MILJØET OG VÅR HELSE

Vår moderna livsstils baksida

När vi började uppfinna nya saker var tanken att de nya uppfinningarna skulle göra våra liv så bekväma som möjligt. Maskinerna skulle göra arbetet åt oss och med hjälp av fordonen skulle vi snabbt kunna förflytta oss över jordklotet. Det vi inte räknade med var att denna livsstil skulle påverka både miljön och vår hälsa negativt.

Ett av de tydligaste exemplen är bilen. Den orsakar inte bara koldioxidutsläpp som i sin tur orsakar klimatförändringar. Bilen påverkar också både miljön och vår hälsa på många andra sätt.

Världens största städer har numera så många bilar att cyklisterna måste använda munskydd för att inte andas in alla bilavgaser. Riktigt så illa är det inte i Sverige. Ändå visar ny forskning att runt 7 600 svenskar dör i förtid varje år på grund av luftföroreningar.

Bilens negativa konsekvenser

Bilar hjälper oss att ta oss till skolan, jobbet och olika aktiviteter. I dag finns det både bensin- och dieselbilar samt allt fler elbilar. Elbilar har inga avgaser när de körs, men alla bilar påverkar miljön på olika sätt.

Bilar som körs med bensin eller diesel släpper ut växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen. Det gör att jordens klimat förändras, vilket kan leda till fler extrema väderhändelser som värmeböljor, torka och kraftiga regn.

Elbilar minskar utsläppen från trafiken, särskilt när elen kommer från förnybara energikällor som vind- och vattenkraft. Samtidigt krävs det energi och råvaror för att tillverka både bilar och batterier, vilket också påverkar miljön.

Trafiken skapar dessutom buller, alltså höga ljud som kan vara störande för människor och djur. Däck och vägbanor slits när bilar kör, vilket ger upphov till små partiklar som kan påverka luften vi andas.

När många väljer bilen istället för att gå eller cykla blir vi ofta mer stillasittande. Då rör vi oss mindre, vilket kan vara negativt för hälsan.

Därför arbetar forskare, företag och myndigheter med att utveckla renare fordon, bättre batterier, fossilfria drivmedel och smartare sätt att resa. Genom att gå, cykla, samåka eller använda kollektivtrafik när det är möjligt kan vi minska trafikens påverkan på miljön och samtidigt må bättre.

Inga gifter försvinner!

Mediciner som är gamla eller inte används ska vi lämna in på ett apotek. Apotekspersonalen tar hand om den och ser till att den inte hamnar i naturen. Om vi spolar ned läkemedel i toaletten, hamnar de nämligen till slut i sjön där de förgiftar plankton, som småfiskar äter. Större fiskar äter småfiskar och vi äter de stora fiskarna. Till slut har medicinernas kretslopp fört dem tillbaka till oss. Vi får alltså i oss samma medicin vi slängde i soporna!

Bumerangeffekt

Samma sak händer med alla kemikalier vi slänger i naturen – schampot som vi tvättar håret med, diskmedlet som vi diskar med och rengöringsmedlet vi tvättar golven med. Kemikalierna hamnar i naturen, och eftersom vi äter av saker som kommer från naturen får vi i slutändan i oss kemikalierna.

Allt går runt! Inget försvinner!

Återvinning är bra för både miljön och vår hälsa

När vi återvinner hjälper vi inte bara naturen. Vi bidrar också till en bättre hälsa för människor. När färre nya råvaror behöver brytas, avverkas eller utvinnas minskar utsläppen till luft, mark och vatten. Det ger renare miljöer att leva i, friskare luft att andas och en bättre framtid för både oss själva och kommande generationer.

Genom att källsortera förpackningar, tidningar och annat avfall sparar vi på jordens begränsade resurser. Samtidigt minskar energianvändningen och mängden avfall som måste tas om hand. Små insatser i vardagen gör därför stor skillnad, både för planeten och för människors välbefinnande.

Alla vinner när du återvinner

Vi gör mer för naturen än vi tror, när vi källsorterar. Med varje förpackning (och tidning) som vi lämnar till återvinning ger vi tillbaka till naturen, genom att vi sparar på naturens resurser. Dessutom sparar vi otroliga mängder energi. En enda återvunnen glasflaska motsvarar mängden energi som används för att surfa i 30 minuter på mobilen!

Från nytt till använt och sen nytt igen – så funkar det: 

1. Har du tänkt på att de flesta varor vi köper kommer i någon slags förpackning? Schampo, handdiskmedel och ketchup säljs till exempel oftast i plastflaskor.

2. Vad gör du med den tomma plastflaskan när ketchupen är slut? Du kanske lägger den i en hink under diskbänken, där den får vänta tills ni går till miljö rummet, ut till kärl på uppfarten eller åker förbi en återvinningsstation?

3. När ni har lämnat era förpackningar så ser din kommun till att allt material samlas in och att så mycket som möjligt av det återvinns. Materialet hämtas med tömningsbilar och körs till anläggningar där det grovsorteras och pressas ihop till stora balar.

4. Sedan körs balarna till en speciell sorteringsanläggning. I Motala finns en av Europas effektivaste anläggningar som tar emot plastförpackningar från hela Sverige. Där öppnas balarna upp och plasten sorteras upp i olika plastsorter, eftersom varje plasttyp måste återvinnas separat.

5. Mjuka plastförpackningarna skiljs från hårda med hjälp av fläktar som blåser bort den lättare mjukplasten. De olika plastmaterialen identifieras med hjälp av infrarött ljus, pressas ihop till balar och skickas vidare till nästa anläggning.

6. Mjuka plastförpackningarna skiljs från hårda med hjälp av fläktar som blåser bort den lättare mjukplasten. De olika plastmaterialen identifieras med hjälp av infrarött ljus, pressas ihop till balar och skickas vidare till nästa anläggning.

7. På den tredje anläggningen tvättas materialet, varpå det mals ned till små kulor. Kulorna säljs till företag som använder dem som råvara i sin tillverkning. Din tomma diskmedelsflaska blir kanske en leksaksbil, en resväska eller en ny förpackning!

Cirkeln är sluten!

Ibland tänker vi inte på att vissa saker är förpackningar och ska källsorteras. Det är till exempel lätt att missa att plastomslaget på gurkan är en förpackning som ska återvinnas!

Visste du at...

• vi tar källsorteringen på så stort allvar att vi stiftat en lag om det! Enligt lagen måste alla i Sverige källsortera förpackningar och tidningar (och inte kasta dem i hushållssoporna).

• Den samlede mengden innsamlede plastemballasjer de siste fem årene tilsvarer 1,5 runder rundt jorden med oppstilt oppvaskmiddelflasker.

• Stål, aluminium og glass er materialer som kan gjenvinnes uansett hvor mange ganger.

• Å produsere emballasje av resirkulert papir krever 40 prosent mindre energi enn å produsere den av nyprodusert fiber.

• Omtrent halvparten av all plastemballasje kastes i søpla og får aldri sjansen til å bli gjenvunnet. Bidra til å øke mengden gjenvunnet plast ved å sortere ut mer plastemballasje. Hver eneste emballasje teller!

Bli sorteringsproffs!

Kan du och din familj blir proffs på sortering?  

1. TÖM

Töm förpackningen på allt innehåll så luktar det mindre, samtidigt som kvalitén på materialet blir bättre. Du behöver inte diska ur förpackningen, bara skölja den.

2. TA ISÄR!

Om förpackningen består av mer än ett material och det går att separera dem, gör gärna det! Att skruva av metallocket på en glasburk är till exempel enkelt. Men om det verkar svårt kan du låta delarna sitta kvar, man kan lösa mycket under själva återvinningsprocessen. I så fall sorterar du förpackningen enligt det material som väger mest.

3. PLATTA TILL OCH VIK IHOP

Platta till och vik ihop förpackningen så att det blir så litet som möjligt. Då får det plats mer, både i ditt återvinningskärl hemma och i containrarna på återvinningsstationen.

4. SORTERA

Är du osäker på var du ska slänga något? Titta på förpackningen. Där finns instruktioner i bild och text. Det finns också märkningar på containrarna.