VI KAN ALLA PÅVERKA!

Visste du att vi människor egentligen kommunicerar mer genom vårt kroppsspråk än med ord? Samtidigt som vi pratar med varandra, läser våra kroppar av den andras kroppsspråk – som kan förmedla något helt annat än det vi säger. En kompis kanske säger att hen mår okej men ser samtidigt ledsen ut.

Ibland är det inte heller vad någon säger som vi reagerar på, utan hur det sägs. Hur låter rösten – glad, sur, uttråkad, spänd?

När vi chattar, smsar eller skriver saker på nätet så ser vi inte varandra, vilket kan leda till missförstånd. Normalt förtydligar vårt kroppsspråk vad vi menar. När vi inte kan se varandra gör vi vår egen tolkning.

Friheten som internet ger oss kommer också med ett stort ansvar. Om vi skäller ut en kompis som sitter bredvid oss kan vi be om ursäkt efteråt. Men om vi skriver något elakt på nätet blir det svårare. Vi kan säga förlåt och radera inlägget, men någon kan redan ha delat det eller tagit en skärmdump av det. Allt vi lägger upp på nätet finns kvar någonstans. Därför måste vi vara försiktiga.

Kritiskt tänkande

Varje dag möts du av mängder av budskap i form av reklam, nyheter och uppdateringar på sociala medier. ”Köp det här så blir du lycklig!” ”Titta på mitt perfekta liv!” ”Det här är sant! Det där är inte sant!” Överallt är det någon som tycker eller påstår något.

Det är lätt att ryckas med av bara farten och reagera spontant på allt man ser. Men foton kan redigeras och fakta förvrängas. För att inte bli lurade behöver vi skydda oss med en liten dos sund misstänksamhet.

Gör det till en vana att ställa dig dessa frågor:

• Vad är budskapet?
• Vem påstår det?
• Vill man sälja något eller påverka mina åsikter?
• Kan jag dubbelkolla det här?
• Skriver andra om det?

När du loggat in eller sett våra tryckta böcker så hittar du korta presentationer av de lokala företag och organisationer som sponsrat detta läromedel. De har betalat för att synas och de pengarna använder vi för att trycka själva boken. Din skola behöver inte betala något, allt tack vare de lokala företagen och organisationerna!

Nu kan vi testa konceptet med kritiskt tänkande. Varför tror du att företagen vill annonsera i boken så att du ska få den gratis?

De gör det därför att de...

• bryr sig om skolan, mig och miljön.
• vill marknadsföra sig som ett företag som bryr sig om miljön.
• vill att jag ska komma ihåg dem när jag i framtiden väljer var jag ska handla saker eller jobba.

Rösterna som försöker påverka oss

Sverige styrs av en regering, som i sin tur genomför riksdagens beslut. Och riksdagen består av 349 ledamöter. Så ytterst är det denna grupp människor som bestämmer i landet. Men vad fick dem att fatta just de besluten?

Svenska politiker har traditionellt bett stora organisationer om hjälp när de behövt fakta i en fråga. Organisationen får då i uppdrag att genomföra en undersökning. När de återkommer med resultatet fattar politikerna beslut i frågan. Den här proceduren tar dock lång tid. Dessutom blir inte alla organisationer tillfrågade. Så vad gör organisationer som vill vara med och bestämma eller vill ha snabbare beslut? De försöker påverka politikerna att tycka som dem. Det kallas för påtryckning, eller lobbyism.

Lobbyism är inte olagligt, men det kan användas på ett omoraliskt sätt. Speciellt om man försöker dölja vem man arbetar för eller vad man vill uppnå.

Ett annat sätt att försöka påverka både politiker och allmänheten är så kallade trollfabriker. Med det menas kontor där det sitter människor vars jobb är att skapa falska profiler i sociala medier. Sedan sprider de falska rykten genom de falska profilerna. Och någon betalar dem för att göra det.

Demokrati

Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder folkets styre. Ett av de viktigaste kännetecknen för demokrati är alla medborgares rätt att rösta i politiska val.

Yttrandefrihet

Ett annat kännetecken för demokrati är yttrandefriheten, som betyder ”rätten att säga sin mening”. Tack vare yttrandefriheten kan vi demonstrera på gatorna mot saker vi inte håller med om, organisera oss i grupper, anordna möten, hålla tal samt blogga och skriva om olika saker. Det man inte får göra, naturligtvis, är att hota eller kränka andra med sitt budskap.

Hur lyckas man förändra en situation?
Diskutera med en klasskamrat och skriv ner dina förslag!

Situation

1. Godare (och vegetarisk) skolmat
2. Stoppa klimatförändringarna:

Kan man känna klimatångest?

Vi påverkas av allt som händer runtomkring oss – och ju närmare det händer, desto mer påverkas vi. Om vårt bostadsområde drabbas av en inbrottsvåg blir vi oroliga och känner oss otrygga. Men hur reagerar vi på stora globala problem såsom klimatförändringarna?

När något känns för stort eller svårt, känner vi oss hjälplösa. Det är ingen trevlig känsla, så vi ”stänger av” och undviker att tänka på det. Ungefär som inför ett prov man inte har pluggat tillräckligt inför. Det kan fungera för stunden, men det vi är rädda för finns kvar därinne och gnager. En del blir riktigt oroliga.

Stark rädsla inför framtidens klimat kallas för klimatångest och kan drabba både barn och vuxna. Ångest är kroppens sätt att signalera att något inte står rätt till. Det kan kännas som oro, rastlöshet eller obehag, man kan få ont i magen eller huvudet och det kan vara svårt att fokusera eller somna på kvällarna. Det är dock aldrig farligt och ångesten försvinner när vi börjar prata om våra känslor.

Från oro till handlingskraft!

1. Acceptera känslan
Det är naturligt att bli rädd för det man inte har kontroll över. Om du är rädd för klimatförändringarna så betyder det bara att ditt inre larmsystem fungerar.
Allt är som det ska med dina känslor.

2. Bli inspirerad av andra
Googla personer som verkar ha vettiga idéer, 

3. Agera!
Alla kan försöka leva så miljövänligt som möjligt, men för att få igenom riktigt stora förändringar krävs det att många engagerar sig. Anordnas det protester eller andra aktiviteter där du bor? Om inte, kan du kanske starta något tillsammans med dina kompisar?

Vad har demokrati med miljö att göra?

Innan maskinerna kör in i regnskogen för att meja ned träd har någon gett en order om det. Och innan det, har någon fattat beslutet att skövla den värdefulla skogen. Om det finns en grupp människor som försöker stoppa maskinerna är de maktlösa utan yttrandefrihet. 

I bästa fall blir de ignorerade, i värsta fall fängslade för att de protesterar. Att ett land är demokratiskt innebär inte nödvändigtvis att alla problem är lätta att lösa, men då har man i alla fall möjlighet – och rätt – att protestera.

Vad skulle du protestera emot...

...om du bodde på Borneo?
Du skulle kanske vilja stoppa nedhuggningen av regnskogen. När regnskogen försvinner, förlorar många djur och människor sina hem. Växter utrotas och jordens klimat påverkas negativt. Om det är sant, varför huggs då träden ner?

Därför att man vill odla palmer för att utvinna palmolja, som är en billig ingrediens i bland annat smör, godis, smink, schampo och chips. Någon vill alltså tjäna pengar på skogen.

...om du bodde i Thailand?
Då kanske du skulle vilja skydda mangroveskogarna. I Thailand kantas stränderna av en fantastisk mangroveskog.

Trädens rötter skyddar fiskarna, silar bort smuts och förhindrar att vågorna sköljer med sig jorden ut i havet. Utan mangroveskogen finns det inget skydd mot tsunamier. Varför hugger man i så fall ner träden? För att odla jätteräkor som exporteras till andra länder, såsom Sverige.

FN – Förenta Nationerna

FN, eller Förenta Nationerna, är en organisation som består av länder som vill arbeta för fred i världen och för att alla människor ska få bra liv.

FN samlar medlemsländerna för möten där man försöker hitta lösningar på stora problem i världen. FN arbetar främst för fred i världen, men också för att alla människor ska ha ett bra liv.

Mänskliga rättigheter är något man ofta talar om i FN. Med det menas alla människors rätt till ett bra liv. Här ser du några exempel:

• ”Alla människor är lika värda.”
• ”Alla har rätt till liv, säkerhet och frihet.”
• ”Slaveri är förbjudet.”
• ”Ingen får utsättas för tortyr.”
• ”Alla har rätt till sin egen religion.”

   Läs mer på www.globalamalen.se

1. Vad kallas det andra sättet att kommunicera där vi inte använder ord utan där vi använder ansiktsuttryck, armar och händer för att kommunicera?

1. A.
   Esperanto.
2. B.
   Kroppsspråk.
3. C.
   Iakttagande.

2. Vad betyder demokrati?

1. A.
   Att alla vuxna har rätt att vara med och bestämma, genom att rösta.
2. B.
   Att alla som har körkort har rätt att rösta i politiska val.
3. C.
   Att de som har makten bestämmer allt.

3. Vad är en demonstration?

1. A.
   När en grupp människor samlas och protesterar mot något som de tycker är orättvist.
2. B.
   En helgdag när alla är lediga.
3. C.
   Ett karnevalståg där alla klär ut sig.

4. Vad betyder ”kritiskt tänkande”?

1. A.
   Att man funderar på varför någon säger en viss sak, istället för att tro på allt som sägs.
2. B.
   Att vara negativ och försöka hitta fel i allt.
3. C.
   Att försöka tänka ut en lösning på ett stort problem.

5. Hur lyder ordspråket: ”För att få en bra vän, måste man...”

1. A.
   vara populär.
2. B.
   veta vad som gäller.
3. C.
   själv vara en.