VÅRT ØKOLOGISKE FOTAVTRYKK

Sporene vi etterlater oss

Under stenåldern överlevde människan på det som naturen hade att erbjuda. Man tillverkade spjut av trä och spjutspetsar av flinta. Man fiskade, samlade växter och bär. Man jagade djur som man åt och av pälsen tillverkade man kläder. En stenåldersmänniska lämnade väldigt få spår efter sig – ett skelett, lite grottmålningar och några jaktvapen. Då levde man på det som naturen erbjöd. Det gav små ekologiska fotavtryck.

Mennesket i dag forbruker mye mer enn det trenger. Og jo mer vi forbruker, desto raskere tømmer vi naturen for råvarer. Det økte forbruket gjør at vi raskt blir lei av det vi kjøper. Vi kaster varer som fortsatt fungerer i søpla, og alt avfall havner før eller senere i naturen.

Sporene etter dagens menneske: avskogede skoger, forgiftede innsjøer og luftforurensning. Disse sporene kalles vårt «økologiske fotavtrykk».

Økologisk fotavtrykk per person og land 

Folk i rike land forbruker mer. Derfor har rike land et større økologisk fotavtrykk enn fattige land. I tabellen nedenfor ser du forskjellen på de ulike landenes økologiske fotavtrykk.
Når man ser på forbruket vårt på denne måten, blir det tydelig hvor urettferdig naturressursene er fordelt.

Globala hektar

En global hektar (gha) är ett mått som används för att beräkna hur mycket biologiskt produktiv mark och vatten som behövs för att producera de resurser vi använder och ta hand om det avfall vi skapar.

Så här ser det ut

• En person i Sverige använder i genomsnitt cirka 6,6 globala hektar.
• En person i USA använder cirka 8,4 globala hektar.
• En person i Indien använder cirka 1,1 globala hektar.

Det visar att människor i olika länder använder jordens resurser mycket olika mycket.

Hva består fotavtrykkene våre av?

Alt vi forbruker stammer opprinnelig fra naturen. Først henter vi en råvare, for eksempel olje. Oljen omdanner vi til plast i fabrikker. Plasten bruker vi til å produsere ting, alt fra bokser og hodetelefoner til hårspenner. Etter en stund havner de fleste av disse gjenstandene i søpla. 

Det økologiske fotavtrykket er en måte å måle hvor mye vår livsstil belaster naturen på.
La oss ta en mobiltelefon som eksempel. Hvis du har en mobiltelefon, belaster du naturen mindre hvis du:

• bruker den så lenge den fungerer.
• selger eller gir bort den gamle når du kjøper eller får en ny.
• leverer den til innsamlingsstedet for elektrisk avfall når den går i stykker.

Det man ikke ser, tenker man ikke på

Mye av det vi forbruker skader naturen. Hvorfor fortsetter vi da å kjøpe disse varene? Sannsynligvis fordi vi ikke ser de negative konsekvensene. Vi ser ikke regnskogen som blir hugget ned eller korallrevene som dør. Å høre om noe, men aldri se det med egne øyne, gjør at det nesten føles uvirkelig.

Økologiske fotavtrykk

Alt vi mennesker produserer, bruker og kaster, påvirker miljøet. Hvor stor denne påvirkningen er, angis ved hjelp av det økologiske fotavtrykket. Jo større fotavtrykk, desto større påvirkning. Men vi arbeider jo også bevisst for å beskytte miljøet. Vi har for eksempel sørget for at ozonhullet nesten er reparert! Også denne positive påvirkningen kan måles, og den angis ved hjelp av det økologiske håndavtrykket.

H Å N D A V T R Y K

Også klær suger til seg vann

Det går åt tusentals liter vatten för att producera en t-shirt. Oftast tillverkas den nämligen av bomull, som ju är en växt. Precis som alla växter som odlas, behöver bomullsplantan mycket vatten för att växa. Och det behövs många bomullsplantor för att väva ett tyg. För att producera en enda t-shirt går det därför åt ungefär 7 000 liter vatten.

Klimavennlig = klesvennlig

Se dina kläder och textilier som en resurs och inte som skräp. 
Alltså: försök laga, sälj eller ge bort – eller lämna in som avfall.
Textilfabrikerna använder kemikalier för att färga tyget. Dessa kemikalier släpps ofta direkt ut i naturen. Vattnet runt många textilfabriker är så smutsigt att det inte ens kan användas för att vattna själva bomullsodlingarna.

Økologisk bomull på fremmarsj

Økologisk bomull er mindre belastende for miljøet, siden den dyrkes uten plantevernmidler og stoffet behandles med miljøvennlige fargestoffer uten kjemikalier.

Økologisk bomull utgjør foreløpig knapt én prosent av alt bomullsstoff som produseres. Men stadig flere butikker selger klær av økologisk bomull, og mange moteselskaper har lansert økologiske kleskolleksjoner. Vi forbrukere kan bidra ved å velge økologiske klær oftere!

Vi slänger 70 000 ton textilier per år! Det är ungefär 8 kilo per person och år!

Visste du att textilindustrin släpper ut mer växthusgaser än flygindustrin? Då är det ju inte bra att vi shoppar allt mer kläder, i snitt 14 kg textilier/person och år.Samtidigt slänger vi 8 kg, alltså nästan hälften!

• Kjøp færre klær av bedre kvalitet som varer lenger.
• Kjøp klær i bruktbutikker.
• Bytt klær med venner.
• Lever inn klær du har vokst ut av til klærinnsamlinger.
• Lever klærne til en klesbutikk som tilbyr en slik innsamlingstjeneste. De sørger for at klærne blir donert til bruktbutikker eller malt ned til fibre som deretter blir til nye klær.

Gi de gamle klærne dine nytt liv! 

1. Doner klær i god stand til klærinnsamlinger eller bruktbutikker.
2. Spør om du kan levere inn klær og tekstiler i en av butikkene der du selv handler.
3. Arranger en «klærbyttedag» med venner som har samme størrelse. Da får alle nye klær – helt gratis!

Hun reddet familien sin fra en syklon

Lamia er ti år gammel. Hun bor i Bangladesh, på en øy som heter Char Bangla. De fleste av landsbyens 2 500 innbyggere er fiskere, mens bare noen få er bønder. Det er en svært fattig øy som verken har veier eller sykehus.

Det finnes ingen beskyttelsesvoller rundt øya, så det er ingenting som beskytter mot oversvømmelser og sykloner. Dette gjør øya svært sårbar og innbyggerne utsatt for vær og vind.

Utdanningen reddet Laimas familie

Da hjelpeorganisasjonen ActionAid besøkte landsbyen, spurte de innbyggerne hva de trengte hjelp til. Landsbyboerne svarte at de ønsket beskyttelse mot stormene, så ActionAid bygde et tilfluktsrom. Tilfluktsrommet er imidlertid til ingen nytte hvis landsbyboerne ikke vet når eller hvorfor de bør skynde seg dit. Derfor satte ActionAid i gang en informasjonskampanje i samarbeid med landsbyens skole.

Alle elevene fikk opplæring i hva man skal gjøre hvis en syklon nærmer seg. Lamia var en av elevene som deltok på kurset. Da den store syklonen Sidr nærmet seg Lamiass landsby, visste hun nøyaktig hva de skulle gjøre.

Hun skyndte seg hjem og sa til foreldrene sine at de måtte skynde seg til tilfluktsrommet. Foreldrene, som ikke skjønte hvor alvorlig situasjonen var, ville først ikke gå ut i regnet. Lamia, som tenkte på lillesøsteren sin som ennå ikke kunne svømme, begynte å gråte. Det fikk foreldrene til å lytte. Alle fire skyndte seg til tilfluktsrommet.

Da syklonen endelig hadde blåst forbi, vendte Lamia og familien hennes hjem – bare for å oppdage at det ikke var noe hjem igjen. Alt var blitt skyllet bort. Huset, alt de eide, alt husdyret og alle trærne rundt huset. Det kraftige regnet hadde til og med skyllet bort husfundamentet.

– Vi overlevde takket være at skolen hadde lært meg hva jeg skulle gjøre. Neste gang tar vi med husdyrene våre til tilfluktsrommet også, sier Lamia.

«Operation Dagsverke» er en innsamlingskampanje som har eksistert i Sverige siden 1960-tallet. Hvert år forlater rundt 60 000 elever skolebenkene sine i én dag for å samle inn penger til skoleprosjekter rundt om i verden. «Operation Dagsverke» innebærer at elevene utfører ulike småjobber, og pengene de samler inn går til et bestemt skoleprosjekt i et annet land.

Småjobber til inntekt for veldedighet

Operation Dagsverke ökar förståelsen för hur andra barn har det runtom i världen.

Genom att göra småjobb och samla in pengar kan elever hjälpa barn och unga i andra delar av världen. Pengarna från Operation Dagsverke går till olika projekt som ger barn bättre möjligheter till utbildning, trygghet och en ljusare framtid.

När elever deltar lär de sig inte bara om solidaritet och ansvar, utan får också en större förståelse för hur barn lever i olika länder och under olika förutsättningar. Att hjälpa andra, även genom en liten insats, kan göra stor skillnad.

Operation Dagsverke visar att när många människor hjälps åt kan de tillsammans bidra till en bättre värld

Dere kan melde på klassen deres her:

www.unicef.se/operationdagsverke

Hva ville du valgt å gjøre under Operasjon Dagsverke? 

• Mal gjerdet!  
• Klipp plenen!      
• Vask vinduene!
• Gå ut med hundene!      
• Hent varene i butikken!
• Selg blomster!     
• Rangle med innsamlingsboksen! 
• Hjelpe yngre elever med leksene!

Operation Dagsverke skriver att: Under årens lopp har det sjungits och spelats, anordnats loppis och biltvätt. Det är bara fantasin som sätter gränser. Nu under coronapandemin är det viktigt att genomföra smittsäkra dagsverken, det går att göra många dagsverken digitalt!

Når du hjelper noen, gir du også deg selv en gave. Å gjøre en god gjerning får deg til å føle deg bra og være stolt av deg selv.

• Du inspirerer både deg selv og andre til å tenke positivt.
• Du lærer å se løsninger i stedet for problemer.
• Du opplever fellesskap med andre som deltar i prosjektet.

1. Hvem eller hva skulle du samle inn penger til?

Her er noen eksempler:
• Mennesker i et fattig land.
• Dyr som er truet av utryddelse.
• Barn som har det vanskelig.
• Dyr som påvirkes av klimaendringene.

2. Hvordan kunne klassen din samle inn penger?

• Et stort loppemarked på skolegården.
• En fotballkamp mellom klassen deres og en annen klasse – som dere tar inngangspenger for.
• Dere jobber en lørdag med å måke snø, rive løv eller noe lignende.
• En innsamlingsfestival med opptredener og utendørskafé.

1. Samle inn klær fra klassekamerater, lærere, slektninger og foreldre.
Hvis dere synes det mangler noe, kan dere lete etter gode kjøp i bruktbutikker.

2. Planlegg et tema – for eksempel Hippie, Dans, By eller Maskerade.

3. Fordel klærne slik at alle modellene får ett plagg hver.

4. Endre og kombiner klærne akkurat slik dere vil.
Sy fast en stoffblomst på en genser, klipp et par bukser til shorts eller pynt en håndveske med perler fra et halskjede.

5. Velg musikk og bestem i hvilken rekkefølge dere skal gå på catwalken!

Gammelt blir nytt!

I «Gammelt blir nytt» skal dere pusse opp gamle ting og ta «før og etter»-bilder. Be foreldrene deres om hjelp – det pleier å være massevis av ting på loftet og i kjelleren.

1. Finn frem gamle gjenstander som du kan forvandle.
For eksempel på loftet og på loppemarkeder.

2. Ta et bilde av gjenstanden.

3. Tenk ut et nytt design – og hvorfor ikke en ny funksjon?

4. Puss opp og gjør gjenstanden finere.

5. Ta bilde av det omgjorte gjenstanden.

6. Skriv ut bildene.
Lag en «før-og-etter»-plakat.

7. Vis frem alle de nyutformede gjenstandene i klasserommet, heng opp «før-og-etter»-plakatene.

1. Hva heter det innsamlingsprosjektet der elever jobber en dag og donerer inntekten sin til skoleprosjekter i fattige land?

1. A.
   Innsamlingen for barn.
2. B.
   Operasjon Dagsverke.
3. C.
   FN-dagen.

2. Hva betyr «økologisk fotavtrykk»?

1. A.
   Beskriver hvor mye av naturens ressurser hver person og hvert land bruker.
2. B.
   Viser hvilke personer som har oppholdt seg i et naturområde.
3. C.
   Det er folk som bare spiser økologisk mat som etterlater slike spor.

3. Hvor mange «økologiske fotavtrykk» etterlater en svenske?

1. A.
   9,2
2. B.
   7,3
3. C.
   6,6

4. Finnes det noe som heter økologisk klær?

1. A.
   Nei, det finnes bare økologiske matvarer.
2. B.
   Ja, det er klær som er laget av siv.
3. C.
   Ja, det er klær som er produsert på en miljøvennlig måte.

5. Hvorfor er et importert eple fra New Zealand dårligere for miljøet enn et eple fra Sverige?

1. A.
   Fordi det er plukket der luften er dårligere.
2. B.
   Det har vært en lang reise.
3. C.
   Det råtner raskere.

6. Hvor mye vann går det med til å produsere en T-skjorte?

1. A.
   10 liter vann.
2. B.
   100 liter vann.
3. C.
   7 000 liter vann.