VÅR KONSUMTION PÅVERKAR

Förr i tiden hade de flesta svenska hem bara det allra nödvändigaste. Man hade möbler att sitta på och sova i, och bara så många muggar och tallrikar att det räckte till alla. Flickor hade ett par vardagsklänningar och en söndagsklänning, pojkarna ett par kortbyxor och ett par långbyxor.

Det gamla Sverige var med andra ord ett hållbart samhälle, utan att man visste om det.
Man behöll sina möbler så länge det gick. Tröttnade man på sitt köksbord så bytte man inte ut det, man vävde istället en ny bordsduk. Vi stoppade hålen i strumporna och lappade hålen i byxorna. Småbarn ärvde alla kläder från sina äldre syskon.

Konsumtionssamhälle

”Konsumtion” betyder att köpa och använda en vara. Ett samhälle där människor både köper och förbrukar saker i snabb takt kallas för konsumtionssamhälle.

Vi behöver verkligen inte alla saker vi köper. Egentligen skulle vi nog klara oss bra med mindre ägodelar än vad vi har. Så lever ju faktiskt de flesta människorna på jorden.

Med det menas att vårt behov av råvaror från naturen, till exempel olja, ökar konstant. Vi vill hela tiden ha mer. Om alla handlade och körde bil lika mycket som vi i Sverige gör, skulle vi behöva fyra planeters resurser.

Vi kan inte hämta olja från andra planeter och vår egen olja kommer att ta slut en dag. Den är nämligen inte en förnyelsebar råvara. Vi måste alltså ersätta oljan med förnyelsebara naturresurser. Vi måste också minska vårt behov av naturens resurser. Det enklaste sättet att göra det, är att handla mindre!

Att spara på naturens resurser

Om vi bara köper det vi verkligen behöver, sparar vi både pengar och på naturens resurser.
I Sverige shoppar vi för mer pengar varje år. Behöver vi verkligen så många saker?

År 1994 handlade vi i Sverige för 610 miljarder kronor, och 2019 handlade vi för hela 2 101 miljarder kronor!

Dina byxor får ett stort hål. Vad gör du?

1. A.
   A. Jag ger dem till en kompis som gillar dem och kan laga dem. Sen ber du föräldrarna om nya!
2. B.
   B. Jag slänger in dem i garderoben och glömmer bort dem.
3. C.
   C. Jag slänger byxorna och rusar till affären för att köpa nya!
4. D.
   D. Om hålet inte går att laga gör jag om dem till något, till exempel shorts eller en väska.

Du har redan valt en tröja i affären när du får syn på en annan fin tröja. Vad gör du?

1. A.
   A. Köper båda. Man kan aldrig ha för många fina tröjor!
2. B.
   B. Tänker efter – behöver jag två nya tröjor? Har jag redan liknande tröjor i garderoben?
3. C.
   C. Vet inte. Det är just sånt här som gör att jag undviker att shoppa!
4. D.
   D. Jag väljer en av de två tröjorna.

Du ser reklam för en cool teknikpryl. Vad tänker du?

1. A.
   A. Cool, men jag fick ju en sån i julklapp.
2. B.
   B. Cool, men jag ska nog vänta med att köpa en ny tills min gamla gått sönder.
3. C.
   C. Den är häftig, men ganska onödig. Om jag köper en så blir det en begagnad.
4. D.
   D. Jag MÅSTE ha den! Jag ska tjata på mina föräldrar tills jag får den.

Din skola ska ordna en loppis och alla ombeds lämna in kläder och saker.

1. A.
   A. Ja, nu blir jag äntligen av med en massa gamla kläder!
2. B.
   B. Kul! Jag kan säkert göra en massa fynd!
3. C.
   C. Ge bort mina kläder?! Aldrig i livet, inte ens mina syskon får ju låna dem!
4. D.
   D. Varför inte? Om jag bara orkade gräva bland högen med kläder på golvet.

Köper du ofta saker till ditt rum?

1. A.
   A. Ja, jag gillar att byta inredningsstil ofta!
2. B.
   B. Nej, men mina föräldrar gör det ibland.
3. C.
   C. Ibland, om jag hittar något riktigt speciellt.
4. D.
   D. Nja, men jag har hittat massor av fina saker på vinden och loppisar och så.

Inget ger dig en sån kick som att shoppa! Shopping piggar upp dig när du är trött, tröstar dig när du är ledsen och gör dig glad när du är uttråkad. Dessutom är det ett trevligt sätt att umgås med en kompis, tycker du.

Men varför inte upptäcka nya sätt att umgås? Man kan ju faktiskt bara gå en promenad, lyssna på musik eller ta en fika.

Du försöker hålla din shopping på en sund nivå. Innan du köper en sak, försöker du komma ihåg att fråga dig själv om du verkligen behöver den. Har du redan tre plånböcker, behöver du ju inte en fjärde, bara för att den såg fin ut i affären.

Du handlar om du verkligen behöver något. In i affären, hämtar det du ska ha, ut ur affären. Oftast handlar du något på Internet som du verkligen behöver. Att shoppa fyller en funktion men är faktiskt inget du tänker på speciellt mycket. Det finns roligare saker att göra i livet, som att spela musik, chatta med kompisar…

Att gå i affärer är väl kul ibland och om man verkligen behöver något. Man kan ju faktiskt välja bra varor, såsom rättvisemärkt choklad, och nu för tiden kan man hitta nästan helt oanvända saker på second hand!

Batterier är smidiga att använda och gör livet bekvämt. Vi slipper sladdar, behöver inte tänka på var det finns eluttag och när batterierna är slut är det bara att… komma ihåg att återvinna dem!

Batterier innehåller nämligen ämnen som är giftiga. Om vi slänger batterierna i sopkorgen så kan gifterna spridas och skada djur, naturen och oss människor. Batterier som återvinns smälts ned, metallerna används i nya produkter. Så när vi återvinner batterier skyddar vi oss alla mot gifter. Vi sparar dessutom på jordens resurser.

1. Lägg använda batterier i en glasburk eller påse.

2. Förvara dem bredvid annat som ska till återvinningen, såsom påsen med tidningar eller glas.

3. På återvinningen – börja med batterierna och lägg dem i den röda batteriholken.

Så funkar återvinning av elprodukter!

Klimatsmart = klädsmart

Sedan januari 2025 får vi inte längre slänga kläder och textilier i soporna. Allt ska antingen återanvändas eller återvinnas. Tanken är att vi ska se kläder och textilier som en resurs och inte som skräp.

Alltså: Inga kläder i soporna. Laga, sälj eller ge bort – eller lämna in som textilavfall.

 Återanvänd

 Steg ett – försök att ge plagget en sista chans.

 Är det trasigt?

Laga hål och sy fast knappar. Gör om jeans till jeansshorts eller en tygväska. Du kan mer än du tror! Du hittar tutorials – videor som visar hur man gör – på Youtube, Pinterest och Instagram.   

Har du tröttnat på plagget?

Sälj plagget på loppis eller via Blocket, Tradera, Marketplace eller Sellpy. Du kan också köra klädbyte med dina kompisar eller skänka kläderna till välgörenhet.   

Om det inte går att återanvända – återvinn

Steg 2 – när inget annat fungerar, lämna in det som textilavfall.

• 1. Kontrollera att det är rent och torrt.
• 2. Du kan alltid lämna in klädavfall vid närmaste återvinningscentral.
• 3. Det kan finnas insamlingskärl för textilavfall vid pappersåtervinningenDet är kommunen som samlar in textilavfall, så du bör hitta information på deras hemsida. 
• 4. I en del städer har man Pop up-återbruk som dyker upp på olika platser och Returbussar som åker runt och samlar in skräp. Sök på Internet.

Farliga fast fashion

Orsaken till att vi behöver fundera på våra kläder är att klädbranschen orsakar dubbelt så stora klimatutsläpp som flyget. Det beror dels på tillverkningsprocessen och distributionen, dels på att man tillverkar mer kläder. Förr presenterade klädbutikerna en ny kollektion inför varje ny årstid. Idag presenteras klädnyheter varje vecka – och det är ofta billiga kläder av dålig kvalitet.

När vi köper mer än vi behöver blir det fullt i garderoben. Plagg vi inte ser glömmer vi bort, så en del plagg använder vi aldrig. Till slut får vi inte plats med mer, så vi måste slänga en del. Svenskar slänger i genomsnitt 9 kilo kläder per person och år. Totalt slänger vi 32 000 ton = 32 miljoner kilo kläder.

Kläderna vi köper skickas fram och tillbaka över jorden med stora transportutsläpp som resultat. Returer och återvinning hamnar inte alltid där vi tror. Det mesta bränns på gigantiska sopberg i fattiga länder, med resultatet att giftiga kemikalier läcker ut i miljön. Bara 1 procent av alla våra kläder återvinns.

Som tur är finns det saker vi kan göra.