När vi hör ordet energi, tänker vi oftast på elektricitet eller på den ork man önskar att man hade en tidig vintermorgon.
Vad är energi egentligen? Energi har alltid funnits, även innan människan uppfann hjulet och elden. Man brukar säga att något har energi om det kan utföra en uppgift. Solenergin får växter att blomma, rörelseenergin får kvistar att flyta i en bäck och värmeenergin får det kokande vattnet att förångas.
Energi är en förutsättning för liv. Ingen av oss kan leva utan energi. Vi behöver mat och dryck för att våra kroppar ska fungera. Du använder dig av rörelse energi när du cyklar och när du är utomhus bildar solenergi viktiga vitaminer i din kropp.
Vi använder energi i form av värme, el eller bränsle, för att lysa upp rum, värma våra hem, kyla ned maten och köra bilar. Energin producerar vi ur olika energi källor, exempelvis uran, olja, vatten, gas, biomassa, sol, vind, jordvärme och geotermisk energi, som ligger djupare ned i bergsgrunden.
På grund av vårt kalla klimat, vår mörka vinter och energikrävande industri, använder vi i Sverige väldigt mycket elektricitet. Vi kommer på nionde plats på listan över de länder i världen som använder mest.
Sverige hör alltså till de länder som använder mest el i hela världen, per person, och den elen producerar vi främst genom kärn-, vatten- och vindkraft. Vi har vant oss vid att det alltid finns el, det är något så självklart att vi inte ens tänker på det. Det är inte förrän det blir elavbrott, som vi påminns om att el inte är något som skapas automatiskt i naturen.
Vi använder energi för att värma våra hus när det är kallt. I tätorter värms de flesta hög- och flerbostadshusen med fjärrvärme.
Biobränslen såsom träflis och annat material bränns i värmeverk/kraftvärmeverk, men kommer även från återvunnen värme som industrier producerat. Uppvärmt vatten pumpas sedan till husen genom rör under marken.
Många villor värms med elvärme/elektricitet, antingen används elen direkt för att värma elementen eller så används en mycket mer effektiv värmepump för att värma vatten som sedan pumpas runt i element eller värmeslingor i golv. Nästan hälften av villorna värms helt eller delvis upp av biobränslen såsom ved och pellets. Enstaka hus värms med olja, eller en kombination av olja och el.
Namnet ”fjärrvärme” betyder värme som kommer från någonstans i fjärran. Hälften av alla svenskar får idag sin värme genom fjärrvärme. Metoden påminner om kroppens eget blodomlopp. Fjärrvärmeverket (hjärtat) pumpar ut värme i hela staden (kroppen).
Värme från fjärrvärmen
Fjärrvärme produceras genom att man eldar olika typer av bränslen i en stor panna. När elden i pannan har värmt vattnet till över 100 grader, pumpas det ut till hundratusentals hus genom rör i marken. När vattnet når våra hem, värmer det varmvattenrören så att vi kan få värme i husen och varmvatten i kranen.
Fjärrvärmevattnet blandas dock aldrig med dricksvattnet. Det skulle vi förresten märka, eftersom man har färgat det med grön ofarlig karamellfärg för att snabbt kunna upptäcka eventuella läckor.
När vattnet åker tillbaka till fjärrvärmeverket, har temperaturen sjunkit till 40-50 grader. Under vintern gör vattnet nytta även på tillbakavägen, exempelvis genom att värma trottoarer och fotbollsplaner så att de blir isfria. De anläggningar som även producerar elektricitet kallas för kraftvärmeverk.
Kyla från fjärrvärmen
Den här kretsloppsmetoden används också för att producera fjärrkyla. Vattnet kyls ned innan det pumpas ut, eller så använder man vatten från sjöar eller hav. Behovet av kyla växer faktiskt i Sverige. Dels behöver vi förvara livsmedel kallt, dels använder vi allt mer elektronik, som i sin tur kräver luftkonditionerade serverhallar, kontor och varuhus.
Fjärrvärmen har många fördelar. Att värma många hushåll från en enda anläggning innebär att man sparar energi. Dessutom tar man i många fjärr-värmeverk hand om avfall som inte går att återvinna som alltså annars hade hamnat på en soptipp
någonstans, samtidigt som man slipper hämta mer råvaror från naturen för att producera energi.
På en del fjärrvärmeanläggningar bränner man till exempel hushållssopor, på andra bränner man bio- och returbränslen. Med biobränsle menas exempelvis skogsflis, trädtoppar och grenar som blir över efter skogsavverkning. Returbränsle avser oftast trä, plast och papper från kontor, affärer och industrier, och träflis från byggen som inte kan återvinnas igen.
I Södertälje, strax söder om Stockholm finns Igelstaverketett av världens största bioenergieldade kraftvärmeverk. Fjärrvärmevattnet pumpas genom 5000 kilometer rör till cirka 300 000 människor, och till industrier, affärer, kontorslokaler, idrottsanläggningar och sjukhus. Här produceras även elektricitet till över 100 000 hushåll.
Igelstaverket är känt för sin avancerade reningsteknik. När man bränner bio- och returbränslen uppstår det rökgas som bland annat innehåller svaveloxid och stoft. Reningstekniken på Igelsta reducerar dock halten av svaveldioxid med 90 procent, och andelen stoft med 99,95 procent.
Vi förflyttar oss ständigt från en plats till en annan, vi åker bil, buss, tåg, tunnelbana.
Alla fordon behöver någon form av energi. De flesta tankas med fossil bensin eller diesel, en del tankas med förnybar biodiesel, etanol eller biogas, och några få drivs med el.
Visste du att i början av bilens historia drevs de flesta bilarna av el? De första elbilarna uppfanns redan på 1830-talet, men ersattes tyvärr av bensin- och dieseldrivna bilar, eftersom de blybatterier som användes var klumpiga och inte räckte för längre körsträckor.
Fundera på:
Dina svar ger olika poäng! Räkna ihop och se vilken nivå du hamnade på.