TIPS 3: PÅVERKA GENOM HUR NI HANDLAR OCH ÄTER!

Våra tankar om mat påverkar våra matvanor. Det märks att vi tänker mer på miljön idag, eftersom fler har börjat köpa ekologiskt och närproducerat. Vår köttkonsumtion har också minskat stadigt sedan några år, vilket förmodligen beror på att det finns många fler vegetariska och veganska alternativ i affären.

Varje gång vi kliver in i en mataffär har vi möjlighet att påverka utbudet. Om ingen köper en viss produkt slutar affären till slut att sälja den. När vi svenskar bestämde oss för att bara köpa ekologiska bananer började alla mataffärer plötsligt att sälja dem.

Mat är med andra ord inte bara mat, det är också ett ställningstagande. Varje gång vi stoppar något i munnen sänder vi ett budskap till matproducenterna. Om vi har råd att välja, vill säga. Har man väldigt lite pengar måste man fokusera på att hitta så billig mat som möjligt.

Har du sett hur mycket det finns att välja mellan i det ekologiska och miljömärkta sortimentet? Nästa gång ni handlar kanske du kan föreslå att ni testar en ny ekologisk produkt? Om många människor gör en liten förändring i vardagen blir effekten stor.

Många olika matvanor

Vi har alla olika matpreferenser. En del äter kött medan andra är pescetarianer, vegetarianer eller veganer. Matvanorna kan också styras av matallergier.

Oavsett vad din kost består av – kött, fisk eller vegetariskt – så gör du en bra sak för miljön när du väljer matvaror med en miljömärkning.

Våra vanligaste miljömärkningar

KRAV

KRAV-märkningen visar att maten är ekologisk. Märkningen ställer också höga krav på biologisk mångfald, mindre klimatpåverkan, god djurvälfärd och bättre arbetsvillkor.

Bra Miljöval

Naturskyddsföreningens egen miljömärkning av produkter som är minst skadliga för miljön.

Svanen

Märkningen ställer krav på hållbar produktion och att ekosystemen skyddas.

Ecolabel

EU-märkning som visar att produkten är miljövänlig.

Fairtrade

Matvaran har producerats på ett schysstare sätt. Bönder som odlat kaffebönorna får tillräckligt betalt för att kunna leva på sin lön.

Närhetsprincipen kan användas för många produkter. Du kan välja att köpa havregryn som odlats i Sverige och potatis som odlats i din region. Ju närmare maten tillverkats, desto mindre luftföroreningar innan matvaran placeras på din tallrik.

Många köttätare väljer att äta en mindre mängd kött som i sin tur är av bättre kvalitet. Man väljer exempelvis svenskt kött från djur som fått beta fritt och inte transporteras utomlands för slakt. Det vinner alla på. Djuren upplever mindre stress och naturen slipper onödiga luftföroreningar.

Bär hem maten. Det guppar omkring hela öar av plastsopor i världens hav. Vi kan skydda haven genom att välja bort så mycket plast som möjligt. Bär gärna hem maten från affären i papperskassar eller tygpåsar.

Ät mer vegetariskt och ekologiskt

Den viktigaste orsaken till att odla och producera ekologisk mat är för att skydda jorden. När vi minskar mängden kemiska bekämpningsmedel i jorden slipper den gifter – och vi också.

Inom det ekologiska jordbruket agerar man långsiktigt. Eftersom man vill att jorden ska vara näringsrik även i framtiden låter man åkern vila ibland. Odlar man jorden för intensivt försvinner en del av de viktiga mineralerna.

Nya tankar, nya matvanor

Det ekologiska köttet kommer från djur som betar i hagar och får ekologiskt foder som till stor del odlats på den egna gården.

Att ekologiskt kött har blivit populärt är bra för både djuren och naturen. Kött orsakar ändå mycket mer utsläpp av växthusgaser än grönsaksodlingen.

Kor och får pruttar ut mycket mer av den starka växthusgasen, metangas, än grisar och kycklingar.

Det mest miljövänliga alternativet är den vegetariska maten. Alla behöver inte omedelbart sluta äta kött, men om vi alla försöker äta vegetariskt lite oftare, minst en gång i veckan, så gör det skillnad för miljön,

Imponera på kompisarna med en smarrig vegopizza!

En vegetarisk pizza kan varieras i all oändlighet. Eller vad sägs om ananas, oliver och lök? Tomat, kronärtskockor och majs? Eller varför inte paprika, majs och tomat? Googla efter recept – du kommer att hitta massor!

Europas matproducenter producerar också mer mat än vad marknaden behöver. Resultatet blir gigantiska berg av matvaror som aldrig blir sålda och som sedan slängs.

När vi kastar mat är det egentligen våra pengar vi slänger. Vi betalade för något som vi aldrig använde. De pengarna hade vi kunnat göra något roligt för i stället, till exempel tivoli- eller restaurangbesök.

Vi slänger i genomsnitt en fjärdedel av all mat vi köper. Det är 25 procent av det som vi normalt spenderar på mat varje månad.

Det här kan du frysa!

Mjölk och grädde håller bara tre månader i frysen, det mesta andra håller i ett år. Märk gärna förpackningen med dagens datum. Allt detta kan du frysa ned för att äta senare:

• Bacon
• Bananer
• Bröd
• Buljong
• Bär
• Grytor – du kan behöva krydda på lite extra.
• Grönsaker – funkar bäst om de inte innehåller mycket vatten.
• Mjölk och grädde – kan användas i matlagning, inte vispas.
• Pastasås
• Pizzadeg
• Ris – men det smakar bäst som stekt ris efteråt.
• Smör – klarar sig utmärkt i frysen.
• Vindruvor – supersmarriga snacks under varma dagar.
• Örter

Din bästa fryskompis – iskubsformen!

Väldigt mycket av maten går att frysa. Ett finurligt sätt är att använda en iskubsform. Du kan fylla de små facken med olika saker och ploppa ut en kub närhelst du behöver det.

• Pressa citroner som håller på att bli gamla och häll i citronsaften.

• Lägg i hackat äpple, det kan du använda i gröt.

• Gamla ostkanter kan rivas och användas i omeletten eller på pizzan.

• Häll kikärtsspad i ett fack, det räcker för att göra vegansk majonnäs.

Egna frysförpackningar

Du kan använda tomma mjölkförpackningar som frysförvaring. Klipp av toppen så att det blir en rektangel. Lägg i maten du vill frysa. Vik ned kanten och tejpa runtom med målartejp. Passa på att skriva på tejpen vad lådan innehåller.

Det finns ett ordspråk som lyder ”En fjärils vingslag kan skapa en orkan”. Med det menas att en liten handling kan ge stora efterverkningar. Varje händelseförlopp växer sig större för varje steg framåt.

Alla handlingar får konsekvenser. Ett sätt att ta reda på vad en viss handling skulle kunna ge för konsekvenser är att använda sig av en orsak- och konsekvenskedja. Vi kan titta på hur en sådan skulle kunna se ut när det gäller våra matvanor

Det som är bra med orsak- och konsekvenskedjor är att de är neutrala. Hur hemska konsekvenserna än ser ut att bli dömer de inte våra handlingar, de bara visar vad konsekvensen blir. De ger oss också möjlighet att byta ut nyckelkomponenten – den första rutan.

Vad händer om vi byter ut den första rutan i orsak- och konsekvenskedjan om våra matvaror? Hur skulle det påverka nästa ruta – och nästa?