Kapittel 2

ARTIFICIELL INTELLIGENS HISTORIA

Du er ferdig med kapitlet! Godt jobbet!
På bara 50 år har datorer utvecklats från stora räknemaskiner till smarta verktyg som kan hjälpa människor att förstå och skydda vår planet.

Vad har kodmaskiner från andra världskriget och miljontals räddade liv gemensamt? Människans förmåga till problemlösning med teknikens hjälp.

Och den brittiska matematikern Alan Turing, så klart! Det var han som under andra världskriget knäckte tyskarnas enormt avancerade kodmaskin, Enigma. Den händelsen sägs ha förkortat kriget med fyra år vilket räddade miljontals människors liv.
Läs mer om just Alan Turing på Wikipedia.

Redan år 1950 ställde Alan Turing en fråga som kom att inspirera forskare världen över: Kan maskiner lära sig att tänka? AI har genererat den här bilden på en ung Alan Turing.

De gigantiska datorernas tid

Efter andra världskriget började man bygga enorma datorer. De fyllde hela rum, surrade högljutt och blev varma som element. Datorerna kunde räkna, följa instruktioner och utföra uppgifter snabbare än någon människa.

Tekniken i våra mobiltelefoner har sina rötter i dessa gigantiska räknemaskiner. De må ha varit otympliga, men de inspirerade forskare att diskutera något banbrytande – artificiell intelligens.

På 1950-talet var datorer så stora att de kunde fylla ett helt rum. Trots det var de starten på den digitala utvecklingen som förändrade världen. 

Kan maskiner följa regler och lära sig?

På Darmouth College, 1956 myntades uttrycket Artficial Intelligence. Så här tänker AI att det såg ut. 

John McCarthy var en amerikansk matematikprofessor. Han ville undersöka om man kunde få maskiner att följa regler och lära sig saker. Därför bjöd han in forskare till universitet Dartmouth College i USA, sommaren 1956. Under sex veckor ägnade sig forskarna åt det sprillans nya forskningsområde som John McCarthy hade döpt till Artificial Intelligence. Eller artificiell intelligens på svenska. Läs mer om John på Wikipedia.

Många forskare har hjälpt till!

Forskarna som har varit med och utvecklat AI under decennier har haft olika inriktningar. 

Matematik: dessa forskare har arbetat med sannolikhet, statistik och beräkningar.

Logik: forskarna lär AI att dra logiska slutsatser med hjälp av regler, symboler och exempel: ”Om det regnar, ta med dig ett paraply.”

Datavetenskap: forskare inom detta område utvecklar själva datorerna och programmeringen.

Psykologi: dessa forskare analyserar hur människor tänker, lär sig och löser problem.

Lingvistik/språkvetenskap:  forskarna studerar hur språk fungerar så att AI kan förstå och skapa text.

Filosofi: dearbetar med frågeställningar såsom Vad är intelligens? Och tänkande? Kan maskiner förstå?

AI lär sig nu också genom att träna med andra AI-system.

Varför blev AI så stort just nu efter 2020?

AI har alltså redan funnits i flera decennier, vi har bara inte hört talas om det. Det är först nu – när AI blivit smartare, snabbare och lättare att använda – som intresset exploderat. Och det i sin tur beror på tre saker.

1. AI är tillgängligt för alla

Plötsligt kan vem som helst använda AI för att få hjälp med idéer, skriva texter eller skapa bilder, videor och låtar. Tack vare att en del av programmen har gratisvarianter kan även de som inte har råd med abonnemang testa programmen.

2. Kraftfullare datorer

Datorerna har också blivit mycket kraftfullare, och tack vare det har man kunnat göra AI-modellerna större och mer komplexa. Till slut blev de så pass avancerade att de kunde utföra uppgifter åt oss som vi hade stor nytta av.

3. Många investerar i tekniken

Stora företag har satsat enorma summor på att utveckla AI. De vill naturligtvis alla skapa världens bästa AI, så de arbetar intensivt med att förbättra tekniken. Då utvecklas den snabbt.

När människors idéer och AI:s möjligheter möts kan stora saker hända för miljön.
Du er ferdig med kapitlet! Godt jobbet!