VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK

Spåren vi lämnar efter oss

Under stenåldern överlevde människan på det som naturen hade att erbjuda. Man tillverkade spjut av trä och spjutspetsar av flinta. Man fiskade, samlade växter och bär. Man jagade djur som man åt och av pälsen tillverkade man kläder. En stenåldersmänniska lämnade väldigt få spår efter sig – ett skelett, lite grottmålningar och några jaktvapen.

Nutidsmänniskan konsumerar mycket mer än hon behöver. Och ju mer vi konsumerar, desto snabbare tömmer vi naturen på råvaror. Den ökade konsumtionen får oss att tröttna snabbt på våra inköp. Vi slänger fullt fungerande varor i soporna och alla sopor hamnar förr eller senare i naturen.

Nutidsmänniskans spår: nedhuggna skogar, förgiftade sjöar och luftföroreningar. Dessa spår kallas för våra ”ekologiska fotavtryck”.

Ekologiska fotavtryck per person och land 

Människor i rika länder konsumerar mer. Därför har rika länder större ekologiska fotavtryck än fattiga länder. I tabellen nedan ser du skillnaden på olika länders ekologiska fotavtryck.
När man tittar på vår konsumtion så här, blir det tydligt hur orättvist naturens resurser fördelas.

Vad består våra fotavtryck av?

Allt vi konsumerar kommer ursprungligen från naturen. Först hämtar vi en råvara, till exempel olja. Oljan förvandlar vi till plast i fabriker. Plasten använder vi till att tillverka saker, allt från burkar och hörlurar till hårspännen. Efter ett tag hamnar de flesta av föremålen i soporna.

Ekologiska fotavtryck är ett sätt att mäta hur mycket vår livsstil sliter på naturen.
Vi tar en mobiltelefon som exempel. Om du har en mobiltelefon, så sliter du mindre på naturen om du:

• använder den så länge den fungerar.
• säljer eller ger bort den gamla när du köper eller får en ny.
• lämnar den till insamlingen för elavfall när den går sönder.

Det man inte ser tänker man inte på

Mycket av det vi konsumerar skadar naturen. Varför fortsätter vi då att köpa dessa varor? Förmodligen för att vi inte ser den negativa effekten. Vi ser inte regnskogen som huggs ner eller korallreven som dör. Att höra talas om något men aldrig se det med egna ögon, gör att det nästan känns overkligt.

Ekologiska handavtryck

Allt vi människor tillverkar, använder och slänger påverkar miljön. Hur stor den påverkan blir anges i ekologiska fotavtryck. Ju större fotavtryck, desto större påverkan. Men vi arbetar ju också medvetet för att skydda miljön. Vi har till exempel sett till att ozonhålet nästan reparerats! Även denna positiva påverkan kan mätas, och den anges i ekologiska handavtryck.

H A N D A V T R Y C K

Även kläder slukar vatten

Det går åt tusentals liter vatten för att producera en t-shirt. Oftast tillverkas den nämligen av bomull, som ju är en växt.

Precis som alla växter som odlas, behöver bomullsplantan mycket vatten för att växa. Och det behövs många bomullsplantor för att väva ett tyg. För att producera en enda t-shirt går det därför åt ungefär 7 000 liter vatten.

Klimatsmart = klädsmart

Sedan januari 2025 får vi inte längre slänga kläder och textilier i soporna. Allt ska antingen återanvändas eller återvinnas. Tanken är att vi ska se kläder och textilier som en resurs och inte som skräp.

Alltså: Inga kläder i soporna. Laga, sälj eller ge bort – eller lämna in som textilavfall.

Textilfabrikerna använder kemikalier för att färga tyget. Dessa kemikalier släpps ofta direkt ut i naturen. Vattnet runt många textilfabriker är så smutsigt att det inte ens kan användas för att vattna själva bomullsodlingarna.

Ekologisk bomull på frammarsch

Ekologisk bomull sliter inte lika mycket på miljön eftersom den odlas utan bekämpningsmedel och eftersom tyget behandlas med miljövänliga färger utan kemikalier.

Den ekologiska bomullen står än så länge för knappt en procent av allt bomullstyg som tillverkas. Men allt fler affärer säljer kläder av ekologisk bomull och många modeföretag har börjat med ekologiska klädkollektioner. Vi konsumenter kan hjälpa till genom att oftare välja ekologiska plagg!

• Köp färre plagg av bättre kvalitet som håller längre.
• Shoppa kläder på secondhand.
• Byt kläder med kompisar.
• Lämna urvuxna kläder till klädinsamlingar.
• Lämna plaggen till en klädaffär som har den insamlingstjänsten. De ser till att plaggen skänks till second hand eller mals ner till fibrer som sedan blir till nya kläder.

Ge dina gamla kläder nytt liv! 

1. Skänk kläder i okej skick till klädinsamling eller second handbutiker.
2. Fråga om du kan lämna in plagg och textilier i någon av de butiker där du själv handlar.
3. Ordna en "klädbytardag" med kompisar som har samma storlek. Då får alla nya plagg - gratis!

Hon räddade sin familj undan en cyklon

Lamia är tio år. Hon bor i Bangladesh, på en ö som heter Char Bangla. De flesta av byns 2500 invånare är fiskare, endast ett fåtal är jordbrukare. Det är en mycket fattig ö som saknar både vägar och sjukhus.

Det finns inga skyddsvallar runt ön, så det finns ingenting som skyddar mot översvämningar och cykloner. Det gör ön mycket sårbar och byborna utsatta för väder och vind.

Utbildningen räddade Laimas familj

När hjälporganisationen ActionAid besökte byn frågade de invånarna vad de behövde hjälp med. Byborna svarade att de önskade sig skydd mot stormarna, så ActionAid byggde ett skyddsrum. Skyddsrummet gör dock ingen nytta om byborna inte vet när eller varför de borde skynda sig dit. Därför startade ActionAid en informationskampanj med hjälp av byns skola.

Alla elever utbildades i vad man ska göra om en cyklon närmar sig. Lamia var en av eleverna som gick den kursen. När så den stora cyklonen Sidr närmade sig Lamias by, visste hon exakt vad de skulle göra.

Hon skyndade hem och sa till sina föräldrar att de måste skynda sig till skyddsrummet. Föräldrarna, som inte förstod hur allvarlig situationen var, ville först inte gå ut i regnet. Lamia, som tänkte på sin lillasyster som ännu inte kunde simma, började gråta. Det fick föräldrarna att lyssna. De skyndade iväg till skyddsrummet alla fyra.

När cyklonen till slut hade blåst förbi återvände Lamia och hennes familj hem – bara för att upptäcka att det inte fanns något hem kvar.Allt hade spolats bort. Huset, allt de ägde, all boskap och alla träd runt huset. Det kraftiga regnet hade till och med sköljt bort husgrunden.

– Vi överlevde tack vare att skolan hade lärt mig vad jag skulle göra. Nästa gång tar vi med vår boskap till skyddsrummet också, säger Lamia.

Operation Dagsverke är en insamlingskampanj som har funnits i Sverige sedan 1960-talet. Varje år lämnar runt 60 000 elever sina skolbänkar under en dag för att samla in pengar till skol projekt runtom i världen. Operation Dagsverke innebär att eleverna gör olika småjobb, och pengarna de samlar in går till ett specifikt skolprojekt i ett annat land.

Småjobb för välgörenhet

De pengar som samlades in år 2019 gick till barn med funktionsnedsättningar i Filippinerna, till projekt som hjälper barnen att skydda sig under katastrofer. Det känns alltid bra att kunna hjälpa andra. Operation Dagsverke ökar förståelsen för hur andra barn har det runtom i världen.

Ni kan anmäla er klass här:

www.unicef.se/operationdagsverke

Vad skulle du välja att göra under Operation Dagsverke? 

• Måla staket!  
• Klippa gräsmattor!      
• Tvätta fönster!
• Gå ut med hundar!      
• Plocka upp varor i butik!
• Sälja blommor !     
• Skramla med insamlingsbössa! 
• Hjälpa yngre elever med läxor!

När du hjälper någon ger du också en gåva till dig själv. Att göra en god gärning får dig att må bra och vara stolt över dig själv.

• Du inspirerar dig själv och andra att tänka positivt.
• Du lär dig se lösningar istället för problem.
• Du upplever gemenskap med andra som deltar i projektet.

1.  Vem eller vad skulle du samla in pengar till?

Här har du några exempel:
• Människor i ett fattigt land.
• Utrotningshotade djur.
• Barn som har det svårt.
• Djur som påverkas av klimatförändringar.

2. Hur skulle din klass kunna samla in pengar?

• En stor loppis på skolgården.
• En fotbollsmatch mellan er klass och en annan klass - som ni tar inträde till.
• Ni jobbar en lördag med att skotta snö, kratta löv eller något liknande.
• En insamlingsfestival med uppträdanden och utomhuscafé.

1. Samla in kläder från klasskompisar, lärare, familjebekanta och föräldrar.
Om ni tycker att det saknas något, fynda i second handbutiker.

2. Planera ett tema– exempelvis Hippie, Dans, City eller Maskerad.

3. Dela upp kläderna så att alla modeller får ett par plagg var.

4. Ändra och kombinera kläderna precis som ni vill.
Sy fast en tygblomma på en tröja, klipp ett par byxor till shorts eller dekorera en handväska med pärlor från ett halsband.

5. Välj musik och bestäm i vilken ordning ni ska gå på catwalken!

1. Leta fram gamla föremål att förändra.
Till exempel på vinden och loppisar.

2. Fota föremålet.

3. Fundera ut en ny design – och varför inte en ny funktion?

4. Fixa och snygga till prylen.

5. Fota det omgjorda föremålet.

6. Skriv ut fotona.
Gör en ”före–och-efter”–affisch.

7. Visa upp alla nystajlade föremål i klassrummet, häng upp ”före–och-efter”–affischerna.

1. Vad kallas det insamlingsprojekt där elever arbetar en dag och skänker sin inkomst till skolprojekt i fattiga länder?

1. A.
   Barninsamlingen.
2. B.
   Operation Dagsverke.
3. C.
   FN-dagen.

2. Vad innebär ”ekologiskt fotavtryck”?

1. A.
   Beskriver hur mycket av naturens resurser varje person och land använder.
2. B.
   Visar vilka människor som har rört sig i ett naturområde.
3. C.
   Det är människor som bara äter ekologisk mat som lämnar såna spår.

3. Hur många ”ekologiska fotavtryck” lämnar en svensk?

1. A.
   9,2
2. B.
   7,3
3. C.
   6,6

4. Finns det något som heter ekologiska kläder?

1. A.
   Nej, det finns bara ekologiska matvaror.
2. B.
   Ja, det är kläder som är tillverkade av vass.
3. C.
   Ja, det är kläder som tillverkats på ett ekologiskt sätt.

5. Varför är ett importerat äpple från Nya Zeeland sämre ur miljösynpunkt än ett äpple från Sverige?

1. A.
   Därför att det är plockat där det är sämre luft.
2. B.
   Det har färdats lång väg.
3. C.
   Det ruttnar snabbare.

6. Hur mycket vatten går åt för att producera en t-shirt?

1. A.
   10 liter vatten.
2. B.
   100 liter vatten.
3. C.
   7 000 liter vatten.