VAD är KLIMATFÖRÄNDRING?

Det är en sak att läsa om klimatförändringarna och en annan att faktiskt ändra sin livsstil. 
Och hur skulle det gå till? Ska vi börja leva som på stenåldern igen?! När något känns stort eller svårt är det lätt att ge upp innan man ens hunnit köpa det första ekologiska äpplet eller sorterat de första glasburkarna. Då gäller det att komma ihåg vad alla bergsbestigare vet:

Alla resor börjar med ett litet steg!

– alla resor börjar med ett litet steg. Ett stort steg mot en bättre värld togs faktiskt av världens ledare år 2015. De skrev en lista på 17 mål för en bättre värld. Alla länder ska nu försöka uppnå Globala målen tillsammans till år 2030.

Dessa mål vill vi nå för att bland annat uppnå följande fyra fantastiska saker:

• • Att extrem fattigdom avskaffas 
• • Minskade ojämlikheter och orättvisor i världen 
• • Mer arbete för fred och rättvisa för alla 
• • En lösning på klimatkrisen

Vad är egentligen klimatförändringar?

Du kanske har hört ordet klimatförändringar och sett på nyheterna om olika problem det ställt till med. I en del länder regnar det så mycket att gatorna fylls med vatten, medan andra länder drabbas av en sådan torka och värme att det är omöjligt att odla mat eller att vistas utomhus.

Förändringarna i klimatet skapar stora problem runtom i världen. Länder som drabbas av torka får brist på dricksvatten. I städer som drabbas av översvämningar blir hus förstörda och vägar spolas bort. Även Sverige påverkas av klimatförändringarna. År 2005 fällde stormen Gudrun över 200 miljoner träd, vilket orsakade att fler än 400 000 människor drabbades av elavbrott. År 2018 var sommaren den varmaste på hela 260 år. Säden torkade, vilket orsakade att många kor och hästar inte fick tillräckligt med mat.

Klimat och väder

Klimat och väder är faktiskt två olika saker. Vädret beskriver situationen under de närmaste dagarna. Meteorologen på tv kan till exempel berätta att det imorgon blir +5 °C, blåsigt och duggregn.

Klimatet beskriver hur vädret är under långa perioder på en plats. Sverige har olika klimatzoner då vårt land är avlångt och stort. Läs mer om klimatzoner hos SMHI.  Vår medeltemperatur i Sverige har ökat sedan vi började mäta temperatur. 2020 är det hittills varmaste året som uppmätts såväl i Sverige som i Stockholm, där årsmedeltemperaturen i Stockholm uppgick till 9,7°C.

Det är vanligt att vädret varierar lite. Våra svenska årstider är inte likadana varje år. Vi kan ha en kall jul med snö under ett år och en regnig och grön jul nästa år. Det är när det är plusgrader under julen i tjugo års tid som man kan börja tala om en klimatförändring.

Läs mer om klimatförändring på SMHI 

SMHI är en svensk expertmyndighet med globalt perspektiv och en livsviktig uppgift i att förutse förändringar i väder, vatten och klimat. Med vetenskaplig grund och genom kunskap, forskning och tjänster bidrar de till att öka hela samhällets hållbarhet. 

Klimatforskare

De som studerar klimatets förändringar kallas för klimatforskare. Man kan forska om klimatet på olika sätt. En del forskare borrar hål djupt ned i isen på Antarktis och tar upp isprover som de sedan analyserar för att undersöka hur klimatet har varierat.

Det vi släpper ut i luften

De utsläpp som bildas när vi använder bensin och olja kallas för växthusgaser. De innehåller bland annat metan och koldioxid.

När för mycket av dessa gaser släpps ut i luften lägger de sig som ett koldioxidtak runt planeten. Solens värme, som annars brukar studsa tillbaka ut i rymden, stängs då in av jordens atmosfär. Det blir varmare, de stora isarna smälter och havsnivån stiger. Det kallas för global uppvärmning eller växthuseffekten.

•  32 %  från transport och resande inom Sverige. 
• 33 % från industri (produktion).
• 14 % från våra jordbruk.
• 8 %  av utsläpp sker för att vi ska få el och fjärrvärme.
• 6 % från att vi använder arbetsmaskiner.
• 3% kommer från att vi använder elprodukter.
•  2%  kan kopplas till uppvärmning av bostäder och lokaler.
• 2 % från avfall

Klimatförändring
När vädret förändras under en lång period kallas det för klimatförändring. Förr var det vanligt med 25 minusgrader på vintern. Idag är vintrarna mildare och kortare och snödjupet har minskat med 10-20 centimeter i nästan hela landet. På sina håll smältersnön också bort
20 dagar tidigare än normalt.

Atmosfär
När vädret förändras under en lång period kallas det för klimatförändring. Förr var det vanligt med 25 minusgrader på vintern. Idag är vintrarna mildare och kortare och snödjupet har minskat med 10-20 centimeter i nästan hela landet. På sina håll smälter snön också bort 20 dagar tidigare än normalt.

Växthusgaser
I jordens atmosfär finns det vi kallar för växthusgaser. De viktigaste av dem är vattenånga, koldioxid, metan och lustgas. Tillsammans skapar de en naturlig och kraftfull växthuseffekt som värmer jorden. Utan dessa gaser skulle det ha varit 35 grader kallare på jorden. Då kanske det inte hade utvecklats något liv här. Växthusgaserna är inte farliga i sig, snarare livsnödvändiga. Det problematiska är att vi människor släpper ut så mycket koldioxid i luften att växthuseffekten till slut blir för stark.

Växthuseffekt
Växthusgaserna lägger sig som ett tjockt täcke runt planeten. De hindrar solstrålarna från att lämna atmosfären, vilket resulterar i att det blir varmare på jorden. Precis som i ett växthus.

Koldioxid
Koldioxid bildas naturligt i naturen, men vi människor skapar också koldioxid som vi släpper ut i atmosfären när vi använder olja, bensin och naturgas i maskiner såsom bilar och flygplan. Det är den stora mängden som är ett problem, inte gasen i sig.

Metangas
Metangas bildas när vi förbränner olja och bryter kol i gruvor. Det finns även metangas lagrat i haven, i marken och under glaciärer. När glaciärerna smälter börjar det pysa ut metangas i atmosfären. Metangas bildas också i djurmagar, exempelvis kor pruttar och rapar ut mycket metangas. 

Global uppvärmning
När temperaturen på större delen av planeten blir varmare.

Det svenska klimatet

Klimatet har förändrats i hela världen. I Sverige har det förändrats ganska mycket. Sedan vi började mäta temperaturen på 1880-talet har genomsnittstemperaturen i världen ökat med 1,3 grader. De senaste 30 åren har Sveriges årsmedeltemperatur ökat dubbelt så snabbt som genomsnittet på jorden.

Den globala uppvärmningen innebär inte per automatik att det alltid är varmare i alla länder, under varje årstid och vartenda år. År 2010 var exempelvis ett ovanligt kallt år i Sverige, medan det globalt sett var ett av de varmaste åren i modern tid. Regionala skillnader förekommer alltså och varje år är unikt. Men tittar man på utvecklingen över tid ser man att det blir varmare, även i Sverige.

Tecken på klimatförändringar i Sverige

Enligt SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, kan vi redan se flera effekter av klimatförändringarna. Vintern kommer nästan en månad senare (jämfört med 1960-talet) medan våren i sin tur kommer tidigare. Det har fått en del blommor att blomma någon månad tidigare. Körsbärsträden i Kungsträdgården i Stockholm, som vanligtvis blommar i april, började att slå ut i mitten av januari 2020.

Snabbare värmeökning i norra Sverige

Ju närmare Arktis man befinner sig, desto större temperaturökning upplever man. Normalt reflekterar isen solljuset tillbaka ut i rymden.

När isarna istället smälter så absorberas solljuset och det blir varmare på jorden. Norra Sverige ligger närmare Arktis. Därför blir också temperaturökningen större här. Det kan, enligt forskarna, påverka granarna negativt. Granen är nämligen ett känsligt träd som inte är anpassat för varmare klimat.

Blir det fler förändringar i Sverige?

Enligt SMHI kommer det att bli mer regn och fler översvämningar, främst i södra Sverige.
Att det blivit varmare har redan resulterat i att det finns pollen i luften nästan året runt, vilket påverkar alla allergiker. De stigande vatten nivåerna kan också orsaka att saltvatten tränger in i Mälaren där Stockholm hämtar sitt färsk vatten. Vissa förändringar kan dock upplevas som positiva, såsom att vi får längre växtsäsonger och kan odla mer.