TIPS 2: ALLA VINNER NÄR VI ÅTERVINNER!

Ett av de bästa sätten att hjälpa naturen är att återvinna det vi använder. Ju mer vi återvinner, desto mindre skräp hamnar i naturen! När vi lämnar en tidning till pappersinsamlingen blir den gamla tidningen till papper som sen används för att trycka nya tidningar.

Vi gör mycket mer för naturen än vi tror när vi källsorterar. Med varje förpackning (och tidning) som vi lämnar till återvinning skyddar vi naturen. Det vi har återvunnit kan användas som råvara, vilket betyder att vi kan spara på naturens resurser.

Så funkar återvinning av elprodukter!

Visste ni att…

• Vi tar källsorteringen på så stort allvar att vi stiftat en lag om det! Enligt lagen måste alla i Sverige källsortera förpackningar och tidningar. Vi får inte längre kasta dem i hushållssoporna.

• Den totala mängden insamlade plastförpackningar under de senaste fem åren motsvarar 1,5 varv runt jorden med uppradade diskmedelsflaskor.

• Stål, aluminium och glas är material som går att återvinna hur många gånger som helst.

• Att tillverka förpackningar av återvunnet papper kräver 40 procent mindre energi än att tillverka dem av nyproducerad fiber.

• Ungefär hälften av alla plastförpackningar slängs i soporna och får aldrig chansen att bli återvunna. Hjälp till att öka mängden återvunnen plast genom att sortera ut fler plastförpackningar. Varje förpackning räknas!

Så blir din familj sorteringsproffs!

Tänk till

Har du tänkt på att de flesta varor vi köper kommer i någon slags förpackning? Schampo, handdiskmedel och ketchup säljs till exempel oftast i plastflaskor. Tänk till i butiken, vilka yttre förpackningar kan du lämna redan där?

Ta isär, platta till, vik ihop och sortera

Sortera

Om förpackningen består av mer än ett material och det går att separera dem, gör gärna det! Att skruva av metallocket på en glasburk är till exempel enkelt. Men om det verkar svårt kan du låta delarna sitta kvar, man kan lösa mycket under själva återvinningsprocessen. I så fall sorterar du förpackningen enligt det material som väger mest. Är du osäker på var du ska slänga något? Titta på förpackningen. Där finns instruktioner i bild och text. Det finns också märkningar på containrarna.

Sök mer fakta

 Du kan läsa mer om hur du källsorterar på sajten sopor.nu

Klimatsmart = klädsmart

Sedan januari 2025 får vi inte längre slänga kläder och textilier i soporna. Allt ska antingen återanvändas eller återvinnas. Tanken är att vi ska se kläder och textilier som en resurs och inte som skräp.

Alltså: Inga kläder i soporna. Laga, sälj eller ge bort – eller lämna in som textilavfall.

Återanvänd

 Steg ett – försök att ge plagget en sista chans.

Är det trasigt?

Laga hål och sy fast knappar. Gör om jeans till jeansshorts eller en tygväska. Du kan mer än du tror! Du hittar tutorials – videor som visar hur man gör – på Youtube, Pinterest och Instagram.   

Har du tröttnat på plagget?

Sälj plagget på loppis eller via Blocket, Tradera, Marketplace eller Sellpy. Du kan också köra klädbyte med dina kompisar eller skänka kläderna till välgörenhet.   

Om det inte går att återanvända – återvinn

Steg 2 – när inget annat fungerar, lämna in det som textilavfall.

• 1. Kontrollera att det är rent och torrt.
• 2. Du kan alltid lämna in klädavfall vid närmaste återvinningscentral.
• 3. Det kan finnas insamlingskärl för textilavfall vid pappersåtervinningenDet är kommunen som samlar in textilavfall, så du bör hitta information på deras hemsida. 
• 4. I en del städer har man Pop up-återbruk som dyker upp på olika platser och Returbussar som åker runt och samlar in skräp. Sök på Internet.

Farliga fast fashion

Orsaken till att vi behöver fundera på våra kläder är att klädbranschen orsakar dubbelt så stora klimatutsläpp som flyget. Det beror dels på tillverkningsprocessen och distributionen, dels på att man tillverkar mer kläder. Förr presenterade klädbutikerna en ny kollektion inför varje ny årstid. Idag presenteras klädnyheter varje vecka – och det är ofta billiga kläder av dålig kvalitet.

När vi köper mer än vi behöver blir det fullt i garderoben. Plagg vi inte ser glömmer vi bort, så en del plagg använder vi aldrig. Till slut får vi inte plats med mer, så vi måste slänga en del. Svenskar slänger i genomsnitt 9 kilo kläder per person och år. Totalt slänger vi 32 000 ton = 32 miljoner kilo kläder.

Kläderna vi köper skickas fram och tillbaka över jorden med stora transportutsläpp som resultat. Returer och återvinning hamnar inte alltid där vi tror. Det mesta bränns på gigantiska sopberg i fattiga länder, med resultatet att giftiga kemikalier läcker ut i miljön. Bara 1 procent av alla våra kläder återvinns.

Växande sopberg av elprylar – och idéer för lösningar

Våra trasiga elprylar är den snabbast växande typen av avfall i världen. Mobiltelefonen är en av våra vanligaste elprylar och vi byter ofta ut dem trots att de fortfarande fungerar.

Idag har 6 av jordens 7,8 miljarder människor en mobil, vissa har fler än en. Varje gång vi byter mobil så tar vi av jordens resurser.

Vi skapar mer elavfall för varje år. Hur man hanterar elavfallet skiljer sig åt mellan världens länder. På många håll slängs elprodukter direkt på soptippen trots att giftiga ämnen i materialet kan läcka ut i naturen och skada både människor, djur och miljön.

Vilken metod är bäst för planeten?

De senaste decennierna har mängden elprylar i våra hem ökat enormt. Likaså världens befolkning – och nu när nästan hela världen har tillgång till elektricitet så ökar även efterfrågan på fler eldrivna produkter. Samtidigt har eldrivna produkter blivit billigare att tillverka vilket gör att vi köper fler av dem.

Ju mer vi konsumerar, desto viktigare är det att vi arbetar cirkulärt. Det innebär att vi måste skydda naturen mot gifter från produkterna och sparar på naturens resurser genom att återanvända och återvinna så mycket som möjligt.

EU har nu lanserat en plan för hur vi ska ställa om till cirkulär ekonomi.

Linjär ekonomi

Vårt gamla sätt att leva, enligt den linjära ekonomin, handlade bara om att producera och sälja.

Cirkulär ekonomi

Den cirkulära ekonomin är som ett kretslopp och fokuserar på balans. Tanken är att vi ska producera, konsumera och återvinna fler produkter för att spara på jordens resurser och skydda planeten mot farliga gifter.

Vart tar våra gamla mobiler vägen?

Vad händer med våra gamla mobiler när vi skaffar oss en ny? Ibland lämnar vi in dem som inbyte för att få rabatt på priset. Då repareras de och säljs till andra länder där second hand-marknaden för mobiler är större. En del väljer att själv sälja sin gamla mobil på nätet och andra ger den till en vän eller en familjemedlem. Många mobiler lämnas också till återvinning.

Dags för återvinning eller byte?

De mobiler som återvinns sorteras och plockas isär. Sedan separeras de olika delarna. Giftiga ämnen hanteras i slutna utrymmen och det som finns kvar krossas, varpå det delas upp i olika högar av material – som i sin tur återvinns eller blir till energi.

Hjälp naturen – återvinn batterier!

Batterier gör allt väldigt smidigt. Vi slipper sladdar och kan ta med oss prylen överallt. Men batterier kan också vara farliga. De innehåller giftiga ämnen som kan skada både naturen och djuren som bor där – och oss människor – om de hamnar i naturen. Och det riskerar de att göra när vi slänger batterierna i sopkorgen. Om vi i stället lägger dem i en batteriholk vid närmsta miljöstation kan metallerna i dem smältas ner och bli till nya produkter.

Om vi sorterar våra sopor kan vi förvandla mycket av skräpet till nya produkter. Gamla tidningar blir till nytt papper. Glasflaskor och glasburkar smälts ned till nya glasprodukter.

Varje gång du slänger glas, metall och plast i rätt behållare på återvinningsstationen hjälper du till att minska på sopberget!

Panta mera!

År 2021 pantade vi fler än 2,15 miljarder burkar och PET-flaskor i Sverige! Det är något att vara stolt över.

• Varje person pantade i snitt 208 burkar och flaskor.

• Varje burk vi pantar kan bli en ny burk.

Till det här uppdraget behöver du dina föräldrars hjälp. Be dem svara på frågorna. Räkna sedan ihop poängen intill varje alternativ. Resultatet på vilken typ de blev ser du längre ner.

Var slänger du gamla batterier?

1. A.
   Slänger?! Min samling består av 428 stycken. Din förälders svar ger 3 poäng.
2. B.
   I en batteriholk, om det finns en nära mitt hem. Din förälders svar ger 2 poäng.
3. C.
   Tänker lämna dem till en återvinningscentral, men tröttnar och slänger dem i sopkorgen. Din förälders svar ger 1 poäng.
4. D.
   Alltid i en batteriholk! Din förälders svar ger 4 poäng!

Vad gör du med tidningen när du läst den?

1. A.
   Slänger den i soporna. (1 poäng)
2. B.
   Lämnar den i containern för returpapper! (4 poäng)
3. C.
   Sparar den så klart! Någon kanske vill läsa om hur det var i Sverige år 2020. (3 poäng)
4. D.
   Slänger den ibland, och tar med till återvinningsstationen ibland. (2 poäng)

Vad gör du med din tomma plastflaska?

1. A.
   Blåsinstrument, sladdsamlare, stötdämpare, vattenkannor eller en sandbehållare. (3 poäng)
2. B.
   Slänger flaskan i soporna. (1 poäng)
3. C.
   Pantar den ibland, slänger den i soporna ibland. (2 poäng)
4. D.
   Jag pantar den! (4 poäng)

Hur slänger du kartonger?

1. A.
   Jag pressar ihop dem så att de tar mindre plats i soppåsen. (2 poäng)
2. B.
   Jag slänger dem i containern för pappersförpackningar. (4 poäng)
3. C.
   De passar utmärkt som presentaskar. (3 poäng)
4. D.
   Jag slänger in dem i soprummet när ingen ser. (1 poäng)

Vad gör du med konservburkar och annan metall?

1. A.
   Slänger i soporna. (1 poäng)
2. B.
   Sköljer ur och lämnar till återvinningsstationen! (4 poäng)
3. C.
   Jag staplar dem på varandra längs väggen, tills de når taket. (3 poäng)
4. D.
   Tar till återvinningsstationen om jag orkar. (2 poäng)

Var hamnar dina tomma glasflaskor?

1. A.
   Jag pantar ibland, slänger ibland. (2 poäng)
2. B.
   Slänger allt, orkar inte fundera på det. (1 poäng)
3. C.
   Förhoppningsvis på andra sidan Östersjön, skickar flaskpost till kusinerna. (3 poäng)
4. D.
   Jag pantar de flaskor som går, resten lämnar jag till glasåtervinningen! (4 poäng)

Vad gör du med gamla elektriska prylar, brödrostar och sånt?

1. A.
   Det är bara att slänga, de är så billiga. (1 poäng)
2. B.
   Ger bort dem om någon vill ha dem, annars slänger jag dem. (2 poäng)
3. C.
   Pressar in dem i förrådet om det går. Det är lite fullt där, faktiskt. (3 poäng)
4. D.
   Lämnar till en återvinningscentral, loppis eller till välgörenhet. (4 poäng)

RESULTAT SORTERARTYP