KRETSLOPP - LIVETS CIRKEL

Vi måste hjälpas åt för att få en välmående planet där vi kan leva och må bra. Därför gjorde världens ledare år 2015 något unikt. De skrev en lista på 17 mål för en bättre värld. Alla länder ska nu försöka uppnå Globala målen tillsammans innan år 2030. Dessa mål vill vi nå för att bland annat uppnå följande fyra fantastiska saker:

• Att extrem fattigdom avskaffas. 
• Minskade ojämlikheter och orättvisor i världen. 
• Mer arbete för fred och rättvisa för alla.
• En lösning på klimatkrisen.

Har du hört talas om kretsloppet?

Ett kretslopp kan till exempel börja på en äng. En hare mumsar i sig en maskros på en äng. Plötsligt smyger en räv fram och äter upp haren. När räven dör förmultnar den och blir till jord. Efter ett tag växer det upp en ny maskros ur jorden. Så en dag skuttar en hare fram – och så börjar allting om från början.

Kretsloppens motor

Det finns både stora och små kretslopp i naturen. Solen fungerar som motorn i kretsloppen och får allt att snurra, först genom att ge växterna näring i en process som kallas för fotosyntes.

Fotosyntesen innebär att växter skapar sin egen näring av sol, luft och vatten i jorden. Växterna äts upp av små djur, som i sin tur blir mat åt större djur. Människan äter, som bekant, både växter och djur.

Maskar, myror, tusenfotingar och gråsuggor är några exempel på djur som kallas för nedbrytare. De tar hand om allt som dör i naturen. De bryter ned döda växter och djur så att de förmultnar och blir till ny jord. Den nya jorden ger i sin tur näring till nya växter.

Människan påverkar mest

Djur och växter lever tillsammans och låter kretsloppet snurra som det ska. Djuren tillverkar inga prylar och växterna kastar inga sopor. Det är vi människor som påverkar kretsloppet.

Varje gång vi tillverkar något, köper en sak, använder den och till slut kastar den, påverkar vi naturen. Ibland så mycket att vissa djur och växter riskerar att helt försvinna. Så vad händer om ett djur eller en växt försvinner och kretsloppsklockan därför inte kan ticka ett helt varv? Är det någon som blir utan mat? Vad händer i naturen? Det är sådana saker vi måste tänka på för att kunna leva i harmoni med naturen.

Solen är vår motor

Om kretsloppet är ett hjul så är solen motorn som får hjulet att snurra. Allt på jorden finns till tack vare solen, som består av en het och bubblande gas. Solen, som fanns långt innan vår planet Tellus kom till, ger oss värme och energi.

Alla vinner när vi återvinner

Ett bra sätt att hjälpa naturen är att återvinna det vi använder. När vi har läst en tidning ska vi lämna den till pappersinsamlingen. Den gamla tidningen blir till papper som i sin tur används för att trycka nya tidningar. 

Hjälp naturen genom att återvinna

Batterier är smidiga att använda. Vi slipper sladdar och kan ta med oss våra prylar överallt. Men visste du att batterier också kan vara farliga? Batterier innehåller nämligen ämnen som är giftiga.

Om vi slänger batterierna i sopkorgen så kan gifterna spridas och skada djuren, naturen och oss människor. Dessutom är det bättre att smälta ner metallerna och göra nya produkter av dom. Lägg istället gamla batterier i den röda batteriholken på återvinningsplatsen.

Då gör du två bra saker:

1. Du skyddar oss alla mot de farliga gifterna. 
2. Du sparar på jordens resurser – metallen från nedsmälta batterier används i nya produkter.

De olika delarna i naturens kretslopp

Det gröna
Naturens kretslopp börjar hos växterna – närmare bestämt med de gröna växterna som kan ”laga egen mat”. Med det menas växter som får näring av solen, luften och vattnet ur marken. Det finns växter som inte är gröna, till exempel svarta alger i havet.

Djuren
Växterna blir mat åt djur som i sin tur blir mat åt andra djur. Människan äter både växter och djur.

Nedbrytarna
För att kretsloppet ska fungera måste alla delar fungera. Allt som dör måste försvinna någonstans, annars skulle skogarna vara fulla med stora högar av döda djur och växter. De som tar hand om allt som dött lever i marken och kallas för nedbrytare. De bryter ned döda djur och växter i småbitar som blir jord som i sin tur ger näring åt växterna.

Maskar som smaskar

Daggmaskarna gör ny jord av våra matrester. De trivs bra i våra komposter där de smaskar i sig gamla löv och annat som de hittar i jorden. Ibland drar de ned löv i sina hemliga gångar nere i jorden. Kanske vill de äta sin kvällsmat i fred?

Daggmasken har ingen mun, bara ett hål i ena änden av tarmen som går genom hela masken. Den andas genom sin hud. Om huden torkar, så dör den. Masken kan varken se eller höra, men den känner när någon rör sig på marken. Den är också bra på att lukta sig till mat.

Daggmasken har muskler som kan dra ihop kroppen så att den blir kort och tjock, eller dra ut den så att den blir lång och smal. Det är så masken slingrar sig ur fiendens grepp och gräver sig ner i jorden.

Döda djur blir någons hem och mat

När en mus dör, är det lukten som lockar dit flugor och andra insekter. De lägger sina ägg i den döda musens kropp. Efter ett tag dyker död grävarna upp. Det är svarta och röda skalbaggar som gräver i jorden under musen så att musens kropp till slut sjunker ned i marken. Efter det äter skalbaggarna av den döda musen. När de är mätta kör honan iväg de andra skalbaggarna. Hon ska lägga sina ägg i musens kropp. När äggen kläcks äter larverna det som är kvar av musen.

1. Vad är kretslopp?

1. A.
   En cirkels omkrets.
2. B.
   En löpartävling.
3. C.
   Det betyder att allt går runt i naturen.

2. Vad menas med att gröna växter kan laga sin egen mat?

1. A.
   De tar det de hittar i skogen och lagar till mat av det.
2. B.
   De får sin näring av sol, luft och vatten ur jorden.
3. C.
   Deras mat är regnvatten.

3. Vad är nedbrytare för något?

1. A.
   En maskin som bryter ned sten till grus.
2. B.
   Det betyder att ett regn bryter ut, även kallat nederbörd.
3. C.
   Små djur i naturen som äter döda växter och djur.

Var slänger du gamla batterier?

1. A.
   Slänger?! Min samling består av 428 stycken. Din förälders svar ger 3 poäng.
2. B.
   I en batteriholk, om det finns en nära mitt hem. Din förälders svar ger 2 poäng.
3. C.
   Tänker lämna dem till en återvinningscentral, men tröttnar och slänger dem i sopkorgen. Din förälders svar ger 1 poäng.
4. D.
   Alltid i en batteriholk! Din förälders svar ger 4 poäng!

Vad gör du med tidningen när du läst den?

1. A.
   Slänger den i soporna. Din förälders svar ger 1 poäng.
2. B.
   Lämnar den i containern för returpapper! Din förälders svar ger 4 poäng!
3. C.
   Sparar den så klart! Någon kanske vill läsa om hur det var i Sverige år 2020 Din förälders svar ger 3 poäng.
4. D.
   Slänger den ibland, och tar med till återvinningsstationen ibland. Din förälders svar ger 2 poäng.

Vad gör du med din tomma plastflaska?

1. A.
   Blåsinstrument, sladdsamlare, stötdämpare, vattenkannor eller en sandbehållare. Din förälders svar ger 3 poäng.
2. B.
   Slänger flaskan i soporna. Din förälders svar ger 1 poäng.
3. C.
   Pantar den ibland, slänger den i soporna ibland. Din förälders svar ger 2 poäng.
4. D.
   Jag pantar den! Din förälders svar ger 4 poäng!

Hur slänger du kartonger?

1. A.
   Jag pressar ihop dem så att de tar mindre plats i soppåsen. Din förälders svar ger 2 poäng.
2. B.
   Jag slänger dem i containern för pappersförpackningar. Din förälders svar ger 4 poäng!
3. C.
   De passar utmärkt som presentaskar. Din förälders svar ger 3 poäng.
4. D.
   Jag slänger in dem i soprummet när ingen ser. Din förälders svar ger 1 poäng.

Vad gör du med konservburkar och annan metall?

1. A.
   Slänger i soporna. Din förälders svar ger 1 poäng.
2. B.
   Sköljer ur och lämnar till återvinningsstationen! Din förälders svar ger 4 poäng!
3. C.
   Jag staplar dem på varandra längs väggen, tills de når taket. Din förälders svar ger 3 poäng.
4. D.
   Tar till återvinningsstationen om jag orkar. Din förälders svar ger 2 poäng.

Var hamnar dina tomma glasflaskor?

1. A.
   Jag pantar ibland, slänger ibland. Din förälders svar ger 2 poäng.
2. B.
   Slänger allt, orkar inte fundera på det. Din förälders svar ger 1 poäng.
3. C.
   Förhoppningsvis på andra sidan Östersjön, skickar flaskpost till kusinerna. Din förälders svar ger 3 poäng.
4. D.
   Jag pantar de flaskor som går, resten lämnar jag till glasåtervinningen! Din förälders svar ger 4 poäng!

Vad gör du med gamla elektriska prylar, brödrostar och sånt?

1. A.
   Det är bara att slänga, de är så billiga. Din förälders svar ger 1 poäng.
2. B.
   Ger bort dem om någon vill ha dem, annars slänger jag dem. Din förälders svar ger 2 poäng.
3. C.
   Pressar in dem i förrådet om det går. Det är lite fullt där, faktiskt. Din förälders svar ger 3 poäng.
4. D.
   Lämnar till en återvinningscentral, loppis eller till välgörenhet. Din förälders svar ger 4 poäng!

RESULTAT SORTERARTYP

7-11 POÄNG

12-15 POÄNG

16-21 POÄNG

22-28 POÄNG