Kapitel 4

MILJÖN OCH VÅR HÄLSA

Du är klar med kapitlet! Bra jobbat!
Vår moderna livsstil påverkar både vår kropp och naturen.

Vår moderna livsstils baksida

När vi började uppfinna nya saker var tanken att de nya uppfinningarna skulle göra våra liv så bekväma som möjligt. Maskinerna skulle göra arbetet åt oss och med hjälp av fordonen skulle vi snabbt kunna förflytta oss över jordklotet. Det vi inte räknade med var att denna livsstil skulle påverka både miljön och vår hälsa negativt.

Ett av de tydligaste exemplen är bilen. Den orsakar inte bara koldioxidutsläpp som i sin tur orsakar klimatförändringar. Bilen påverkar också både miljön och vår hälsa på många andra sätt.

Morgonrusning i Tapei.

Världens största städer har numera så många bilar att cyklisterna måste använda munskydd för att inte andas in alla bilavgaser. Riktigt så illa är det inte i Sverige. Ändå visar ny forskning att runt 7 600 svenskar dör i förtid varje år på grund av luftföroreningar.

Tankekarta över bilens negativa konsekvenser

Som du kan se på tankekartan så har bilen skapat olika problem. Det största problemet är bränslet. Om vi går över till miljövänligare bränslen, kan vi minska många av de negativa konsekvenserna.

Uppgift


Konsekvenser. Läs igenom tankekartan och svara på frågorna tillsammans med din bänkkamrat.

1. På vilket sätt kan bilar vara en av orsakerna till att människor får astma eller blir överviktiga?

2. Vad menas med ”buller” och varför är det inte bra för oss?

3. Varför säger man att bilar påverkar klimatet negativt?

4. Varför anser man att vårt användande av bilar orsakar både torka och smältande isar?

Inga gifter försvinner!

Mediciner som är gamla eller inte används ska vi lämna in på ett apotek. Apotekspersonalen tar hand om den och ser till att den inte hamnar i naturen. Om vi spolar ned läkemedel i toaletten, hamnar de nämligen till slut i sjön där de förgiftar plankton, som småfiskar äter. Större fiskar äter småfiskar och vi äter de stora fiskarna. Till slut har medicinernas kretslopp fört dem tillbaka till oss. Vi får alltså i oss samma medicin vi slängde i soporna!

Familjens mediciner lämnar ni in till apoteket! 

Bumerangeffekt

Samma sak händer med alla kemikalier vi slänger i naturen – schampot som vi tvättar håret med, diskmedlet som vi diskar med och rengöringsmedlet vi tvättar golven med. Kemikalierna hamnar i naturen, och eftersom vi äter av saker som kommer från naturen får vi i slutändan i oss kemikalierna.

Om vi inte kan rena vattnet så kommer vi få i oss gifter!

Alla vinner när du återvinner!


Vi gör mer för naturen än vi tror, när vi källsorterar. Med varje förpackning (och tidning) som vi lämnar till återvinning ger vi tillbaka till naturen, genom att vi sparar på naturens resurser.

Dessutom sparar vi otroliga mängder energi. En enda återvunnen glasflaska motsvarar mängden energi som används för att surfa i 30 minuter på mobilen!

Från nytt till använt och sen nytt igen – så funkar det: 

Har du tänkt på att de flesta varor vi köper kommer i någon slags förpackning? Schampo, handdiskmedel och ketchup säljs till exempel oftast i plastflaskor.
Vad gör du med den tomma plastflaskan när ketchupen är slut?Du kanske lägger den i en hink under diskbänken, där den får vänta tills ni går till miljö rummet, ut till kärl på uppfarten eller åker förbi en återvinningsstation?
När ni har lämnat era förpackningar så ser din kommun till att allt material samlas in och att så mycket som möjligt av det återvinns. Materialet hämtas med tömningsbilar och körs till anläggningar där det grovsorteras och pressas ihop till stora balar.
Sedan körs balarna till en speciell sorteringsanläggning. I Motala finns en av Europas effektivaste anläggningar som tar emot plastförpackningar från hela Sverige. Där öppnas balarna upp och plasten sorteras upp i olika plastsorter, eftersom varje plasttyp måste återvinnas separat.
Mjuka plastförpackningarna skiljs från hårda med hjälp av fläktar som blåser bort den lättare mjukplasten. De olika plastmaterialen identifieras med hjälp av infrarött ljus, pressas ihop till balar och skickas vidare till nästa anläggning.
På den tredje anläggningen tvättas materialet, varpå det mals ned till små kulor. Kulorna säljs till företag som använder dem som råvara i sin tillverkning. Din tomma diskmedelsflaska blir kanske en leksaksbil, en resväska eller en ny förpackning!

Cirkeln är sluten!

Ibland tänker vi inte på att vissa saker är förpackningar och ska källsorteras. Det är till exempel lätt att missa att plastomslaget på gurkan är en förpackning som ska återvinnas!

Visste du att...


  • vi tar källsorteringen på så stort allvar att vi stiftat en lag om det! Enligt lagen måste alla i Sverige källsortera förpackningar och tidningar (och inte kasta dem i hushållssoporna).
  • Den totala mängden insamlade plastförpackningar under de senaste fem åren motsvarar 1,5 varv runt jorden med uppradade diskmedelsflaskor.
  • Stål, aluminium och glas är material som går att återvinna hur många gånger som helst.
  • Att tillverka förpackningar av återvunnet papper kräver 40 procent mindre energi än att tillverka dem av nyproducerad fiber.
  • Ungefär hälften av alla plastförpackningar slängs i soporna och får aldrig chansen att bli återvunna. Hjälp till att öka mängden återvunnen plast genom att sortera ut fler plastförpackningar. Varje förpackning räknas!

Bli sorteringsproffs!


Kan du och din familj bli sorteringsproffs?

1. TÖM

Töm förpackningen på allt innehåll så luktar det mindre, samtidigt som kvalitén på materialet blir bättre. Du behöver inte diska ur förpackningen, bara skölja den.

2. TA ISÄR!

Om förpackningen består av mer än ett material och det går att separera dem, gör gärna det! Att skruva av metallocket på en glasburk är till exempel enkelt. Men om det verkar svårt kan du låta delarna sitta kvar, man kan lösa mycket under själva återvinningsprocessen. I så fall sorterar du förpackningen enligt det material som väger mest.

3. PLATTA TILL OCH VIK IHOP

Platta till och vik ihop förpackningen så att det blir så litet som möjligt. Då får det plats mer, både i ditt återvinningskärl hemma och i containrarna på återvinningsstationen.

4. SORTERA

Är du osäker på var du ska slänga något? Titta på förpackningen. Där finns instruktioner i bild och text. Det finns också märkningar på containrarna.

Du är klar med kapitlet! Bra jobbat!