Kapitel 9

TIPS 7: PÅVERKA GENOM ERA KÖPVANOR!

Du är klar med kapitlet! Bra jobbat!

Förr i tiden hade de flesta svenska hem bara det allra nödvändigaste. Man hade möbler att sitta på, äta vid och sova i. Man hade bara så många muggar och tallrikar att det räckte till alla. Flickor hade ett par vardagsklänningar och en söndagsklänning, pojkarna ett par kortbyxor och ett par långbyxor. Före mjölkförpackningens tid fick man sin mjölkkanna påfylld i affären och betalade per liter. Det gamla Sverige var med andra ord ett hållbart samhälle, utan att man visste om det. Man konsumerade inte mer än man behövde och man skräpade mindre, exempelvis med hjälp av mjölkkannorna.

Så ser det inte ut i dagens Sverige. Idag har vi mer pengar och vi har valt att använda dem till att konsumera mer. Ordet ”konsumtion” betyder att köpa och använda en vara. Ett samhälle där man konsumerar mycket och fort kallas för konsumtionssamhälle. Ju fler prylar vi köper och förbrukar, desto mer råvaror behöver vi från naturen. En av de mest eftertraktade råvarorna är olja. Det är dock inte en förnyelsebar råvara. En dag kommer oljan att ta slut.

Behöver vi verkligen alla saker vi köper? Vi skulle nog klara oss ganska bra med färre prylar. Så lever ju faktiskt de allra flesta människorna på jorden, de allra flesta har bara det allra nödvändigaste.

Visste du att...


om alla på planeten skulle konsumera så mycket som vi i Sverige gör, skulle vi behöva fyra jordklot.

VISSTE DU ATT...


...det finns en pytteliten klick av människor som har mycket mer än andra.

Visste du att en (1) procent av världens befolkning har mer än dubbelt så mycket pengar än 6,9 miljarder människor har tillsammans?

Ekologiska fot- och handavtryck

Allt vi människor tillverkar, använder och slänger sliter på miljön. Hur stor vår påverkan blir anges i "ekologiska fotavtryck". Ju större fotavtryck, desto större påverkan.

Vi gör också saker för att skydda miljön. Nu har vi till exempel sett till att ozonhålet nästan reparerats! Vi kan mäta hur mycket vi arbetar för en hållbar framtid och hjälper andra att hjälpa miljön. Resultatet anges i "ekologiska handavtryck".

Testa dig och din familj


Vilken shoppingtyp är du? Räkna ihop ert resultat genom att se om du får flest A, B, C eller D.

Din förälder får ett stort hål på sina byxor. Vad gör ni?
Du har redan valt en tröja i affären när du får syn på en annan fin tröja. Vad gör du?
Du ser reklam för en cool teknikpryl. Vad tänker du?
Din skola ska ordna en loppis och alla ombeds lämna in kläder och saker.
Köper ni ofta saker till er bostad?

Flest A i testet


Om ni hade flest A i testet - blev kategori Shopparen.

Inget ger er en sån kick som att shoppa! Shopping piggar upp er när ni är trötta, tröstar er när ni är ledsna och gör er glada när ni är uttråkade. Dessutom är det ett trevligt sätt att umgås med en kompis, tycker ni.

Men varför inte upptäcka nya sätt att umgås? Man kan ju faktiskt bara gå en promenad, lyssna på musik eller ta en fika.

Flest B i testet


Om du fick flest B i testet - då går ni medelvägen!

Ni försöker hålla er shopping på en sund nivå. Innan ni köper en sak, försöker ni komma ihåg att fråga er själva om ni verkligen behöver den. Har du redan tre plånböcker, behöver du ju inte en fjärde, bara för att den såg fin ut i affären.

Flest C i testet


Hade ni flest C - Softish...

Ni handlar bara om ni verkligen behöver något. In i affären, hämtar det ni ska ha, ut ur affären. Oftast handlar ni något på Internet som ni verkligen behöver. Att shoppa fyller en funktion men är faktiskt inget ni tänker på speciellt mycket. Det finns roligare saker att göra i livet, som att spela musik, chatta med kompisar… eller softa i soffan!

Flest D i testet


Hade ni flest D - härligt att du värnar om planeten!

"Sharing is caring"

Hur skulle vårt samhälle se ut om vi började dela med oss mer? Att samla på sig en massa prylar och kläder som vi sällan använder är ju egentligen att slösa med jordens resurser. För att exempelvis producera en t-shirt i bomull så används 1250 liter dricksvatten. Samtidigt har en miljard människor inte rent vatten att dricka.

Vi kan faktiskt påverka den här situationen genom att göra smartare val.

  • När du köper plagget – fråga dig själv ”behöver jag verkligen det här”?
  • När du använt det – vädra emellanåt i stället för att tvätta efter varje användning.
  • När du tröttnat på det – byt plagg med en vän, sälj på loppis eller skänk till välgörenhet.

Gör din garderob mer miljövänlig

  • Köp second hand så får du unika vintage-plagg!
  • Köp hellre färre plagg men av bättre kvalitet, så håller de längre!

Ge dina gamla kläder nytt liv!

  • Ordna en "klädbytardag" i kvarteret! Då får alla plagg som är nya för dem – helt gratis!
  • Ni kan också skänka kläder i okej skick till klädinsamlingar eller second hand-butiker.

Reparera prylarna!

Idag lever vi i en köp-och-släng-kultur. Vi bryr oss egentligen ganska lite om våra prylar. När något är trasigt försöker vi inte ens laga det utan köper direkt en ny.

Det här har industrin räknat ut, och de tillverkar många hushållsapparater med en livslängd på 6–7 år. Mycket av det som säljs idag är inte producerat för att hålla längre än så.

Vi behöver se värdet i våra prylar igen. Det gynnar både plånboken och klimatet. Vi behöver dessutom lära barnen att varje sak som tillverkas har kostat både i jordens resurser och mänskligt arbete. Det är dags att förlänga livet på våra prylar!

Gammalt blir nytt!

I den här utmaningen ska ni göra om gamla prylar och ta ”före och efter”-bilder!

1. Leta fram ett föremål som det är okej att förändra. Titta igenom gamla prylar på vinden, i källare eller på närmaste loppis.

2. Fundera ut en ny design – och varför inte en ny funktion?

3. Fota föremålet, en så kallad ”före”-bild.

4. Fixa och snygga till prylen.

5. Fota det omgjorda föremålet.

6. Visa upp alla nystajlade föremål i klassen eller häng upp ”före–och-efter”–affischer

Du är klar med kapitlet! Bra jobbat!