LABORATORIEDYRKET KØD OG GMO’ER

Vi spiser stadig mere kød, hvilket til dels skyldes, at kød er blevet billigere, og at vi tjener mere, men også at kød er blevet mere tilgængeligt i takt med, at fastfood er kommet ind i vores liv. Kød anbefales desuden i visse kostformer, såsom GI-kosten, på grund af dets høje proteinindhold.

For meget kød er ikke godt for helbredet…

Ifølge Livsmedelsverket spiser vi op til 25 procent mere kød, end vi har brug for. Kød indeholder ganske vist meget jern, som er godt for os, men også en stor andel mættet fedt, som øger risikoen for hjerte- og karsygdomme og visse former for kræft.

…og ikke for miljøet!

Dessutom orsakar produktionen av kött betydligt större utsläpp av växthusgaser än produktionen av de flesta grönsaker. En stor del av utsläppen från nötkött kommer från metan, en kraftig växthusgas som bildas i kornas matsmältning och som släpps ut när de rapar. Även odling av foder, gödselhantering och transporter bidrar till utsläppen. Därför ger produktionen av 1 kilo nötkött mycket större klimatpåverkan än produktionen av 1 kilo vegetabiliska livsmedel.

Spis kød med god samvittighed!

Man skal ikke have dårlig samvittighed over at spise kød, og man kan faktisk træffe mange gode valg. Vælg mere grønt og mindre kød på tallerkenen, når du spiser, så opretholder du en god balance.

Prøv at vælge økologisk kød, uanset hvilken dyreart du vælger at spise kød fra. Kød fra dyr, der har fået lov til at gå på naturlige græsarealer, er et godt valg, og hvis du kan spise kød fra en gård i Sverige, træffer du også et godt valg.

Jo kortere transportvejen for kødet har været, desto mindre bliver udledningen af kuldioxid. Husk altid at undgå at smide mad ud, uanset om det er kød eller anden mad, du spiser. Hvis du vælger økologisk kød, støtter du landmænd, der lader deres dyr gå frit omkring udendørs, spiser økologisk foder og nyder solen.

Kød dyrkes også i laboratorier

I dag forsøger man at dyrke kød i laboratoriet. Det er lykkedes at dyrke en række små kødstykker, men de har ikke været større end et par millimeter. Cellerne dør, fordi det ikke er lykkedes at forsyne alle celler med næringsstoffer og ilt. I en levende krop varetages denne opgave af blodkarrene. Derfor forsker man i dag i at udvikle kunstige blodkar, som det dyrkede kød kan vokse omkring.

Kött som odlas i laboratorium framställs av celler från exempelvis kor, grisar eller kycklingar. Cellerna odlas i bioreaktorer där de får näring och växer till muskelvävnad. Forskning om odlat kött bedrivs på flera platser i världen, och i Sverige har bland annat forskare vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet varit verksamma inom området.

Forskarnas mål är att kunna producera köttprodukter som liknar biff, filé eller kycklingbröst i både smak och konsistens. Redan idag finns många växtbaserade alternativ till kött som efterliknar köttets smak och struktur. Dessa tillverkas bland annat av soja, ärtprotein, veteprotein eller svampprotein.

GMO – godt eller dårligt?

GMO, eller »genetisk modificerede organismer«, bruges først og fremmest til at påvirke generne i en plante, så de bliver mere modstandsdygtige over for insektangreb og pesticider. De vigtigste GMO-afgrøder er sojabønner, majs, bomuld, raps og tobak.

De største GMO-producenter er USA, Argentina, Brasilien, Canada og Kina. I EU findes der et par hundrede godkendte GMO-produkter, i Sverige kun et fåtal. Svenskerne er mistænksomme over for genmodificeret mad. Derfor vælger den svenske fødevarebranche at anvende produkter, der ikke er genmodificerede. Et glimrende eksempel på forbrugermagt!

+

Fordelen ved genteknologi er, at man ikke behøver at bruge lige så meget plantebeskyttelsesmidler, får større udbytter og lettere kan bekæmpe skadedyr.

-

Vi ved i dag ikke, hvilke langsigtede virkninger de genetisk modificerede fødevarer har, hverken på os mennesker, insekter eller dyr.

VIDSTE DU, AT...

Visste du att den första GMO-grödan som såldes kommersiellt var en tomat i USA år 1994? Sedan dess har odlingen ökat kraftigt. År 1996 odlades GMO-grödor på cirka 1,7 miljoner hektar världen över. År 2024 omfattade GMO-odlingen omkring 200 miljoner hektar i ett trettiotal länder. De vanligaste GMO-grödorna är soja, majs, bomull och raps. De största odlarländerna är USA, Brasilien, Argentina, Kanada och Indien. GMO-grödor används främst som livsmedel, djurfoder och råvara i industrin, och produkter från GMO-odling exporteras till många länder runt om i världen.

Men – kunne GMO’er løse verdenssultproblemet?

Forskarna: NEJ

Enligt många forskare kan industriellt jordbruk och genteknik inte lösa världssvälten, stoppa klimatförändringarna, minska matpriser eller fattigdomen. De tror istället att lösningen är mindre jordbruksgårdar och ekologisk odling.

Förenta Nationerna: NEJ

Vi producerar 1,5 gånger mer mat än vad alla människor på jorden behöver. Att många ändå svälter beror inte på brist på mat, utan på orättvis fördelning av makt och pengar. Och de flesta GMO-grödor som odlas i fattiga länder exporteras till rika länder som djurfoder.