FÖREBILDER

Vi måste hjälpas åt för att få en välmående planet där vi kan leva och må bra. Därför gjorde världens ledare år 2015 något unikt. De skrev en lista på 17 mål för en bättre värld. Alla länder ska nu försöka uppnå Globala målen tillsammans innan år 2030. Dessa mål vill vi nå för att bland annat uppnå följande fyra fantastiska saker:

År 2019 går till historien som det år då världens unga började engagera sig aktivt i miljöfrågan,  Miljontals människor världen över följde barnens exempel och ägnade fredagarna åt fredliga demonstrationer mot klimatförändringarna. 

Ett stort steg mot en bättre värld togs faktiskt av världens ledare år 2015. De skrev en lista på 17 mål för en bättre värld. Alla länder ska nu försöka uppnå Globala målen tillsammans innan år 2030. Dessa mål vill vi nå för att bland annat uppnå följande fyra fantastiska saker

•  Att extrem fattigdom avskaffas
  

• Minskade ojämlikheter och orättvisor i världen

• Mer arbete för fred och rättvisa för alla

• En lösning på klimatkrisen

Vi behöver förebilder och positiva exempel

En dag i augusti 2018 sätter sig ungdomar ned utanför Sveriges Riksdag. De har med sig  en skylt med texten ”Skolstrejk för klimatet”. Där protesterar mot att vuxenvärlden inte gör mer för att stoppa klimatförändringarna. Ett par tidningar skriver om initiativet, sedan hör vi inte så mycket mer. Ända till fyra månader senare då en av ungdomarna håller tal på FN:s konferens om klimatförändringar i Polen!

Förebilder inspirerar andra med sin talang, sin personlighet eller något annat unikt. En förebild behöver dock inte vara en kändis. Det kan vara en kompis som är modigare än man själv – eller som lagar en fantastiskt god vegopizza.

Har du tänkt på hur du reagerar när någon gör något snällt, såsom att hålla upp dörren åt dig? Det känns bra, eller hur? Och när du sen håller upp dörren åt den som kommer efter dig, ser du till att sprida omtanken som ringar på vattnet.

Enligt den så kallade ”trasiga fönstret-principen” analyserar vi omedvetet allt som händer runtomkring oss. Om ett fönster krossas i ett bostadsområde och inte lagas, så sänder det signaler om att ”de som bor här är inte viktiga”. Då dröjer det inte länge innan folk börjar kasta skräp där eller slå sönder fler fönster. Lösningen? Att laga fönstret så klart. Och plocka upp skräp från marken.

Ordspråket ”barn gör som du gör, inte som du säger” gäller egentligen oss alla. Vi vill gärna likna dem vi gillar. Vara som dem, göra som dem. Något vi kanske inte tänker på, är att andra kan bli påverkade och inspirerade av oss, till och med när vi inte vill det. Om du shoppar mycket kanske din omgivning också börjar göra det, eftersom det känns ”normalt”.

Hur blir man en bra förebild?

Människor gör och tänker hellre på saker som får dem att må bra. Därför fungerar det bättre med inspiration istället för kritik. ”Tänk vilken fin grej du gör för miljön om du tar tåget till Göteborg!” känns bättre att höra än ”Visste du att flyget till Göteborg orsakar lika mycket luftföroreningar som 40,000 tågresor på samma sträcka?”

Tre personer som gör fantastiska saker för haven är Andrew, Pete och Boyan. Du kan läsa mer om hur det gick lite längre fram. 

Flytande sopkorg suger upp skräp

Andrew Turton och hans vän Pete Ceglincski är två australiensiska surfare som tröttnade på allt skräp de såg i havet. De uppfann en flytande sopkorg som automatiskt samlar upp plastflaskor, papper, olja, bensin, tvättmedel och annat skräp ur havet.

Sopkorgen Seabin

- Jag tillbringade den största delen av min barndom i vattnet. För varje år som gick fylldes vattnet av allt mer skräp. Det är verkligen ingen höjdare att simma runt bland plast. Så när jag träffade Andrew och han berättade om idén med vattensopkorgen blev jag genast intresserad, berättar Pete. När Pete tidigare arbetade som produktdesigner, formgav han saker av plast. Idag rensar han istället haven från plast.

- Nu inser jag att vi faktiskt inte ens behöver alla de där prylarna, konstaterar Pete.

Enorma skräpöar

 Havsströmmarna för med sig plastbitarna åt olika håll. På vissa ställen samlas det så mycket att det bildas skräpöar. Så ska det ju inte se ut, stränder ska vara vackra! Mjuka vågor som rullar in, solen som glittrar på vattenytan, ren sand och en oändlig horisont – det är sånt som gör oss lyckliga. Inte vill vi förlora det?

Han städar världshaven

Nederländske Boyan Slat har alltid tyckt om att lösa problem. När han under en dykresa till den grekiska ön Lesbos såg mer plast än fiskar i havet, vaknade problemlösaren i honom.

Han insåg att haven måste befrias från skräp – men hur?

Att samla ihop skräpet med båtar och nät skulle ta för lång tid. Det skulle dessutom orsaka mycket koldioxidutsläpp och skada djuren i haven. Till slut kom han på det: genom att låta havs-strömmarna driva plasten mot ett nät skulle haven kunna städa sig själva.

Nu behövde han bara få hjälp med projektet, som han kallade för The Ocean Cleanup.
Det skulle dock visa sig bli svårare än han trott. I början var det ingen som trodde på hans idé. Han kontaktade 300 företag men ingen nappade.

Så en dag pratade han om sin idé på TED, ett online-forum där människor från hela världen håller korta föreläsningar om intressanta ämnen. Plötsligt började det strömma in hundratals mejl från volontärer och företag som ville bli sponsorer. The Ocean Cleanup har idag fler än 80 anställda och över hundra volontärer.

Under den största uppsamlingen hittills placerades ett 600 meter långt nät i havet mellan Hawaii och Kalifornien. Där guppar nämligen en enorm skräpö som kallas the Great Pacific Garbage Patch. Den gången samlade de upp 60 stora säckar med skräp och fisknät, totalt 60 kubikmeter. Målet är att rensa upp minst hälften av skräpön. Och Boyan är optimistisk om framtiden:

Flytande barriärer, supernät och interceptorer

Plasten i haven fångas dels upp genom att låta havsströmmar föra skräpet mot flytande,
u-formade barriärer. Där fastnar plasten i ”supernät” som inte skadar havets djur.

Ocean Cleanup har också utvecklat en vattendammsugare, en så kallad interceptor, som suger in plasten. Dessa dammsugare kommer att placeras vid stora flodmynningar, så att vi kan fånga upp skräpet innan det flyter ut i havet.

Vattnet i världen

Om man tittar på vår planet från rymden ser man att den till största delen består av hav. Saltvattnet i haven kan vi inte dricka. Sötvattnet, det vi kan dricka, utgör en pytteliten del av allt vatten i världen, bara tre procent.

Det mesta av sötvattnet finns fruset i glaciärer och djupt nere i marken som grundvatten. Vattnet som vi faktiskt kommer åt, från vattenkällor och brunnar, utgör mindre än en procent.

Orättvist fördelat

Trots att det finns så lite sötvatten skulle det räcka till alla – om det fördelades lika. Världens länder har dock olika förutsättningar. Medan en del länder lider av torka och vattenbrist drabbas andra länder av översvämningar, som resulterar i att dricksvattnet förorenas av det smutsiga vattnet.

Ibland handlar det mer om pengar än själva vattnet. I Afrika, exempelvis, finns det mycket grundvatten. Det som saknas är pengar för att borra brunnar, bygga vattenverk och rörsystem som transporterar vattnet. I fattiga länder är det inte ovanligt att människorna tvingas gå i timmar till närmaste brunn eller vattenkälla –som kanske inte ens är rent.

Varför saknar så många rent vatten?

Fler än 2 miljarder människor saknar rent dricksvatten. Det är 200 gånger Sveriges befolkning. Det kan bero på många olika orsaker:

• Torka: speciellt i områden där det sällan regnar

• Översvämningar: när det smutsiga vattnet blandas med dricksvattnet

• Föroreningar från avloppsvatten, industrier och jordbruk

• Inga eller dåliga rörledningar

• Inga eller dåliga vattenverk och reningsverk

• Ökenspridning: när jorden förvandlas till öken

• Fattigdom: man har inte råd att borra brunnar eller bygga vattenverk.

Varför regnar det så sällan i öknen?

Regn bildas när vatten från hav, sjöar och växter avdunstar. Vattnet blir ånga som stiger upp i atmosfären och bildar moln. När ångan kyls ned kondenseras den till små vattendroppar. När dropparna blir stora och tunga faller de ned som regn.

De flesta öknar har högt lufttryck, vilket gör att luften sjunker nedåt i stället för att stiga uppåt. Bildas det inga moln blir det inte heller mycket regn.

I länder som drabbats av torka är runt 70 procent av åkrarna redan förstörda – eller riskerar att förstöras – av ökenspridning. Värst drabbat är Afrika, men problemet finns även i USA, Latinamerika och Karibien. I Europa är det främst Spanien som drabbats. En femtedel av den spanska landytan hotas av ökenspridning.

Hur bildas öken?

Ibland bildas öken på grund av naturliga förändringar i klimatet, såsom långa perioder av torka eller översvämning. Lika ofta har vi människor orsakat ökenspridningen.

Öknar kan orsakas av naturliga klimatförändringar, men de kan också vara ett resultat av hur vi människor använder jorden. När vi hugger ned träd för att odla på marken, eller för att ge boskap bete, förstör vi trädens rötter. Utan trädrötter finns det inget som håller kvar jorden när det blåser. Vinden blåser bort jorden lite i taget tills det bara finns sand kvar. Då kan inget växa där längre. Utan växter finns det heller inget som binder kvar vatten i marken. Det regn som faller rinner bort eller avdunstar snabbt.

Ökenspridning

En tredjedel av jordens landyta hotas av ökenspridning. De runt 250 miljoner människor som bor i dessa områden drabbas hårt eftersom det blir svårt att hitta vatten och odla mat.

Ökenspridningen förstör åkrarna i många torra länder. Värst drabbat är Afrika, men samma problem finns även i USA, Latinamerika och Spanien. En femtedel av den spanska landytan riskerar att drabbas av ökenspridning.

Dåliga skördar i Sverige fick en miljon att flytta

På 1800-talet drabbades Sverige av dåliga skördar under flera års tid. Under dessa år, om kallades för oår, räckte inte maten till alla. Många svalt och människor dog. Till slut blev det såpass svårt att överleva att en miljon svenskar valde att emigrera till Amerika.

Om det hade hänt idag, hade de kallats för klimatflyktingar. Idag flyr fler på grund av klimatet än från av krig, runt 20 miljoner människor. Den siffran förväntas stiga.

I länder där människor är beroende av vad de odlar står utan mat om skörden slår fel. Om de inte hittar något annat att jobba med har de vare sig mat eller pengar. Dåliga skördar leder också till att matpriserna stiger för alla.

Svårt att odla i extremt klimat

Det är svårt att odla när det är för torrt. Och svårt om det regnar för mycket. Klimatförändringarna gör torra länder ännu torrare och regniga områden ännu blötare. Livet blir extra svårt för bönderna och fler riskerar att hamna i fattigdom.

Rent vatten räddar liv

I Sverige tar vi vårt rena kranvatten för givet. Vi är vana vid att bara behöva vrida på kranen för att få rent och gott dricksvatten. Vi vet också att vattnet som vi spolar i toaletten renas på reningsverk innan det släpps tillbaka i naturen.

I länder som varken har vattenverk eller reningsverk, eller rörsystem som transporterar vattnet till alla, tvingas människorna hämta sitt vatten från floder. Det är ofta samma flod där människor tvättar sig själva och sina kläder. Att dricka det vattnet kan göra människorna sjuka.

Tillgång till rent vatten är en mänsklig rättighet. Ändå är det så många som två miljarder människor – 200 gånger Sveriges befolkning – som inte har rent vatten att dricka.

Åren 2019–2020 drabbades Australien, känt för sina kängurus, koalor och vackra stränder, av klimatförändringarnas svåra konsekvenser.

Den stigande temperaturen orsakade långvarig torka, som i sin tur ledde till många gigantiska skogsbränder. Sammanlagt brann det på en yta motsvarande halva Sverige. Tre miljarder djur dog – reptiler, däggdjur, fåglar och grodor. Uppemot 60 000 koalor miste livet. Det gjorde även 445 människor.

Bränderna visar hur klimatförändringarna påverkar oss alla – djuren, naturen och människorna.

ER  BE  ALLT  DEN  TEN LIV  JOR   HÖV  PÅ  VAT

I Storbritannien och USA räknar man inte vatten i liter, utan i gallon. Och lustigt nog är inte en gallon lika mycket i dessa två länder!

1 gallon i Storbritannien = 4,5 liter
1 gallon i USA = 3,8 liter

I det här experimentet ska du utforska vattnets kretslopp. Växterna avger vatten som stiger upp i burken. När vattenångan nuddar glaset kyls det ner igen och rinner ned längs kanterna. Växterna tar upp det igen i sina rötter. Syret och koldioxiden rör sig runt i burken och växlar mellan de olika formerna.

Genom fotosyntesprocessen andas växterna koldioxid och förvandlar den till syre.
De nedbrytande organismerna i jorden gör precis tvärt om.

Du behöver:

• En glasburk eller ett litet akvarium med lock.
• Små stenar eller lecakulor.
• Sand och jord. 
• Lagom stora växter som får plats i burken, såsom murgröna eller fetbladsväxter.
  PS. Välj gärna olika växter, men helst inte blommande växter.

Steg 1

Lägg ett lager med små stenar eller lecakulor i botten och täck med sand.

Steg 2

Steg 2 Fyll burken med jord tills den är halvfull.

Steg 3

Plantera växterna i jorden och vattna lite. Det behövs inte så mycket, eftersom växterna och jorden redan innehåller vatten.

Steg 4

Sätt på locket och se till att det är tätt.

Steg 5

Ställ burken ljust men inte i direkt solsken.

Studera:

• Du har nu gjort ett kretslopp i miniatyr. Öppna inte burken under experimentet, då bryter du det slutna kretsloppet. Ett minikretslopp kan fungera i flera år! Följ vad som händer med vattnet.

Miljöproblem påverkar på många sätt

Vi förknippar ofta miljöproblem med saker som märks tydligt, såsom bilavgaser i luften och oljeutsläpp i haven. Vi förstår att vattenbrist beror på torka. Men fattigdom, kan den bero på miljön?

Alla behöver jordbruket

På 1800-talet drabbades Sverige av dåliga skördar flera år i rad. Under dessa svåra år, som kallades för ”oår”, svalt tusentals svenskar ihjäl. Mångdubbelt fler hade knappt något att äta. Därför valde många att emigrera till Amerika.

Det som kan kännas avlägset för oss är högst verkligt för andra. Människor som odlar sin egen mat – och som inte har möjlighet att jobba med annat om skördarna slår fel – riskerar att bli utan både mat och pengar om de inte kan odla sin jord. Även vi som inte är jordbrukare drabbas om skördarna slår fel, eftersom sämre skördar resulterar i dyrare matvaror.

Svårt att odla i extremt klimat

Det är inte bara torka som orsakar problem. Det är minst lika svårt att odla på en översvämmad åker. Klimatförändringarna gör en redan svår situation ännu svårare. Afrika blir allt torrare medan åkrarna i regniga länder dränks. Eftersom det främst är klimatet som gör det svårt för bönderna att odla mat, kan man säga att klimatförändringarna också orsakar fattigdom.

Vissa siffror är ofattbara

I början av 2020 drabbades Australien – känt för sina kängurus, koalor, vackra stränder och det varma klimatet – av klimatförändringarnas svåra konsekvenser.

Den stigande temperaturen orsakade till slut långvarig torka, som i sin tur resulterade i flera skogsbränder. Sammanlagt brann en yta stor som Danmark. Tragiskt nog dog 8 000 koalor i bränderna och ofattbara 480 miljoner däggdjur, fåglar och reptiler gick samma öde till mötes.

Det finns många organisationer som arbetar med att hjälpa djuren, naturen och människor som behöver stöd. De samlar in pengar till projekten från företag och privatpersoner.

Om projektet till exempel handlar om dricksvatten, samlar de pengar till borrar, brunnar, vattenpumpar och apparater som renar vattnet.

Vilka av de här organisationerna har du hört talas om? 

Skapa en cool presentation 

Ert uppdrag: Gör en kampanj för dessa organisationer.

• Kom på olika sätt att sprida deras budskap. 
• Ni arbetar i grupper. 
• Ni presenterar varsin organisation på valfritt sätt. 
• Använd fantasin! Gör en presentation som ingen kommer att glömma!

Mer information om uppdraget får du av din lärare.

1. Från vilket land kommer Andrew och Pete som startade Seabin Project?

1. A.
   Alaska.
2. B.
   Kanada.
3. C.
   Australien

2. Hur många plastbitar flyter omkring i våra hav?

1. A.
   Mer än 5 triljoner.
2. B.
   Mer än 5 miljoner.
3. C.
   Mer än 5 biljoner.

3. Hur fångar The Ocean Cleanups projekt upp skräp?

1. A.
   Med en vattendammsugare.
2. B.
   Med dykare som fångar upp skräpet för hand:
3. C.
   Med ett supernät.

4. Hur bildas ökenområden?

1. A.
   Människorna har odlat för mycket och huggit ner för många träd.
2. B.
   De områden som idag är ökenområden, har alltid varit det.
3. C.
   På grund av att det aldrig regnar i de länderna.

5. Varför regnar det så sällan i ökenområden?

1. A.
   När det inte finns några växter, finns det inget som binder vattnet.
2. B.
   Värmen gör att luften sjunker ner mot marken istället för att stiga upp i atmosfären.
3. C.
   Solljuset reflekteras i sanden och studsar tillbaka uppåt och gör så att molnen skingras.