I naturen lever många olika djur tillsammans, bredvid varandra i ett stort nätverk.
Alltifrån insekter, fåglar, fiskar och ödlor till däggdjur av olika slag. Däggdjur är ryggradsdjur som dias av sin mamma, såsom harar, älgar, rådjur och björnar.
Det första djuret du lärde känna var förmodligen ett husdjur. De vanligaste husdjuren är fortfarande hundar, katter, fåglar, akvariefiskar och gnagare. Till gruppen gnagare hör allt från kaniner och marsvin till råttor, möss, hamstrar och chinchillor.
I takt med att människan började resa allt längre bort, blev de exotiska husdjuren allt vanligare. Du kanske känner någon som har spindlar, sköldpaddor, vandrande pinnar, ödlor, ormar eller kanske en minigris?
Faktum är att människan haft husdjur i tiotusentals år. Det är lätt att förstå, när man tänker på hur bra vi trivs tillsammans med djur. Till och med forskarna har upptäckt att de som har husdjur känner sig både gladare och mindre ensamma.
Ibland när vi beskriver någon, jämför vi personen med ett djur. Vi säger till exempel att någon är ”vig som en katt” eller ”smutsig som en gris”.
Räv - Uggla - Oxe - Myra - Mört - Hare - Åsna - Snigel - Bi - Björn - Fågel - Gås
Stor - Dum - Slug - Fri - Pigg - Arg - Flitig - Långsam - Envis - Klok - Rädd - Stark
De flesta djur vi har som husdjur känner du säkert till. Men vet du hur många olika djurarter det finns totalt i hela världen? Om vi inte räknar med insekterna, som är en egen djurgrupp, så finns det över 200 000 olika djurarter. Det finns fler insekter än något annat djur i världen. Till insekter räknas exempelvis flugor, fjärilar, skalbaggar, små löss och myggor.
De flesta av jordens alla djur är med andra ord insekter. Det märks inte när man tittar ut, men det är för att många insekter är så små att vi inte ens kan se dem utan förstoringsglas.
Däggdjur är alla djur som diar sin mamma, precis som våra bebisar gör. Haren, älgen, rådjuret, tigern, björnen, hunden och elefanten är alltså däggdjur. Fåglar är inte däggdjur, eftersom de inte diar sina fågelungar. Fiskar är inte heller däggdjur, eftersom de inte diar sina yngel. Däremot diar valarna sina ungar. Valen är det största däggdjuret som finns på jorden.
Ett enkelt svar på den frågan är ”många olika sorter”. När man pratar om biologisk mångfald menar man alla olika arter av djur och växter som finns i världen. Det är viktigt med mångfald i naturen.
Det är viktigt med mångfald i naturen. Men varför är det så egentligen? Om det nu finns så många olika djurarter i världen, spelar det någon roll om en försvinner?
Kommer du ihåg hur näringskedjorna fungerar? En larv äter på ett blad, en igelkott äter larven, en räv äter igelkotten och så vidare. Om man tar bort larven, blir ju igelkotten utan mat.
Det är viktigt att vi försöker bevara alla djur- och växtarter som finns. Det är alltid någon som äter just det djuret eller den växten. Tar vi bort det djuret blir någon kanske utan mat. Därför är mångfald viktigt.
Djuren bor överallt där de kan hitta skydd och mat. En del är så små att vi inte ens kan se dem. Djur såsom kvalster bor i våra sängar. Andra små djur bor i våra skafferier. En del större djur bor alldeles intill oss, men ändå ser vi dem inte. Till exempel råttor bor ofta uppe på vindar, nere i källare eller under jorden i kloaker.
Eftersom världens länder har så olika miljöer, bor olika typer av djur på olika platser. Pingvinerna trivs bra i kalla Antarktis och zebrorna på varma savanner.
Växtätare
De flesta djur äter växter eller andra djur. En del äter både växter och djur och några äter döda djur och döda växter.
Djur som bara äter växter kallas för växtätare. Exempelvis haren, älgen och gräshoppan.
Köttätare
Djur som lever av andra djur kallas för köttätare eller rovdjur. Vargar, lodjur, gäddor och örnar är exempel på rovdjur.
Allätare
Djur som äter både växter och andra djur kallas för allätare. Räven och björnen räknas till den gruppen.
Asätare
Djur som äter döda djur kallas för asätare.
Nedbrytare
De som äter upp allt dött – både djur och växter – kallas för nedbrytare. Det är de som städar i naturen.
Sen finns det djur som bara äter döda växter eller djur ibland, när det inte finns något annat att äta, såsom räven, flugan och kungsörnen.
Vad finns det för djur på olika platser i världen? Fundera på det en stund.
Tänk på en hög med löv och gräs. Vilka djur tror du skulle vilja ta sig dit och smaska på högen?Kanske en daggmask och en insekt?
Ibland kan det bli tävling om samma mat. Föreställ dig att en igelkott kommer gående.
Den blir jätteglad när den ser daggmasken och gräshoppan, eftersom den äter både maskar och insekter. Men precis när den ska glufsa i sig masken dyker en fågel ned och norpar åt sig masken, för fågeln tycker också om både maskar och insekter.
När allt är som det ska och naturen mår bra lever djur och växter i balans. Med det menar man att det alltid finns precis så mycket mat en grupp djur behöver för att överleva. Även om djuren blir färre ibland och fler ibland, så finns de ändå kvar.
Vi tar ett exempel:
Räven äter möss. Om det är gott om möss blir rävarna starka och föder många ungar.
Då blir det många rävar som äter fler möss. Till slut kanske det finns mycket färre möss kvar. Då får rävarna inte tillräckligt med möss att äta. De blir svaga och föder färre ungar.
När det finns färre rävar, får mössen det lättare och föder fler ungar. Och när det blir fler möss får rävarna mer att äta, varpå det blir fler rävar igen.
Djuren lever i ständig kamp med varandra. Alla vill överleva, men bara den som hittar mat och skydd klarar sig. Djuren har därför utvecklat olika sätt att skydda sig mot sina fiender.
Fåglarna sjunger för att visa andra fåglar att det här är deras revir. Det är här fågeln skaffar föda till sin familj. Därför vill fågeln ha sitt revir i fred, annars räcker inte maten till fågelungarna.
Nu kan du utföra lite detektivarbete i skogen. Här ser du hur kottarna ser ut när en ekorre, en mus och en hackspett varit i farten.
Fiskarna simmar i stim för att skydda sig mot fiender. I vattnet kan ett fiskstim se ut som en stor fisk. På så sätt skrämmer småfiskarna bort sina stora fiender. Många insekter skyddar sig genom att likna sin omgivning i naturen. Då blir de svåra för fienderna att upptäcka.
Andra skrämmer bort sina fiender genom att lukta illa eller se farliga ut.
Eftersom vi människor äter djurens kött och andra produkter som djuren ger, såsom mjölk och ägg, är det också vårt ansvar att se till att djuren mår bra.
En person som hjälpte hönsen att få ett bättre liv var författaren Astrid Lindgren som bland annat skrivit boken ”Pippi Långstrump”. Förr satt nästan alla höns i små, trånga burar. När Astrid skrev artiklar i tidningarna om att hönsen måste släppas ut, började läsarna köpa sprättägg – ägg från höns som går omkring fritt i en inhägnad. När kunderna började efterfråga sprättägg i affärerna, började bönderna släppa ut hönsen ur sina små burar.
Många vilda däggdjur och fåglar i Sverige är fridlysta. Man får till exempel inte fånga, skada, döda eller ta hem fåglar, möss eller igelkottar. Bara jägare med jakttillstånd får jaga exempelvis älg och rådjur, och det bara under en viss tid på året.
Om du hittar en djurunge i naturen, ska du låta den vara ifred. Mamman finns oftast i närheten.