DET LIVSVIKTIGA VATTNET

Vatten finns i haven, i luften, gömt inne i jorden, i alla växter och i alla djur. Och till och med i våra kroppar!

Livet på jorden började i havet. Där levde de allra första varelserna, amöborna. Så småningom utvecklades de till flercelliga varelser och därifrån till de djur vi känner till idag. Haven är fortfarande väldigt viktiga för allt liv på jorden. Från havens yta avdunstar sötvatten, som är det vatten som vi dricker. Haven jämnar också ut temperaturen på jorden.

Det mesta på vår planet består av vatten och behöver också vatten för att överleva. Därför är det väldigt viktigt att vi inte smutsar ner våra hav och sjöar.

 Det finns alltså mycket mer vatten än land på vår planet. Det allra mesta av vattnet är saltvatten och finns i de stora oceanerna. Alla kontinenter är omringade av hav. Många länder har även insjöar. Sverige har nästan 100 000 sjöar. 

• 25 liter för att diska.

• 30 liter för att spola toaletten.

• 15 liter till andra saker, såsom att vattna blommor och städa.

• 20 liter för att tvätta kläder.

• 65 liter för att duscha, bada och tvätta oss.

• 10 liter till dryck och mat.

Vi kan inte leva utan vatten

Vi människor behöver dricka ett par liter vatten om dagen. Vi kan klara oss utan mat i veckor, men får vi inte vatten inom några dagar kan vi dö.

I Sverige behöver vi bara vrida på en kran för att få rent vatten att dricka. Så är det inte i alla länder. I många länder i Afrika måste man gå flera kilometer till närmaste brunn. Det är oftast kvinnor och flickor som hämtar vatten.

Smutsigt vatten

Vi som bor i Sverige har tur. Dels är vi inte så många som ska dela på vattnet. Dels har alla tillgång till rent dricksvatten. Alla har inte en sån tur. I många länder måste man köpa sitt dricksvatten i affären.

Vi i Sverige betalar också för det vatten som kommer ur kranen, men det är – bokstavligt talat – runt tusen gånger billigare än vad vatten kostar i affären!

Det bor cirka 7,8 miljarder människor på jorden.

• 71 procent av dem har tillgång till rent vatten nära bostaden.

• Hela två miljarder människor tvingas dricka vatten som är förorenat av avföring.

• 144 miljoner människor har inte tillgång till något vatten alls, och tvingas hitta regnvatten och liknande.

Nästan allt vatten i världen är saltvatten, hela 97 procent. Vi kan inte dricka saltvatten, eftersom det är för salt. Det som vi kallar för dricksvatten är sötvatten. Det finns i sjöar och vattendrag – och som grundvatten i marken.

Av allt vatten på jorden är bara tre procent sötvatten. Dessutom är två procent av det bundet i glaciärer. Så det vatten vi kan dricka motsvarar faktiskt bara en (1) procent av allt vatten på jorden. Vattnets naturliga kretslopp

Vattnet är alltid på väg någonstans. Det stiger som ånga från växter, hav och jord. När ångan når himlen bildas moln. Vinden puttar upp molnen ännu högre upp dit där luften är kall. När molnen sedan kyls ned blir ångan till vattendroppar som faller till marken som regn eller snö.

Då har vattnet förvandlats till sötvatten som vi kan dricka. En väldigt liten del av vattnet som regnar ned på marken sipprar ned i hål i jorden.

Det blir till grundvatten och samlas i vattenkällor. Därifrån strilar vattnet vidare i små bäckar som flyter ihop till en å. Ån fortsätter  sin färd till en älv och älvens mål är  havet. Så går vattnet runt i sitt  eget kretslopp.

Vad kan man spola ned – egentligen?

Vart försvinner skräpet om man spolar ned det i toaletten? Eller försvinner det inte? Faktum är att inget någonsin försvinner, det tar alltid vägen någonstans. I värsta fall är detta någonstans vår fina natur.

Därför får vi inte hälla kemikalier och mediciner i toaletten. Det dödar de bakterier som renar vårt avloppsvatten på reningsverk. Då renas inte vattnet och kemikalierna hamnar i naturen istället – i sjöar och i marken där det kan skada djuren.

Här är exempel på vad man INTE ska spola ned i avloppet eller toaletten:

• våtservetter  • bomull • tops • plast • bindor • tuggummi 

• kemikalier • pappershanddukar • matolja • tvättmedel som inte är miljömärkt

Vattnets kretslopp i våra liv

1. Vattnet cirkulerar i naturen och regnar ned.

2. Vi samlar in vatten i ett vattenverk där det renas så vi kan dricka det.

3. Vi lagrar vattnet i vattentorn. Därifrån pumpas det ut i våra kranar.

4. Vi dricker vattnet, går på toaletten och spolar ut vattnet genom avloppen.

5. Avloppsvattnet renas på ett avloppsreningsverk och spolas sedan tillbaka ut i naturen.

Vad händer med det vi spolar ned i toaletten?

Allt avloppsvatten renas i avloppsreningsverk. Processen består av tre delar och tar ungefär ett dygn.

Mekanisk rening

1. Ett rensgaller fångar upp skräpet i avloppsvattnet. Skräpet transporteras till sopförbränning och vattnet rinner vidare till sandfånget.

2. I sandfånget sjunker sand och andra tunga partiklar till botten medan vattnet förs vidare till försedimenteringen.

Kemisk rening

3. I flockningskanalen tillsätts ett medel som klumpar ihop smuts och gör att det sjunker till botten i bassängen för 4. försedimentering. Vattnet renas också från näringsämnet fosfor som annars kan orsaka att sjöar växer igen. Slammet skrapas ut för slamhantering och vattnet går vidare till biologisk rening.

Biologisk rening

5. Biosteget är en bassäng med flera miljoner mikroorganismer som äter upp urin och avföring. För att mikroorganismerna ska trivas så pumpar man in syre. Mikroorganismerna är känsliga, så det är viktigt att du inte spolar ner rengöringsmedel och kemikalier i avloppet. Om mikroorganismerna dör hamnar kemikalierna istället i naturen.

I den sista anhalten som kallas 6. eftersedimenteringen sjunker mikroorganismerna ner till botten. En del av de ”arbetande” mikroorganismerna förs tillbaka till biosteget. Resten pumpas ut för slamhantering där det omvandlas till biogas eller åkergödsel. Nu är vattnet så rent att det kan släppas ut i närmaste vattendrag.

• Drick kranvatten istället för att köpa vatten på flaska. Då blir det mindre avgaser och skräp.

• Be dina föräldrar att välja miljövänligt tvätt och diskmedel så slipper hav, sjöar och fiskar utsättas för gifter.

• Släng bara toalettpapper i toaletten – inget annat!

När du köper fisk i affären är det viktigt att leta efter symboler som talar om att fisken kommer från ett välskött fiske och inte är överfiskad.

Symbolen Marine Stewardship Council (MSC) står för det. Om du köper fisk eller skaldjur som är KRAV-märkt vet du att fiskfångsten har skett på ett hållbart sätt. Mer om det finns att läsa på www.krav.se

1. Vilket vatten finns det mest av på jorden?

1. A.
   Sötvatten.
2. B.
   Fruset vatten, is,
3. C.
   Saltvatten.

2. Vad driver vattnets kretslopp?

1. A.
   Månen.
2. B.
   Strömmarna.
3. C.
   Solen.

3. Hur många av jordens människor har inte rent vatten att dricka?

1. A.
   Nästan tio miljoner.
2. B.
   Över två miljarder.
3. C.
   Fler än hundra miljoner.