LAB-GROWN MEAT AND GMOs

Vi äter allt mer kött, vilket delvis beror på att köttet blivit billigare och att vi tjänar mer, men också på att köttet blivit mer tillgängligt i och med snabbmatens intåg i våra liv. Kött förespråkas dessutom av en del dieter, såsom GI, på grund av sin höga andel protein.

För mycket kött är inte bra för hälsan…

Enligt Livsmedelsverket äter vi upp till 25 procent mer kött än vi behöver. Kött innehåller visserligen mycket järn, som är bra för oss, men även en stor andel mättat fett, som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer.

…och inte för miljön!

Dessutom orsakar produktionen av kött betydligt större utsläpp av växthusgaser än produktionen av de flesta grönsaker. En stor del av utsläppen från nötkött kommer från metan, en kraftig växthusgas som bildas i kornas matsmältning och som släpps ut när de rapar. Även odling av foder, gödselhantering och transporter bidrar till utsläppen. Därför ger produktionen av 1 kilo nötkött mycket större klimatpåverkan än produktionen av 1 kilo vegetabiliska livsmedel.

Ät kött med gott samvete!

Man ska inte ha dåligt samvete för att man äter kött och man kan faktiskt göra många bra val. Välj mer grönt och mindre kött på tallriken när du äter så håller du en bra balans.

Försök välja ekologisk kött oavsett vilket djurslag du väljer att äta kött från. Kött från djur som fått vara på naturbetesmarker är ett bra val och kan man äta kött från en gård i Sverige så gör du också ett bra val.

Ju mindre transport köttet fått färdas ju mindre utsläpp av koldioxid blir det. Tänk alltid på att inte slänga maten oavsett om det är kött eller annan mat du äter. Väljer du ekologiskt kött så stödjer du bönder som låter boskapen ströva utomhus, äter ekologiskt foder och njuter av solen.

Kött odlas också i laboratorier

Idag pågår försök att odla kött i laboratorium. Man har lyckats odla fram ett antal små köttbitar, men de har inte varit större än ett par millimeter. Cellerna dör, eftersom man inte lyckats förse alla celler med näring och syre. I en levande kropp sköts den uppgiften av blodkärlen. Därför forskar man i dag på att ta fram konstgjorda blodkärl som det odlade köttet skulle kunna växa kring.

Kött som odlas i laboratorium framställs av celler från exempelvis kor, grisar eller kycklingar. Cellerna odlas i bioreaktorer där de får näring och växer till muskelvävnad. Forskning om odlat kött bedrivs på flera platser i världen, och i Sverige har bland annat forskare vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet varit verksamma inom området.

Forskarnas mål är att kunna producera köttprodukter som liknar biff, filé eller kycklingbröst i både smak och konsistens. Redan idag finns många växtbaserade alternativ till kött som efterliknar köttets smak och struktur. Dessa tillverkas bland annat av soja, ärtprotein, veteprotein eller svampprotein.

GMO – bra eller dåligt?

GMO, eller ”genetisk modifierade organismer”, används framförallt för att påverka generna i en växt så att de ska bli motståndskraftigare mot insektsangrepp och bekämpningsmedel. De största GMO-grödorna är sojabönor, majs, bomull, raps och tobak.

De största GMO-producenterna är USA, Argentina, Brasilien, Kanada och Kina. I EU finns det ett par hundra godkända GMO-produkter, i Sverige bara ett fåtal. Svenskar är misstänksamma mot genmodifierad mat. Därför väljer den svenska livsmedelsbranschen att använda produkter som inte har genmodifierats. Lysande exempel på konsumentmakt!

+

Fördelen med gentekniken är att man inte behöver använda lika mycket bekämpningsmedel, får större skördar och lättare kan bekämpa skadeinsekter.

-

Vi vet inte idag vilka långtidseffekter den genmodifierade maten har, både på oss människor, insekter och djur.

DID YOU KNOW THAT...

Visste du att den första GMO-grödan som såldes kommersiellt var en tomat i USA år 1994? Sedan dess har odlingen ökat kraftigt. År 1996 odlades GMO-grödor på cirka 1,7 miljoner hektar världen över. År 2024 omfattade GMO-odlingen omkring 200 miljoner hektar i ett trettiotal länder. De vanligaste GMO-grödorna är soja, majs, bomull och raps. De största odlarländerna är USA, Brasilien, Argentina, Kanada och Indien. GMO-grödor används främst som livsmedel, djurfoder och råvara i industrin, och produkter från GMO-odling exporteras till många länder runt om i världen.

Men - skulle GMO kunna lösa världssvälten?

Forskarna: NEJ

Enligt många forskare kan industriellt jordbruk och genteknik inte lösa världssvälten, stoppa klimatförändringarna, minska matpriser eller fattigdomen. De tror istället att lösningen är mindre jordbruksgårdar och ekologisk odling.

Förenta Nationerna: NEJ

Vi producerar 1,5 gånger mer mat än vad alla människor på jorden behöver. Att många ändå svälter beror inte på brist på mat, utan på orättvis fördelning av makt och pengar. Och de flesta GMO-grödor som odlas i fattiga länder exporteras till rika länder som djurfoder.