vattnet som regnar ned på marken sipprar ned i hål i jorden.

Det blir till grundvatten och samlas i vattenkällor. Därifrån strilar vattnet vidare i små bäckar som flyter ihop till en å. Ån fortsätter  sin färd till en älv och älvens mål är  havet. Så går vattnet runt i sitt  eget kretslopp.

Vad kan man spola ned – egentligen?

Vart försvinner skräpet om man spolar ned det i toaletten? Eller försvinner det inte? Faktum är att inget någonsin försvinner, det tar alltid vägen någonstans. I värsta fall är detta någonstans vår fina natur.

Därför får vi inte hälla kemikalier och mediciner i toaletten. Det dödar de bakterier som renar vårt avloppsvatten på reningsverk. Då renas inte vattnet och kemikalierna hamnar i naturen istället – i sjöar och i marken där det kan skada djuren.

Här är exempel på vad man INTE ska spola ned i avloppet eller toaletten:

• våtservetter  • bomull • tops • plast • bindor • tuggummi 

• kemikalier • pappershanddukar • matolja • tvättmedel som inte är miljömärkt

Vattnets kretslopp i våra liv

1. Vattnet cirkulerar i naturen och regnar ned.

2. Vi samlar in vatten i ett vattenverk där det renas så vi kan dricka det.

3. Vi lagrar vattnet i vattentorn. Därifrån pumpas det ut i våra kranar.

4. Vi dricker vattnet, går på toaletten och spolar ut vattnet genom avloppen.

5. Avloppsvattnet renas på ett avloppsreningsverk och spolas sedan tillbaka ut i naturen.

Vad händer med det vi spolar ned i toaletten?

Allt avloppsvatten renas i avloppsreningsverk. Processen består av tre delar och tar ungefär ett dygn.

Mekanisk rening

1. Ett rensgaller fångar upp skräpet i avloppsvattnet. Skräpet transporteras till sopförbränning och vattnet rinner vidare till sandfånget.

2. I sandfånget sjunker sand och andra tunga partiklar till botten medan vattnet förs vidare till försedimenteringen.

Kemisk rening

3. I flockningskanalen tillsätts ett medel som klumpar ihop smuts och gör att det sjunker till botten i bassängen för 4. försedimentering. Vattnet renas också från näringsämnet fosfor som annars kan orsaka att sjöar växer igen. Slammet skrapas ut för slamhantering och vattnet går vidare till biologisk rening.

Biologisk rening

5. Biosteget är en bassäng med flera miljoner mikroorganismer som äter upp urin och avföring. För att mikroorganismerna ska trivas så pumpar man in syre. Mikroorganismerna är känsliga, så det är viktigt att du inte spolar ner rengöringsmedel och kemikalier i avloppet. Om mikroorganismerna dör hamnar kemikalierna istället i naturen.

I den sista anhalten som kallas 6. eftersedimenteringen sjunker mikroorganismerna ner till botten. En del av de ”arbetande” mikroorganismerna förs tillbaka till biosteget. Resten pumpas ut för slamhantering där det omvandlas till biogas eller åkergödsel. Nu är vattnet så rent att det kan släppas ut i närmaste vattendrag.

• Drick kranvatten istället för att köpa vatten på flaska. Då blir det mindre avgaser och skräp.

• Be dina föräldrar att välja miljövänligt tvätt och diskmedel så slipper hav, sjöar och fiskar utsättas för gifter.

• Släng bara toalettpapper i toaletten – inget annat!

När du köper fisk i affären är det viktigt att leta efter symboler som talar om att fisken kommer från ett välskött fiske och inte är överfiskad.

Symbolen Marine Stewardship Council (MSC) står för det. Om du köper fisk eller skaldjur som är KRAV-märkt vet du att fiskfångsten har skett på ett hållbart sätt. Mer om det finns att läsa på www.krav.se

1. Vilket vatten finns det mest av på jorden?

1. A.
   Sötvatten.
2. B.
   Fruset vatten, is,
3. C.
   Saltvatten.

2. Vad driver vattnets kretslopp?

1. A.
   Månen.
2. B.
   Strömmarna.
3. C.
   Solen.

3. Hur många av jordens människor har inte rent vatten att dricka?

1. A.
   Nästan tio miljoner.
2. B.
   Över två miljarder.
3. C.
   Fler än hundra miljoner.