VAD VI BEHÖVER FÖR ATT LEVA

Sol, luft, vatten, mat, skog, mark och energi

Vi lever i en tid av uppfinningar. Aldrig någonsin i människans historia har det uppfunnits så mycket på så kort tid. När dina föräldrar var unga fanns det varken smartphones, surfplattor eller appar. Och frågar du dem så svarar de säkert att det faktiskt gick bra att leva utan.

Men vi vänjer oss snabbt. Vi är så vana vid våra saker att det skulle kännas konstigt utan dem. Visst underlättar många av uppfinningarna vår vardag, men behöver vi dem verkligen?

Vad behöver en människa för att överleva?

Vi kan klara oss utan mat i veckor, men får vi inte vatten inom några dagar kan vi dö. Vi behöver också mark för att odla mat och för att ha någonstans att bo. Vi behöver skog,  därför att träden omvandlar koldioxid till syre. Sist men inte minst, behöver vi energi för att värma oss och tillaga mat. Och grunden till all energi är solen.

Om du hamnade på en öde ö och bara fick ta med dig fem av sakerna nedan - vad skulle du ta med dig, och varför? Eller skulle du ta med dig något annat?

Vi tänker sällan på luften eftersom den inte syns, men när solen lyser in i ett rum kan du faktiskt se små partiklar sväva i ljuset. De små partiklarna är bland annat damm, pollen och luftföroreningar. De kan färdas med luften ända till andra sidan jordklotet.

Så även vi i Sverige påverkas av luftföroreningar från andra länder. Särskilt full av avgaser är luften under kalla och klara vinterdagar, lustigt nog när luften ser som friskast och renast ut. När temperaturen hastigt sjunker, pressar den varma luften ned den kalla luften. Luftföroreningarna trycks då ned mot marken och lägger sig som ett lock över staden.

Under flera decennier släppte vi ut farliga ämnen som skadade ozonskiktet och gjorde det tunnare. När vi insåg vad som höll på att hända, förbjöd vi de farligaste ämnena. Det hjälpte, för ozonskiktet har inte fortsatt att förtunnas. Nu ser det faktiskt ut som att ozonskiktet från och med 2020 kommer att bli tjockare igen.

SMHI registrerar temperaturen och nederbörden med hjälp av hundratals mätstationer runtom i landet. Förr i tiden var de manuella, mätningarna registrerades alltså av en observatör. Idag är de flesta mätstationer automatiska och mäter data varje timme.

Det här kan du och din familj göra

Här har du några enkla men viktiga saker som du och din familj kan göra för miljön. 

Över hälften av jordens yta består av vatten, precis som våra kroppar. Den största delen av vattnet är saltvatten och finns i oceaner och polarisarna.

Djupare än det högsta berget

Det djupaste havsdjupet som hittills uppmätts är 11 034 meter. För att förstå hur djupt det är kan vi jämföra det med världens högsta berg, Mount Everest, som är 8 850 meter högt.

Visste du förresten att en stor del av världshaven fortfarande är outforskade?
Varje gång vi sänder ned robotar för att undersöka haven, upptäcker vi nya växt- och djurarter.

Dricksvatten

Bara tre procent av allt vatten på jorden är sötvatten, det vill säga vatten som vi kan dricka.

Två procent av sötvattnet finns dessutom inuti glaciärer, så egentligen kan vi bara dricka en procent av allt vatten på jorden. Den enda procenten sötvatten som vi kan dricka finns i insjöar, floder, grundvatten och is.

Regn är också sötvatten. Grundvatten är vatten som rinner genom flera jordlager djupt ned i marken. Vattnet renas under den processen och vi tar bland annat upp grundvatten genom brunnar som vi borrar upp.

Med tanke på hur viktigt vattnet är för oss, är det svårt att förstå att många tvingas dricka och använda smutsigt vatten.

Visste du att fler än två miljarder människor inte har tillgång till rent vatten...?
Ibland har torkan gjort att vattnet i brunnar och vattendrag dunstat. Ibland orsakar översvämningar att vattnet som flyter omkring smutsar ned dricksvattnet med jord och lera. Dessa människor är ofta helt beroende av hjälporganisationer som delar ut rent vatten, borrar nya brunnar och renar det smutsiga vattnet.

Klädtvätt var tungt arbete

Förr i tiden tvättade vi svenskar kläder för hand. Därför använde fattiga samma kläder i flera månader utan att tvätta dem. När kläderna äntligen tvättades var de rejält smutsiga. Efter att ha legat i blöt, gnuggades de mot en bräda i en stor balja och sköljdes i sjön.

Som tvättmedel använde man ofta avkok på aska från träd. Idag har vi tvättmaskiner och använder tvätt- och sköljmedel som innehåller kemikalier. Som tur är så finns det miljömärkta tvätt- och sköljmedel, men långt ifrån alla använder dem.

Gå ihop med en klasskamrat, se om ni kan svara på de här frågorna. Ta tid också så att ni kan se vem som var snabbast. Utmana andra grupper om samma frågor. Den grupp som kan svara snabbast vinner! 

Det här kan du och din familj göra!

Här har du några enkla men viktiga saker som du och din familj kan göra för miljön. 

På stenåldern åt vi kött, fisk, skaldjur, frukt, rötter, grönsaker, bär och nötter. Vi åt det som fanns omkring oss – det vi hittade i naturen och de djur vi kunde fånga. Om vi jämför med stenåldern så har det aldrig varit lättare att få tag på mat än nu.

De som har pengar behöver varken jaga djur eller leta i skogen, de går helt enkelt till mataffären. För oss är den största utmaningen att undvika mat som inte är hälsosam.

Moderna matens dilemma

Mycket av maten vi äter idag är halv- eller helfabrikat, det vill säga mat som redan tillagats på något sätt. Vi köper det för att spara tid, men den tidsbesparingen har också ett pris. Dels har matvarorna ofta producerats i andra länder och transporterats till Sverige. Dels innehåller de både konserveringsmedel (för att maten ska hålla länge) och onödigt socker.

Vad vi äter påverkar miljön

Vi äter mer kött idag än vi gjorde för trettio år sedan. År 1990 förbrukade* en svensk i genomsnitt 60 kilo kött per år. 2018 hade den siffran stigit till 83,5 kilo. Det är dock en minskning på nästan två kilo sedan 2017. Allt fler äter alltså mer vegetariskt!

Visserligen innehåller kött mycket protein – som vi behöver – men att föda upp köttboskap sliter mer på miljön än att odla vegetarisk mat. Kor, grisar och kycklingar behöver nämligen mycket mat och vatten. Allt de äter kommer också ut, vilket leder till gödselstackar som avger växthusgaser.

Vi köper mycket mer mat än vi behöver samtidigt som Europas matproducenter producerar mer mat än vad som behövs. Det resulterar i berg av mat som aldrig blir såld. Mat som vi tyvärr slänger, istället för att skänka den till fattiga som inte har råd att äta sig mätta.

En svensk familj som består av två föräldrar och två barn handlar i genomsnitt mat för 7 500 kronor i månaden. Om 25 procent av maten slängs, betyder det att vi betalat 1 875 kronor i månaden i onödan. Det är 22 500 kronor per år!

Nya tankar, nya matvanor

Hur vi tänker kring mat påverkar våra matvanor. På senare tid har vi märkt flera positiva trender. Allt fler köper mer ekologiskt och närproducerat – och vår köttkonsumtion minskar stadigt sedan några år! Det kan bero på att det finns fler vegetariska och veganska alternativ i affären.

Köttkonsumenterna handlar också oftare enligt principen ”mindre kött, men bättre”. Sammanlagt kan man säga att allt fler tänker på miljön när de handlar mat. Idag väljer allt fler svenskt kött, vilket innebär färre transporter och mindre luftföroreningar.

Även det ekologiska köttet har ökat i popularitet. Det ekologiska köttet kommer från djur som betar i hagen och får ekologiskt foder som till stor del odlats på den egna gården.

Vad är ekologisk mat egentligen?

Ekologisk mat innehåller först och främst mindre kemiska bekämpningsmedel. När jorden slipper gifter, slipper vi också gifter. I ekologiskt jordbruk tänker man långsiktigt. Eftersom man vill att jorden i åkern ska vara näringsrik även i framtiden, låter man åkern vila ibland. Odlar man för intensivt försvinner en del av jordens viktiga mineraler.

Vanliga miljömärkningar på livsmedel

Handla direkt från bonden

Trenden går mot allt större, nästan fabrikslika gårdar som kan konkurrera med så låga priser att mindre bönder inte har en chans. Många små bondgårdar tvingas därför att lägga ned.
När ladugårdsdörren stängs för sista gången innebär det ofta att en lång tradition går ur tiden. Många av bondgårdarna har drivits i flera generationer, en del har anor ända från medeltiden!

Mitt i denna dystra utveckling sprider sig dock en ny företeelse. Allt fler konsumenter har börjat fundera på vad de äter:

• Var kommer maten ifrån?
• Hur har djuren behandlats?

Allra helst vill man ha ekologisk mat och kött och ägg från djur som fått skutta omkring ute i det fria. För varför skulle inte djuren få ha det bra under tiden de lever?

Att köpa mat från lokala bönder

Idag har många små bönder gått ihop i nätverk och säljer sina produkter genom en hemsida. På hemsidan kan man ofta titta på videoklipp om bondgårdarna och sedan klicka hem deras varor på nätet. Många av dessa jordbruk säljer även rotfrukter, honung, marmelad och liknande.

Handla lokalt utan mellanhänder

När vi handlar direkt från lokala bönder hjälper vi inte bara miljön. Bönderna får också bättre betalt när vi handlar direkt från dem. När de får större vinst behöver de inte lägga ned sina gårdar och kan ge djuren både ekologiskt foder och bättre levnadsvillkor. När vi handlar från närliggande gårdar slipper vi onödiga transporter samtidigt som vi håller våra landskap levande.

Enklast är att utföra uppgiften hemma eller i skolans kök. Studera baksidan på sex matvaror. Det kan vara konservburkar, olika förpackningar, tuber och påsar.

Svara på följande frågor:
1. I vilka länder hade matvarorna tillverkats i?
2. Hur många kom från Sverige?
3. Hur många kom från andra länder?
4. Vilken matvara tillverkades närmast ditt hem?

Sötpotatissoppa med pumpa och linser

Ingredienser för cirka 4 portioner:

• 500 gram sötpotatis
• 500 gram butternutpumpa
• 1 st gul lök200 gram röda linser
• 2 st buljongtärningar (grönsak)
• 1 st vitlöksklyfta
• 1,5 burk kokosmjölk (1 burk = 400 ml) 
• Cirka 1,5 liter vatten
• Salt och peppar efter smak 
• Rapsolja till stekning

Gör så här:

Hacka och bryn den gula löken tillsammans med vitlöken. Det behöver inte vara finhackat då allt ska mixas i slutändan.

Bryn löken i lite rapsolja. Slå på lite utav vattnet och grönsaksbuljongen och låt koka upp.
Skala och dela sötpotatisen och pumpan i mindre delar och lägg i kastrullen tillsammans med linserna och mer vätska.

Låt soppan koka upp och rör om. Slå på lite mer vätska om det behövs. När sötpotatisen och pumpan börjar mjukna, efter cirka 5-10 minuter, slå på kokosmjölken.

Låt soppan koka upp men sänk värmen så att soppan får sjuda något. Smaka av soppan med salt och peppar efter smak.

Tips!

Toppa soppan med granatäpple, koriander och pumpakärnor. Soppan går också bra att frysa in och ätas vid ett senare tillfälle.

Vad har du alltid med dig, hur gammal du än är, var du än bor och vart du än ska? Jo, marken under dina fötter. Förutom enstaka timmar i ett flygplan eller på en båt, så tillbringar du hela ditt liv på marken.

Jorden är vårt hem - marken vi står på, åkern vi odlar på, vägen vi vandrar på och bergen som sträcker sig upp mot himlen.

Skogen är viktig, eftersom den omvandlar koldioxid till syre som vi alla andas. Själva koldioxiden binds i barren och bladen. På så sätt hjälper träden oss att bromsa växthuseffekten. De kan tyvärr inte binda all koldioxid eftersom vi hela tiden släpper ut mer luft föroreningar, men de gör sitt bästa.

Skogen renar också mycket av jordens vatten, är hem för många djur och platsen där de finner sin mat. Därför måste vi ta hand om våra skogar.

Det här kan du och din familj göra!

Urskogen

Urskog kallas en skog som människan aldrig odlat eller huggit ner träd i. Urskogar behövs för de unika växt- och djurarter som finns där. Artrikedomen i urskogen är stor och de olika växtarterna hjälper varandra att växa sig starka. En tredjedel av alla skogar i världen är urskogar. I Sverige finns det få urskogar kvar. Bara ett par procent av alla skogar är urskogar och de ligger ofta nära fjällen i norra Sverige.

Skogsbruk och hyggen

När träden blivit runt 50 år gallrar man bort dem som står för tätt. De som blir kvar får mer ljus och växer bättre. När träden är 100 år huggs de ned. Det kallas hyggen, som hål mitt i skogen.

Efteråt kan skogsägaren låta skogen växa upp av sig själv igen. Då blir det en blandskog med lite olika trädsorter. Oftast när man planterar nya träd, väljer man att plantera bara en typ av träd, exempelvis granar.

Förr högg man bara ner några träd åt gången. En del har idag återgått till plockhuggning för att vara snällare mot alla djur och växtarter som lever i skogen.

Vad görs av träden?

Träd som sågas ner blir till brädor och plank för möbler och hus. Sågspånet används bland annat som underlag i hästboxar eller pressas till spånplattor eller pellets. Pellets används till exempel för att värma hus.

Av lite klenare stammar gör man kartong och papp. Skogsprodukternas rester omvandlas till biobränsle för bilar och bussar. Skogens drivmedel är mycket bättre för miljön än bensin.

Hur gammalt är trädet?

På unga tallar kan man räkna ut trädets ålder genom att räkna grenvarv. Varje år får träden nya knoppar, och ur dessa knoppar växer det skott. Medan toppskottet växer rakt uppåt, växer de andra skotten till grenar och bildar så kallade grenvarv.

På stubbar kan du se hur gammalt trädet var när det höggs ner. Räkna ett år för varje ljus och mörk ring bredvid varandra. Den ljusa ringen bildas på våren när trädet dricker mycket vatten, den mörka på hösten när trädet dricker mindre.

Svampar

Förutom syre och virke, ger skogen oss också bär och svamp. De flesta ätliga svampar hör till gruppen hattsvampar, som består av en hatt och en fot. Under hatten sitter rör eller skivor där det bildas sporer. Det är på rören, skivorna och sporerna som man ser vad det är för en sorts svamp. På foten kan det också finnas en ring eller en strumpa. 

Skogen ger oss också en mängd olika bär. De vanligaste är lingon, blåbär, hallon, hjortron och björnbär.

Spela i skogen - tre i rad

1: Hitta
8 kvistar
6 stenar – tre ljusa och tre mörka.

2. Gör en spelplan
med hjälp av åtta kvistar så att du får 3 x 3 rutor.

3. Spelregler
Varje spelare lägger en sten i taget och den av er som först får tre av sina stenar i rad, antingen diagonalt, horisontellt eller vertikalt, vinner.

Är det sant eller falskt?
Tävla mot en klasskompis och berätta era svar för er lärare.

Innan elen uppfanns använde vi brasor, stearinljus och fotogenlampor för att få ljus.
Vi åkte häst och vagn eller gick dit vi skulle. Än idag är det så livet ser ut för miljontals människor. El kostar nämligen pengar. Är man fattig har man helt enkelt inte råd med det. Moderna samhällen är helt beroende av el.

År 2005 rasade stormen Gudrun i södra Sverige. Det de drabbade upplevde som allra svårast var de långa elavbrotten. Plötsligt kunde de varken sätta på spisen, förvara mat i kylskåpet, värma sina hus eller tända lampor.

El och bensin har gett oss bekväma liv med uppvärmda hus, bilar att åka med och maskiner som tillverkar saker. Tyvärr skapar de också problem eftersom vi använder så mycket energi i vår vardag. Vår höga energianvändning leder till att vi förbrukar för mycket av naturens resurser.

Hur ser energi ut?

Energi är en kraft som finns i solen, jorden, vattnet, vinden, växterna och allt som lever. Den gör så att saker rör på sig, förändras eller utför något.

Det finns olika former av energi. Solen, vinden och vattnet ger oss flödande energi. Solstrålarna strålar ner på oss, vinden blåser fram och vattnet forsar - alla dessa ord beskriver något slags rörelse. Dessa energikällor är också förnyelsebara, vilket betyder att de kan återskapas om och om igen.

Växter och träd ger oss också energi, såsom bränsle till bilar och för att värma upp hus.
Den energi vi får från växtriket kallas för biobränsle.

I marken finns det lagrad energi såsom olja, naturgas, kol och torv. Dessa energiformer bildas genom att gamla växter långsamt pressas ned mot jordens inre. Det tar miljontals år för dem att förmultnas till exempelvis olja. Därför finns det inte heller obegränsat med olja eller naturgas.

Värme slukar energi

Vårt kyliga klimat i Sverige gör att det går åt mycket energi till att värma våra hus.
Vissa använder fjärrvärme vilket innebär att man värmer upp vatten som sedan skickas till elementen i husen. Man kan också köpa miljömärkt fjärrvärme och el.

Solen är en fantastisk energikälla som dessutom är gratis och aldrig tar slut. Under mer än halva året är solfångare på husets tak det mest miljövänliga sättet att producera värme och varmvatten.

Under den mörka årstiden måste man komplettera med en annan energiform – till exempel pellets, som också är miljövänligt och rent.

Andra hus värms upp med hjälp av el eller värmepanna. Ett annat bra alternativ för husägare är en värmepump som utnyttjar värmen från marken, grundvattnet eller luften. Som du ser kan vi använda olika energikällor för att producera el och bränsle, och en del av dem är bättre för miljön än andra. 

En bergvärmepump värmer upp din bostad genom att utnyttja värmeenergi från solen som finns lagrad i berggrunden. Ett hål borras i berget och en värmeupptagare som är fylld med vätska placeras i hålet. Denna vätska värms upp av den lagrade solenergin och pumpas sedan till bergvärmepumpen.

Vi reser och transporterar varor över hela världen. Idag vet vi att varje transport orsakar luftföroreningar. Därför är det bra att planera resandet och transporterna smart.

•  Välj en miljöbil
Miljöbilar drivs med bränslen som biogas, etanol och el. De orsakar mindre koldioxid- utsläpp.

• Samåk
Föreslå dina och dina kompisars föräldrar att de turas om att skjutsa er till träningen. Vuxna kan också samåka till jobbet.

• Hyrbil eller taxi
Behöver ni bara bil ibland? Då är det bättre för miljön – och billigare! – att hyra en bil eller åka taxi, än att själv äga en bil.

Flyget är det transportmedel som orsakar allra mest koldioxidutsläpp. Flyget släpper faktiskt ut hela 74 000 gånger mer koldioxid än tåget, under samma sträcka! Om man ändå måste flyga kan man ”klimatkompensera” flygresan. Det minskar inte flygets utsläpp, men då är man med och betalar för klimatförbättringar någon annanstans i världen.

Vilket är det bästa sättet att resa?

Du kan göra ditt bästa för att skydda miljön genom att alltid försöka välja det mest miljövänliga transportmedlet. Här är några exempel:

• Till arbetet/skolan
De flesta av oss kan ta oss till arbetet och skolan med kollektivtrafik såsom buss, tåg, tunnelbana eller spårvagn. Bor du nära kan du cykla eller gå!

• Till en annan stad
Tåg och buss är snällast mot miljön. Tågresor är dessutom roligare än att åka bil, eftersom du kan fika, läsa och spela spel under resan.

• Storhandla och åka dit bussar inte går
Bilen kan behövas när man storhandlar mat eller åker någonstans dit det inte går bussar.

• Om vi ska långt
Om vi ska väldigt långt kan vi behöva ta flyget. Till en del länder kan man inte ta sig på annat sätt.

Vi importerar allt mer varor

Förr importerade vi bara varor som inte fanns i Sverige, såsom kaffe och vissa kryddor.
Allt annat tillverkade och odlade vi lokalt. Så ser det inte ut idag. Om du tittar på varorna på en butikshylla kommer du att märka att minst hälften av dem är importerade.

Det här kan du och din familj göra!