ALLT BÖRJAR MED ETT STEG

Börja där du är!

När man läser om stora problem såsom klimatförändringarna är det lätt att känna sig maktlös. Hur ska vi nånsin kunna lösa detta...? Vi har ju känt till problemen ett tag nu och ändå inte kommit längre än så här? Varför?

Människan är bekväm till naturen. Vi tycker inte om förändringar, bland annat eftersom det kräver att vi anstränger oss. Stora problem som är svåra att förstå gör oss också nervösa.
Det känns lättare att gömma huvudet i sanden. ”Om jag låtsas som ingenting kanske problemet försvinner.”

Alla behövs!

Vi behöver idésprutor, problemlösare, en grupp som förverkligar idén och en annan som sprider information om den. Vi behöver insiktsfulla individer som har ro att tänka efter, pålästa personer som skaffar fram viktig fakta och modiga människor som vågar ifrågasätta våra ledare.

Vi behöver en grupp som lagar mat åt dem som tänker ut lösningar och en annan som strosar runt i naturen och sprider kärlek. Det finns en plats för alla!

Det är inte alltid lätt att se sin egen roll i livets väv, men alla har en plats och ett syfte! Alla tyglappar behövs för att det ska bli ett lapptäcke.

Här får du några förslag som kan sätta igång fantasin!

Jag skulle...

• göra kollektivtrafiken gratis.
• ge alla svenskar en cykel.
• bestämma att skolmaten ska vara vegetarisk.
• förbjuda nyårssmällare och raketer.
• satsa på mindre, lokala jordbruk i varje stad.
• se till att skolans syslöjd lär ut hur man syr om kläder som man köpt på second hand..
• göra det billigare att åka tåg än att flyga. 

Växande sopberg av elprylar – och idéer för lösningar

Våra trasiga elprylar är den snabbast växande typen av avfall i världen. Mobiltelefonen är en av våra vanligaste elprylar och vi byter ofta ut dem även om de fortfarande fungerar. Idag har 6 av jordens 7,8 miljarder människor en mobil, vissa har till och med fler än en. Varje gång vi byter mobil så tar vi av jordens resurser.

Vi skapar också mer elavfall – och hur det hanteras, skiljer sig åt mellan världens länder.
På många håll slängs elprodukter direkt på soptippen. Då kan giftiga ämnen i materialet läcka ut i naturen och skada både människor, djur och miljön.

Så funkar återvinningen av elprodukter: sortering

Cirkulär ekonomi - det bästa för planeten!

Mängden elprylar i våra hem har ökat enormt de senaste decennierna. När världens befolkning ökar och nästan hela världen har tillgång till elektricitet så ökar också efterfrågan på fler produkter som drivs med el. Dessutom har produkter som drivs med el blivit billigare att tillverka, vilket gör att vi köper fler eldrivna prylar till våra hem.

Ju mer vi konsumerar, desto viktigare är det att vi arbetar cirkulärt – att vi både skyddar naturen mot gifter och sparar på naturens resurser genom att återanvända och återvinna så mycket som möjligt. EU lanserade nyligen en plan för hur vi ska ställa om till cirkulär ekonomi.

Hur skapar vi en cirkulär ekonomi?

Om vi tar mobilen som exempel, så diskuteras nu dessa idéer inom EU:

Rätt att reparera - konsumenten ska själv kunna byta ut vissa komponenter på mobilen. Gemensam laddare - vi ska kunna använda en och samma laddare för olika mobiltelefoner. Ändrade attityder - istället för att köpa en ny mobil så fort en ny modell lanseras ska vi upp-muntras att behålla mobilen ett tag till. När vi till slut slänger den, ska vi fås att lämna in den på en återvinningscentral.

Vad händer med gamla mobiler?

Vad gör vi med våra gamla mobiler när vi skaffar oss en ny? Ibland lämnar vi in dem som inbyte så att vi ska få rabatt på priset. De repareras och säljs till allra största del till andra länder, där andrahandsmarknaden är större. En del säljer själva sin gamla mobil på nätet, andra ger den till en vän eller familjemedlem. Många mobiler lämnas också till återvinning.

1 miljon mobiler återvinns varje år

95 procent av de mobiler som vi lämnat till butikerna som inbyte, återanvänds. Varje år samlar vi i Sverige in ungefär en miljon mobiler för återvinning. Snittåldern på mobilerna ligger på cirka fem år, så de har förmodligen legat bortglömda i en byrålåda ett tag.

De mobiler som ska återvinnas sorteras och plockas isär, sedan separeras de olika delarna. Giftiga ämnen hanteras i slutna utrymmen. Det som finns kvar krossas, varpå det delas upp i olika högar av material – som i sin tur återvinns eller blir till energi.

Smidiga och små kraftkällor, men också farliga

Batterier är smidiga att använda. Vi slipper släpa med oss sladdar och leta eluttag. Vardagen blir mer bekväm. Och när batteriet dör är det bara att…

Ja, vad gör vi med batterier som tagit slut? Att vi borde lägga gamla batterier i de röda batteriholkarna vet du redan, men vet du varför?

• Batterier innehåller metaller och ämnen som kan vara giftiga för oss människor, djuren och naturen. Om vi återvinner batterierna skyddar vi allt levande. 
• Inlämnade batterier smälts ned och återanvänds i nya produkter.

Du är en förebild

Vi människor är nyfikna av naturen. Har grannen lagat en god vegetarisk pizza vill vi gärna ha receptet. Om din kompis har en snygg t-shirt frågar du kanske var den är köpt. På samma sätt inspirerar du folk omkring dig genom din livsstil och de val du gör.

.

1. Vilket ämne tar växterna ur luften, innan de släpper ut syre?

1. A.
   Naturgas.
2. B.
   Pollen.
3. C.
   Koldioxid.

2. Vad betyder ordet kretslopp?

1. A.
   Det är omkretsen på en trädstam.
2. B.
   Att allt går runt i naturen.
3. C.
   Det är när växterna gör näring av sol, vatten och luft.

3. Vad betyder ”global uppvärmning”?

1. A.
   Det är när vulkaner sprutar lava.
2. B.
   När temperaturen på större delen av planeten blir varmare.
3. C.
   När vädret förändras.

Vad heter de två vanligaste träden i Sverige?

1. A.
   Ek och lönnlöv.
2. B.
   Björk och bokträd.
3. C.
   Gran och tall.

5. Vad är grundvatten?

1. A.
   Vattnet som ligger närmast sjöbotten.
2. B.
   Regnvatten som har samlats i tunnor.
3. C.
   Vatten som renats när det runnit igenom olika jordlager och finns i marken.

6. Vilken el är bäst för miljön?

1. A.
   Förnybar el från t.ex. vind och sol.
2. B.
   El som produceras från kol.
3. C.
   El som kostar lite

7. Vilken av dessa är en förnybar naturresurs?

1. A.
   Olja.
2. B.
   Träd.
3. C.
   Vatten.

8. Vad kallas de glödlampor som drar mindre energi och håller längre?

1. A.
   Lågenergilampor.
2. B.
   Glödlampor.
3. C.
   Lysrör.

10. Vad heter det svenska miljömärket som talar om att en matprodukt är ekologiskt odlad?

1. A.
   EKO-Mat.
2. B.
   KRAV.
3. C.
   NATURNÄRA

Hur många medlemsländer har FN – Förenta Nationerna?

1. A.
   1 001
2. B.
   193
3. C.
   55

11. Vad är ett ekologiskt fotavtryck?

1. A.
   En miljöutmärkelse för skolor.
2. B.
   Ett avtryck som mäter hur långt vi kommit i vår utveckling.
3. C.
   Ett sätt att mäta hur mycket vår livsstil sliter på miljön.

Samla din familj kring köksbordet. Be dem berätta hur de tänker kring följande frågor och skriv ner svaren.