Vi äter allt mer kött, vilket delvis beror på att köttet blivit billigare och att vi tjänar mer, men också på att köttet blivit mer tillgängligt i och med snabbmatens intåg i våra liv. Kött förespråkas dessutom av en del dieter, såsom GI, på grund av sin höga andel protein.
Enligt Livsmedelsverket äter vi upp till 25 procent mer kött än vi behöver. Kött innehåller visserligen mycket järn, som är bra för oss, men även en stor andel mättat fett, som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer.
Dessutom orsakar produktionen av kött också mycket mer växthusgaser än grönsaker. Den största delen av växthusgaserna från köttproduktionen kommer från metangas. Med andra ord, det som kor rapar ut. Att producera 1 kilo kött orsakar lika mycket koldioxid som tre timmars bilkörning och att lämna alla lampor hemma på under tiden.
Man ska inte ha dåligt samvete för att man äter kött och man kan faktiskt göra många bra val. Välj mer grönt och mindre kött på tallriken när du äter så håller du en bra balans.
Försök välja ekologisk kött oavsett vilket djurslag du väljer att äta kött från. Kött från djur som fått vara på naturbetesmarker är ett bra val och kan man äta kött från en gård i Sverige så gör du också ett bra val.
Ju mindre transport köttet fått färdas ju mindre utsläpp av koldioxid blir det. Tänk alltid på att inte slänga maten oavsett om det är kött eller annan mat du äter. Väljer du ekologiskt kött så stödjer du bönder som låter boskapen ströva utomhus, äter ekologiskt foder och njuter av solen.
Idag pågår försök att odla kött i laboratorium. Man har lyckats odla fram ett antal små köttbitar, men de har inte varit större än ett par millimeter. Cellerna dör, eftersom man inte lyckats förse alla celler med näring och syre. I en levande kropp sköts den uppgiften av blodkärlen. Därför forskar man i dag på att ta fram konstgjorda blodkärl som det odlade köttet skulle kunna växa kring.
Köttbitarna framställs av celler från grisar eller kor. I Sverige är det Chalmers som står för den forskningen. Muskelcellerna flyter omkring i bioreaktorer, i en näringslösning som liknar köttfärs.
I framtiden hoppas forskarna kunna odla en köttprodukt som liknar en biff, en filé eller ett kycklingbröst. Redan idag finns köttersättningsprodukter som liknar köttets konsistens. Men som framställs av tex svampprotein.
GMO, eller ”genetisk modifierade organismer”, används framförallt för att påverka generna i en växt så att de ska bli motståndskraftigare mot insektsangrepp och bekämpningsmedel. De största GMO-grödorna är sojabönor, majs, bomull, raps och tobak.
De största GMO-producenterna är USA, Argentina, Brasilien, Kanada och Kina. I EU finns det ett par hundra godkända GMO-produkter, i Sverige bara ett fåtal. Svenskar är misstänksamma mot genmodifierad mat. Därför väljer den svenska livsmedelsbranschen att använda produkter som inte har genmodifierats. Lysande exempel på konsumentmakt!
Fördelen med gentekniken är att man inte behöver använda lika mycket bekämpningsmedel, får större skördar och lättare kan bekämpa skadeinsekter.
Vi vet inte idag vilka långtidseffekter den genmodifierade maten har, både på oss människor, insekter och djur.
Visste du att den första GMO-grödan, en tomat, odlades i USA 1994. 1996 odlades GMO-grödor på 2 miljoner hektar. 2011 odlades GMO-grödor på 160 miljoner hektar, det vill säga 10% av odlad areal. 2019 så odlades GMO-grödor av ungefär 17 miljoner bönder som exporteras till över 70 olika länder. De fem största länderna som använder GMO-odling är USA, Brasilien, Argentina, Kanada och Indien.