Kapitel 13

TIPS 11: VAR STARK I STORMEN – ATT VARA REDO I EN KRISSITUATION

Du är klar med kapitlet! Bra jobbat!

Idag pratas det mycket om beredskap, om att förbereda sig för oförutsedda händelser såsom stormar som fäller träd över elledningar och torka som orsakar vattenbrist och bränder. 

Vi använder internet till väldigt mycket. Vi chattar med varandra, mejlar, spelar, lär oss saker, hittar viktig information och bokar biljetter. Vårt beroende av internet kan bli ett problem om det plötsligt slutar fungera. Då kan många saker i vår vardag påverkas.

Din kommun kommer att hjälpa alla invånare, men det kan ta lite tid. Därför behöver vi alla ha mat och vatten hemma för minst en vecka. Det ordnar de vuxna i ditt liv, men alla i familjen kan hjälpa till!

Det betyder att det är bra att vara förberedd på hur man klarar sig en stund utan internet, ifall något sådant skulle hända.

Krisinformation på radion

Sveriges Radio P4 är den radiokanal man ska lyssna på om något händer. Varje län i Sverige har en egen P4-kanal som ger sina invånare lokala nyheter.

Radiofrekvenserna för de olika länens P4-kanaler – skriv upp och spara!

Blekinge län: 87,8–100,7                  
Dalarnas: 95,9–103,4                 
Gotlands: 100,2
Gävleborgs län: 89,6–103,8             
Hallands: 97,3–103,8                
Jämtlands: 88,2–103,6
Jönköpings län: 89,1–103,4              
Kalmar: 91,2–107,8                    
Kronobergs län:
 99,5–101,0
Norrbottens län: 96,9–103,7            
Skåne: 89,5–103,7                    
Stockholms län:
 93,8–103,3
Södermanlands län: 88,7–100,1     
Uppsala: 95,2–107,3                  
Värmlands län: 92–105
Västerbottens län: 100,2–103,9      
Västernorrlands: 94,5–103,9   
Västmanlands län: 100,5
Västra Götalands län: 93,8–103,7   
Örebro: 89,8–102,8                   
Östergötlands: 94,8–103,9

P4 fortsätter att sända även om internet eller mobilen slutar fungera. Därför är det smart att veta vilken P4-kanal som är din, så du kan lyssna om något allvarligt händer.

Frekvens…?

Vi har två olika former av radiofrekvens – analog och digital.

Den analoga radion
Titta på radion hemma eller i bilen Där finns ofta en knapp eller en inställning där det står “P4” följt av namnet på ditt område. Till exempel: P4 Malmöhus, P4 Stockholm eller P4 Göteborg.

Den klassiska radion som funnits länge. Radion med antenn, även vanlig i bilar. Den analoga radion skickar radiosignaler som vågor i luften. Ljudet kommer direkt, just nu. Du vrider på en ratt eller trycker på en knapp för att hitta rätt frekvens.

Den digitala radion
Den digitala radion skickar ljudet som data ungefär som när vi sms:ar.  När ljudet strömmar ut i rummet har datan,  ettorna och nollorna, förvandlats till analoga ljudvågor. Ljudet kommer via internet (webbradio) eller sänds genom digitala radiosignaler (DAB-radio). Digital radio kan du ofta pausa och spola tillbaka och du kan välja ett specifikt program.

Vi lyssnar på digital radio i mobiler, på surfplattor och datorer med internetuppkoppling, samt på DAB-radioapparater och i nyare bilar. Digital radio kan ha många kanaler på samma frekvens. 

Vilken radio fungerar vid strömavbrott?

Analog radio (FM), vevbar eller med batteri = Ja
Digial radio (DAB) med batteri = Ja
Digital radio via internet = Oftast nej

Den digitala DAB-radion skickar radioprogram digitalt i luften, medan webbradion skickar program digitalt via internet.

VMA


Viktig meddelande till allmänheten

Ett VMA är ett viktigt varningsmeddelande som skickas ut när något allvarligt händer. Det kan vara en stor olycka, en brand med farlig rök, eller om något i samhället inte fungerar som det ska. När det kommer ett VMA vill man att alla människor ska få veta vad som händer och vad de ska göra för att vara säkra.

Du kan höra ett VMA på flera sätt:

  • Siren: Hesa Fredrik ger ifrån sig långa, höga signaler. Du kan höra när den testas – fyra gånger om året. Det är alltid klockan 15.00 den första måndagen i mars, juni, september och december.  Så fort ett test görs meddelar de det i samtliga kanaler på Sveriges Radio.
  • Radio: Sveriges Radios kanal P4 berättar vad som har hänt. 
  • Mobilen: Vi kan få meddelanden på mobilen.
  • Du kan också få informationen via TV och internet.

Om något allvarlig händer!


Ring 112

Ibland händer det olyckor. Det kan börja brinna, två bilar kan krocka, någon kan ramla ned från en hög höjd. Då behövs snabb hjälp. Om du ser en allvarlig olycka, ring 112. Det är larmnumret vi ringer när någon behöver hjälp direkt.

När du pratar med personen på SOS Alarm är det viktigt att du berättar:

  • vad som har hänt
  • var det har hänt
  • vem du är

Samtidigt som du förklarar allt detta skickar SOS ett larm till brandkåren, polisen eller ambulansen. De åker iväg så snabbt de kan för att hjälpa till.

Uppdrag 1: Dricksvatten och kylklamp

1.       Diska ur en stor PET-flaska.  

2.       Fyll den med vatten. OBS! Inte ända upp, vatten expanderar när det fryser – en fylld flaska kan spricka i frysen.

 3.       Den frysta flaskan kan användas som kylklamp och när den tinat har du extra dricksvatten.

Vår vattenberedskap

 Alla hem i Sverige behöver lagra vatten för minst en vecka. Ungefär 3 liter per person och dag + lite extra om man har husdjur.

  •  En person i 7 dagar: 21 liter        
  • Två personer i sju dagar: 42 liter 
  • Tre personer i sju dagar: 63 liter  
  • Fyra personer i sju dagar: 84 liter

Den bästa beredskapen – gemenskapen

 Få människor har allt de behöver, vare sig i livet eller i sin beredskapslåda. Vi kan lösa det mesta, tillsammans. Har du hört talesättet ”Ingen kan göra allt men alla kan göra något”?

Det är samma med beredskapen: Ingen har allt men alla har något.

I ett hus bor människor med olika talanger och beredskapslådor. Barnfamiljen längst ned har en fulltankad bil. Mannen högst upp har hundra liter vatten. Kvinnan på fönsterbrädet har tio säckar ris. Kattägaren har 150 stearinljus. Hon som jobbar hemifrån har tre powerbanks och en solcellsdriven mobilladdare.”

Uppdrag 2: skapa en telefonlista

De allra flesta kan inte familjens eller vännernas telefonnummer utantill. Om mobilen dör och inte kan laddas kanske du får låna någons mobil. Men de har ju inte dina telefonnummer..! Då har du stor glädje av en telefonlista.

Skapa en telefonlista med din familj!

Polis, brandkår, vårdcentral, låssmed och rörmokare är viktiga telefonnummer att ha nära till hands, men tänk på familj, släkt och vänner. Ibland finns det personer i er närhet som är extra duktiga på olika saker – kanske någon som är bra på att laga saker, någon som kan mycket om första hjälpen eller någon som alltid vet vad man ska göra när det blir lite klurigt.

Det kan vara smart att skriva upp telefonnumret till sådana personer också. Då vet ni alltid vem ni kan ringa om ni behöver hjälp – både i vanliga situationer och om något ovanligt skulle hända.

 

Kom ihåg-lista för hemberedskap

 

Skriv in din egen kom - ihåg lista.
Skriv ner alla saker som du tror att du behöver ha för att klara dig några dagar utan ström.

Ibland kan det hända saker som gör att elen försvinner eller att man inte kan gå och handla som vanligt. Då är det bra att vara förberedd! Tillsammans kan familjen göra en egen krisbox – en låda med viktiga saker som hjälper er om något oväntat händer. I den kan ni till exempel ha ficklampor, vatten, lite mat, filt och saker som gör att ni kan hålla er varma och trygga.

En krisbox är en smart hjälplåda som hjälper er att klara er bättre om något händer. Då behöver ni inte bli oroliga, för ni vet att ni klarar er. Att förbereda krisboxen är något ni alla kan göra tillsammans. Det kommer att kännas skönt att vara förberedda!

  • Dricksvatten för en vecka – 3 liter per person/dag. 
  • Mat som inte behöver förvaras i kylskåp eller frys.
  • Stormkök/gasspis eller mat som inte behöver tillagas.
  • Ficklampa, stearinljus, värmeljus, tändstickor & tändare.
  • Kontanter.
  • Mobil & solcellsdriven powerbank.
  • Filtar & sovsäckar.
  • En vevbar radio för att få information.
  • Plastpåsar, toalettpapper, våtservetter, ev. blöjor & bindor.
  • Lista med viktiga telefonnummer och adresser.

 

Testa din familj


Vart ringer man om det börjar brinna någonstans?
Varför är det smart att göra en telefonlista?
Hur mycket vatten behöver 4 personer under en vecka?
På vilken radiokanal kan man höra Viktig Meddelande till Allmänheten (VMA)

Mer information om hemberedskap


Till dig som är förälder

När något allvarligt händer i samhället – såsom strömavbrott, stormar, översvämningar, sprängningar, olyckor eller andra kriser – så sprids information oerhört snabbt. Om det kan vara svårt för oss vuxna att ta in så kan vi tänka oss hur det kan upplevas av barnen.

Bilder och rubriker kan kännas skrämmande. Samtidigt är barn nyfikna, lyssnar på vuxnas samtal och snappar upp mer än man tror. Barn har svårt att skilja på fakta och rykten. Därför är du som förälder oerhört viktig.

✔️ Förklara lugnt och enkelt! Berätta vad som hänt med ord som passar barnets ålder. Fokusera på det viktigaste och undvik detaljer som kan skapa onödig oro.

✔️ Bekräfta barnets känslor! Det är okej att bli rädd, orolig eller fundersam. Barn behöver höra att deras känslor är normala och att du finns där.

✔️ Svara på frågor – men överinformera inte! Barn frågar ofta rakt på sak. Svara ärligt men kort. De behöver trygghet, inte fler detaljer.

✔️ Visa att vuxna har koll! Förklara att det finns personer som jobbar med att lösa situationen: räddningstjänst, polis, sjukvård och myndigheter. Det gör barn tryggare.

✔️ Hjälp barnet att hitta rätt information! Både vuxna och barn möter rykten på sociala medier. Visa att det finns pålitliga källor – som Sveriges Radio P4 och krisinformation.se – och att det är dem ni ska lita på.

✔️ Var närvarande! I krissituationer är det viktigare än någonsin att barn får extra tid, rutiner och trygghet.

Läs mer om beredskap

Krisinformation.se - krisinformation för vuxna

När något allvarligt händer i samhället drabbar det även barn. På Lilla Krisinfo finns information från svenska myndigheter riktad till barn och unga.

  Myndigheten för Civilt Försvarråd till privatpersoner

Myndigheten för civilt försvar delar information till alla som bor i Sverige. Här finns våra råd till dig som privatperson – om allt från skyddsrum till beredskap och brandsäkerhet.

I broschyren får du råd om hur du kan förbereda dig och vad du bör göra om en kris uppstår. Du kan ladda ner den digitalt eller beställa fler exemplar.

Du är klar med kapitlet! Bra jobbat!