GRÖNT – LIVETS FÄRG
Har du fönster i ditt klassrum? Ta en snabb titt ut genom fönstret i så fall. Chansen är stor att du ser något grönt. Ett träd, en gräsmatta, buskar eller kanske en krukväxt på fönsterbrädan?
Växter finns överallt på jorden, till och med i haven. Havets minsta växt kallas plankton och äts av många fiskar.
I öknen, där det nästan aldrig regnar, har växterna lärt sig att ha tålamod, eftersom de får vänta länge på de viktiga regndropparna. När det äntligen regnar, blommar till och med kaktusarna. Det finns växter även där det knappt finns någon jord. Högt uppe på bergen växer mossor och lavar som tål det kalla och blåsiga klimatet.
Fotosyntes
Växterna behöver mat, precis som vi. Förutom vatten och sol behöver de även luft. Av de här tre ingredienserna skapar de en slags sockernäring. Men varför behöver växterna luft?
I växternas blad finns det små hål som kallas för klyvöppningar. Genom dessa hål släpper växterna in luft. De suger åt sig ett ämne ur luften som heter koldioxid, som behövs för att göra sockernäringen.
Så här går det till:
Inuti bladen finns det små gröna korn. De kallas för klorofyll. Det är de som blandar till själva sockernäringen. När sockernäringen är klar, släpps luft och vatten ut genom klyvöppningarna. Hela den här processen kallas för fotosyntes. Nu kommer det som är så fantastiskt med naturen: Först suger växten åt sig koldioxiden ur luften och ger tillbaka syre.
Syre är precis det människor och djur behöver för att kunna andas. Så när växten har fått mat, får vi syre att andas. Och så börjar allt från början igen. När vi andas in luft suger våra lungor åt sig syre ur luften. Och när vi andas ut igen, andas vi ut koldioxid – precis det växterna behöver!
Rekordhög sockerhög
På ett år tillverkar jordens alla gröna växter 200 miljarder ton socker. Hur mycket är det egentligen? Tänk dig att vi bär ut all mat och dryck från alla affärer i hela världen och ställer det på gatan. Kan du föreställa dig det, alla affärer i hela världen?
Tänk dig nu att vi gör samma sak varje dag i ett helt år. Alltså 365 gånger. Det skulle bli en enorm hög med varor. Men om vi skulle samla allt socker som växterna producerar under en lika lång tid - i ett helt år - i en likadan hög, skulle den högen faktiskt bli hundra gånger större!
Uppgift
Hur anges mängden?
Säger man ett kilogram socker eller en liter socker? Heter det ett kilogram smör eller en liter smör?
Dela in orden nedan i kilogram eller liter. Orden som ska delas in är: mjölk, vetemjöl, ost, yoghurt, havregryn, socker, smör, blåbärssoppa, salt, läsk och vatten.
Världens viktigaste växter
Varför är växter viktigast i världen? Därför att vi behöver dem för att kunna andas. Det kan verka konstigt, speciellt om det inte finns en enda blomma i klassrummet du sitter i just nu – för du andas ju hela tiden.
Man behöver inte ha en växt bredvid sig för att kunna andas, men det måste finnas mycket växter på jorden. En stor del av syret som vi andas kommer från haven och regnskogarna. Skogen kallas för jordens lungor, just för att den ser till att vi har mycket syre att andas.
Växterna – viktiga vänner
Var du än befinner dig är du omgiven av luft. Eftersom den är osynlig ser du inte att luften innehåller koldioxid. Det mår vi inte bra av att andas in. Men blommor och träd omvandlar koldioxiden i luften till syre genom en process som kallas för fotosyntes.
Luften som du andas innehåller faktiskt av mer gaser än syre. Torr luft består av ungefär 78 procent kväve, 21 procent syre och 1 procent argon. Sen innehåller all luft även en liten gnutta vattenånga. Ju varmare klimat, desto mer vattenånga. Det är därför luften i tropiska länder känns fuktig.
Lös rebusen!
Uppdrag
Granskning i mataffären.
Vi äter gräs
Visste du att du stoppar i dig stora mängder gräsfrön varje dag? Gräs är nämligen mer än gröna gräsmattor. Gräs är en stor växtfamilj dit bland annat vete, havre, råg och korn hör. Många äter bröd gjort på vete, som också är en form av gräs.
Även popcorn är ett slags gräs, eftersom det kommer från majs som i sin tur är en släkting till gräs. Något vi äter som liknar gräs till utseendet är exempelvis groddar och småbladiga salladssorter såsom rucola.
Uppgift
Äter du gräsfrö?
Skriv upp sånt du äter som kommer från majs, ris, vete, råg och havre – som alla ingår i växtfamiljen gräs!
Skriv upp sånt du äter och dricker som kommer från majs, ris, vete, råg och havre - som alla ingår i växtfamiljen gräs!
Näringskedjor
Näringskedjor visar vem som äter vad. När du tuggar på en morot består näringskedjan av dig och moroten. När en larv äter på ett blad är de båda med i en näringskedja. Om en igelkott sedan äter den larven, så är igelkotten med i samma kedja.
Visste du att...
Visste du att det finns blommor som gör luften renare genom att ”äta upp” giftiga ämnen i inomhusluften? Förutom att de rensar luften från till exempel koldioxid, så sprider de fukt, vilket gör att luften inte känns lika torr.
Uppgift
Bygg egna näringskedjor
Vet du vilka djur som äter växter, andra djur eller blir uppätna själva?
Skriv ner svaret.
Levande luftrenare till klassrummet
En behaglig inomhusmiljö är extra viktigt i ett klassrum, eftersom man vistas där i flera timmar varje dag. Utöver att rensa luften sprider blommor både fukt och glädje.
Ordna en insamling
Om alla i klassen bidrar med 5 kronor så kan ni köpa en krukväxt. Bra växter är murgröna, fönsterfikus, ampellilja, bergpalm, och fredskalla.
Be om ett skott
Att ta ett skott från en krukväxt innebär att man klipper av en bit av en kvist. Den planterar man sedan i en ny kruka. Den växer sedan till en ny stor blomma. Ibland kan skottet behöva stå i ett glas vatten först, så att det växer ut rötter.
Så blomsterfrön
Pengar till en påse blomsterfrön kan ni snabbt samla in. Sätt fröna en centimeter ned i jorden och inte för nära varandra. Ställ krukan på fönsterbrädan eller någonstans ljust. Vattna jorden två gånger i veckan och håll utkik – när som helst växer blomman upp!
