Har du tänkt på att du just nu gör en rymdresa? Vår planet Tellus är visserligen inte större än ett sandkorn i rymden, men den färdas hela tiden i en cirkel runt solen. Jorden står aldrig still, utan svävar på sin bana dag efter dag.
Därför kan man säga att Tellus är vårt rymdskepp. Som goda astronauter måste vi sköta om vårt rymdskepp, och det gör vi genom att värna om miljön.
Vet du vad planeterna i vårt solsystem heter? Para ihop rätt planet med rätt namn
Tellus har åkt omkring i rymden långt innan vi människor fanns. Man tror att planeten kom till för ungefär 4 500 miljoner år sedan!
Vi människor har bara funnits på Tellus i drygt 200 000 år. Det kan låta mycket, men om vi jämför med tiden som har gått sedan jorden skapades, så är vår stund på jorden väldigt kort.
Trots det har vi hunnit stöka till och skräpa ned i haven, på marken och i luften. Både växter och djur har påverkats av det vi ställt till med under vår rymdresa.
Vi leker för en stund att Tellus är ett rymdskepp! Den dagen Tellus skapades påbörjade planeten samtidigt en rymd resa. Resans mål är idag. Ett dygn här på jorden har 24 timmar.
Om vi låtsas att en dag under Tellus rymdresa är 750 miljoner år lång, så tog hela den långa resan från dagen då planeten skapades – fram till idag - ungefär en vecka. Om Tellus hade skrivit dagbok om rymdresan, kanske det hade stått så här…
Den 9:e december år 2006 blev Christer Fuglesang den första svensken i rymden. Han åkte med den amerikanska rymdfärjan Discovery till den internationella rymdstationen ISS. Hans uppdrag var att montera nya delar på rymdstationen.
21 december:
Jag såg Sverige! För ett par timmar sedan flög vi över Tyskland och jag spanade norrut. Det var natt men helt klart över hela norra Europa, och jag såg tydligt Danmark och södra Sverige upp till Stockholm. Och över det norrsken.
Christer beskrev flera gånger hur vacker vår planet är. När han såg jorden från rymden insåg han mer än någonsin hur värdefull jorden är. Ingen av våra grannplaneter har luft, hav och temperaturer som tillåter liv. Även om vi alla inte kan flyga ut i rymden för att titta ned på vår fantastiska planet, kan vi alla vara goda astronauter och ta väl hand om jorden!
Förr i tiden trodde en del människor att jorden var platt som en pannkaka. De trodde att det fanns en kant där jorden tog slut. Och gick man över kanten, trillade man ned i rymden! Sjömännen visste att det inte var sant. De hade ju seglat över hela jorden och aldrig trillat ned över någon kant.
På 1500-talet trodde man också att jorden var mittpunkten i solsystemet, att solen och de andra planeterna gick i en bana runt jorden. Den polske astronomen Copernicus försökte bevisa att planeterna kretsar runt solen, men nästan ingen trodde på honom!
Nu har du läst en hel bok om vår fantastiska planet. Du har lärt dig mer om hur naturen fungerar. Du har insett att naturen är ömtålig och att den behöver vår hjälp. Men jämfört med planeten är vi människor ju så små... Vad kan lilla jag göra?
Jorden ger mig mat att äta, vatten att dricka och luft att andas – allt det som jag behöver för att leva. Så nu när jorden behöver min hjälp vill jag ställa upp.