VAD PÅVERKAR VÅRA VAL AV MAT?

På 1980-talet pryddes de flesta skolsköterskors rum av Livsmedelsverkets planscher. Den så kallade tallriksmodellen som kom sedan visade procentuellt hur mycket protein, fett och kolhydrater man skulle äta. Rekommendationerna var tänkta att vägleda oss, tala om för oss vilken typ av mat vi mådde bra av, och vad vi skulle äta för att inte bli överviktiga eller sjuka av maten.

Tallriksmodellen finns idag i två olika versioner. Den ena är för den som rör på sig mycket, och enligt rekommendationer. Den andra är för den som mest är still, och därför inte behöver lika mycket energi.

Idag har Livsmedelsverket inte samma genomslags­kraft som de hade på 80-talet. Internets intåg i samhället och det stora medie­utbudet har gjort oss mer benägna att själva leta efter information, jämföra fakta och dra egna slutsatser. Så vem eller vad påverkar vårt val av mat idag? Vad är sant? Vem ska man lyssna på?

Det finns ett uttryck som heter ”Sanningen är relativ”.

Det betyder att du får olika svar beroende på vem du frågar. Människor har helt enkelt olika uppfattningar om saker och ting. En sak du alltid kan göra, är att känna efter vad du mår bra av. Vilken sorts mat och dryck gör dig mätt och ger dig kraft!

Visste du att det svenska namnet apelsin kommer från medeltida nederländska och tyska appelsina/ appelsine, som betyder ”äpple från Kina”.

Apelsinen har i många länder fått namnet orange. Namnet kommer från ”na rangi”, som är sanskrit. Na rangi eller naranja översattes, via bland annat persiska och arabiska till ”norange” på engelska, som omvandlades till det enklare orange. Samma sak hände i Frankrike och Italien, medan den i Spanien fortfarande kallas naranja.

Brasilien är det land som producerar mest apelsiner: 16,9 ton / år (2014).

Livsmedelskedjan 

Maten du äter har färdats en lång väg innan den hamnade på din tallrik. Dina frukostflingor har odlats, skördats, transporterats till en fabrik där de har behandlats och paketerats, för att sedan transporterats till en butik, där de lagts i en kundvagn av dina föräldrar.

Flingornas långa väg till din tallrik kallas för livs­medels­kedjan. Nästan var tionde person i Sverige arbetar någonstans i livsmedelskedjan, exempelvis som bönder, djurskötare, fiskare, produktutvecklare, fabriksarbetare, servitörer, kassörskor, skolmåltids-personal och forskare.

• De innehåller väldigt lite tillsatser!
• De odlas utan kemiska bekämpningsmedel. 
• De innehåller mer näringsämnen per tugga.
• Inget härdat fett, inga kemiskt framställda transfetter.
• Ekologiskt uppfödda djur får ofta gå ute och beta.

Ta reda på vad märket innebär.
Vilka varor används det för?

Det finns flera märken som hjälper oss att välja mat som är bra för både oss själva och miljön. Känner du till märkena nedan? Kolla på filmerna, surfa på nätet eller titta i närmaste matbutik för att svara på frågorna.

Surfa in till en mataffär på nätet och skriv upp priset på:

• Ekologisk mjölk
• ”Icke-ekologisk” mjölk

• Ekologiska bananer
• ”Icke-ekologisk” bananer

• Ekologisk tofu
• "Icke-ekologisk” tofu

Sätt dig ned med din närmaste klasskompis och diskutera hur era matvanor ser ut. Besvara frågorna gemensamt.

1. Brukar ni slänga maten som blir över när ni ätit middag med era familjer?

A. Ja, oftast!
B. Ja, vi brukar väl slänga överbliven mat ett par gånger i veckan.
C. Vi slänger mat mycket sällan. 
D. Nej, vi slänger aldrig mat som blir över. 
E. Jag vet faktiskt inte - jag ska ta reda på det ikväll genom att fråga mina föräldrar.

2. Vad är orsakerna till att ni slänger mat?

A. Vi har lagat för mycket mat!
B. Maten var inte god
C. Det är inte kul att äta rester
D. Vi har helt enkelt inte funderat på det
E. Jag vet faktiskt inte - jag ska ta reda på det ikväll genom att fråga mina föräldrar.