Fler än två miljarder människor i världen saknar tillgång till rent dricksvatten. 2 miljarder människor = 200 gånger Sveriges befolkning. I en del länder är marken så torr att vattnet i brunnar, floder och sjöar sinar. I andra länder leder översvämningar till att smutsigt vatten blandas med dricksvattnet. Det är inte alltid vattnet som saknas, utan infrastrukturen kring vattnet. Med det menas att det saknas vattenverk för att rena vattnet och vattenrör som transporterar vattnet till människorna. Därför är många människor beroende av hjälp-organisationer som delar ut vattendunkar och borrar brunnar.
I Sverige behöver vi bara vrida på kranen för att få rent, gott och billigt kranvatten. Vårt vatten har ofta filtrerats naturligt under sin färd genom marken. Sedan renas det på vattenverk innan det pumpas ut genom vattenrör till våra hem.
Vårt kranvatten är så rent att vi inte behöver köpa vatten i affären. Det gör att vi sparar pengar och samtidigt skyddar naturen. Ju mindre vatten vi köper, desto färre plastflaskor behöver tillverkas och sedan transporteras långa sträckor. Vårt vatten är en fantastisk resurs som vi ska vara rädda om.
Vattnet på jorden snurrar runt i ett evigt kretslopp. Det mesta, hela 97 procent av allt vatten, är saltvatten i haven. Det kan vi inte dricka. När vattnet från haven avdunstar blir det till ånga som stiger upp i atmosfären. Där kyls ångan ned och blir till vattendroppar som till slut regnar ned över sjöar, mark och hav. Det vatten som regnar ned är sötvatten. Sötvattnet utgör med andra ord tre procent av jordens vatten. Det mesta av sötvattnet finns nedfruset i glaciärer eller gömt djupt under marken som grundvatten – alltså utom räckhåll för oss.
Så hur mycket sötvatten har vi då tillgång till? Mindre än en procent. Och det ska räcka till alla människor, djur och växter. Då förstår du varför vi behöver skydda det.
I Sverige använder varje person runt 140 liter vatten per dag. Vi duschar, spolar toaletten, diskar, tvättar, städar och lagar mat.
Det enda vi ska spola i toaletten är… just det: kiss, bajs och toalettpapper. Tops, våtservetter och annat skräp kan orsaka stopp i toaletten (urk!) och skada reningsverken. Då får alla problem med vattnet.
Gamla mediciner ska lämnas in på apoteket. Spolar vi ned medicinerna i toaletten hamnar de i sjöar och hav, där de skadar djur och växter. Även vi människor skadas, eftersom medicinen till slut hamnar i maten vi äter. Det kallas för en bumerangeffekt.
Hushållspapper, tvättlappar och våtservetter. De löser inte upp sig i vattnet såsom toalettpapper gör utan riskerar att fastna i pumpar eller ledningar och orsaka problem.
Snus och cigarettfimpar. De innehåller bland annat kadmium som kan orsaka miljöproblem när det hamnar i naturen.
Bindor, tamponger, tops och kondomer. De kan orsaka problem i ledningar, pumpar och på reningsverket.
Kemikalier såsom lacknafta, olja, nagellack, aceton och liknande. De riskerar att slå ut den biologiska reningen på reningsverken och hamna i naturen. Lämna till återvinningscentralen.
Läkemedelsrester. De ska lämnas till apoteket.
Hår. Hår trasslar in sig och fastnar, vilket kan orsaka stopp på det kommunala ledningsnätet precis som i golvbrunnen därhemma.
Färgrester. Ingen typ av målarfärg hör hemma i avloppet. Färgrester ska hanteras som farligt avfall och lämnas till återvinningscentralen, både målarfärger och konstnärsfärger.
Fett, såsom olja från matlagningen. Fett stelnar och orsakar stopp i ledningar och pumpstationer samt problem i reningsverken. Torka av stekpannan med hushållspapper och släng det i papperskorgen. Större mängder olja kan du hälla över i en petflaska eller mjölkkartong. Alternativt kan du låta fettet stelna och sen skrapa ur och slänga i soporna.
Tvätta inte bilen hemma – hur lockande det än är när solen skiner på uppfarten. Smutsvattnet som rinner av bilen innehåller tungmetaller, oljerester och kemikalier. Det rinner oftast rakt ner i en gatubrunn eller i närmaste gräsmatta – helt utan rening.
Föroreningarna stannar inte där. De förs vidare till våra vattendrag, sjöar och älvar, och riskerar till slut att hamna i vårt bad- och dricksvatten. Där hör de inte hemma.
Cirka 30 % av Sveriges bilägare tvättar fortfarande bilen hemma – men det finns ett bättre val.
Välj en godkänd biltvätt eller tvätthall som renar och helst även återanvänder vattnet. Det är bättre för miljön, hälsan och framtiden.
Vad sägs om en biltvätt – det är alltid rätt! Eller en tvätthall för dig som vill tvätta själv, utan att gifter hamnar i en sjö eller älv!