Det bästa med oss människor är att vi är olika. Vi är bra på olika saker och alla behövs. En del är duktiga på att bygga, andra kan flera språk, vissa har alltid nya idéer och några verkar alltid kunna lösa problem.
Det är bra att vi kompletterar varandra, eftersom vi behöver alla slags människor. Vi behöver idésprutor, problemlösare, de som förverkligar idéen och de som sprider information om den. Vi behöver insiktsfulla individer som har ro att tänka efter, pålästa personer som kan mycket, snabbtänkta individer som vet hur man skaffar fram viktiga fakta och modiga människor som vågar ifrågasätta våra ledare. Vi behöver en grupp som lagar mat åt dem som tänker ut lösningar och en annan som strosar runt i naturen och sprider kärlek. Det finns en plats för alla!
Det är inte alltid lätt att se sin egen roll i livets väv, men alla har en plats och ett syfte! Precis alla tyglappar behövs för att det ska bli ett helt lapptäcke.
Förebilder inspirerar andra med sin talang, sin personlighet eller unika egenskaper. En förebild behöver inte vara en kändis. Det kan vara en kompis som är modigare än man själv eller klasskompisen som lagar världens godaste vegopizza!
Vi människor dras till glada och positiva förebilder. Vi får energi när vi känner oss inspirerade. Det känns bra att höra ”Tänk att du tar tåget till Göteborg i stället för att flyga, vilken fin grej du gör för miljön!”.
Mycket bättre än ”Visste du att en flygtur till Göteborg orsakar lika mycket luftföroreningar som 40,000 lika långa tågresor?”. Ändå måste ju den informationen också fram. Det är inte en enkel avvägning – när ska man inspirera och när ska man kritisera?
Försök inspirera dem som står inför ett val, exempelvis släktingen som ska komma på besök.
Har du tänkt på hur du reagerar när någon är snäll mot dig, till exempel genom att hålla upp dörren åt dig? Det känns bra, eller hur? När du sen håller upp dörren åt nästa person så sprider du omtanken vidare. Om vi hälsar på våra grannar och ser till att det är rent, fint och trevlig stämning så kommer bostadskvarteret att må bra.
Enligt den så kallade ”trasiga fönstret-principen” analyserar vi omedvetet allt som händer runtomkring oss. Om ett fönster krossas i ett bostadsområde – och ingen lagar det – så sänder det signaler om att ”de som bor här är inte viktiga”.
Då dröjer det inte länge innan folk börjar kasta skräp där eller slå sönder ännu fler fönster. Lösningen? Att laga fönstret så klart! Och plocka upp skräp från marken.
Ordspråket ”barn gör som du gör, inte som du säger” gäller egentligen oss alla. Vi vill gärna likna dem vi gillar. Vara som dem, göra som dem. Något vi kanske inte tänker på är att andra kan bli påverkade och inspirerade av oss, till och med när vi inte vill det. Om du shoppar mycket kanske din omgivning också börjar göra det, eftersom det känns ”normalt”.
Vi människor påverkar varandra varje dag. Inte enbart genom vårt beteende, utan även genom våra yrken. Sjuksköterskor tar hand om oss när vi blir sjuka och byggarbetare ser till att vi har någonstans att bo, för att nämna några exempel.
En del yrken kan ha en direkt påverkan på miljön. Exempelvis kan politiker bestämma att vi ska satsa mer på miljövänligt resande. I andra yrken kan påverkan vara indirekt, som när tågförare gör det möjligt för oss åka många i ett tåg i stället för alla ensamma i varsin bil.
Vad arbetar dina föräldrar eller andra vuxna i din närhet med? Hur skulle man kunna säga att de påverkar sin omgivning i sitt arbete? Om de inte har ett arbete just nu, kanske de kan berätta något om sina tidigare arbeten. Vilka jobb tyckte de mest om, och varför?
Har du funderat på eller fantiserat om ett speciellt yrke? Det är naturligtvis svårt att veta redan nu, men man kan ju alltid dagdrömma! Vad tror du att du skulle vilja arbeta med?
Om du vill jobba med något som har med naturen eller miljön att göra, så finns det många yrken att välja emellan. Även i yrken som i första hand inte verkar ha något med miljön att göra, kan man ändå påverka miljön. Som journalist kan du skriva om det som händer med miljön och klimatet. Som politiker kan du bestämma hur vi ska skydda naturen och som bonde kan du välja att odla ekologiskt för att skydda jorden.
Geovetare kartlägger och förvaltar naturresurser i berg, jord och grundvatten. De varnar oss för jordbävningar, vulkaner och översvämningar, samt gör undersökningar inför väg- och husbyggen.
Meteorologer samlar information om temperaturer, vindar, moln och regn med hjälp av satelliter i rymden. De beräknar hur vädret blir de närmsta dagarna och presenterar sedan väderprognoser i radio och på tv. En del meteorologer studerar också hur klimatet förändras under längre perioder.
Oceanografer undersöker haven och deltar i expeditioner med fartyg. De studerar strömmar, vågor, hur isen breder ut sig och hur salt vattnet är. De tar reda på hur haven påverkas av årstiderna samt av föroreningar från fabriker, nya husbyggen och avloppsvatten. Oceanografer forskar också om klimatförändringarna
Det finns många olika typer av ingenjörer, men de flesta arbetar med någon form av teknisk utveckling. Det kan till exempel handla produkter som behöver bli mer effektiva eller mer miljövänliga. En ingenjör kan också leda byggprojekt, hitta på nya uppfinningar eller skapa nya sätt att kommunicera.
...är du allmänhetens ögon och öron. Du kan intervjua klimatforskare om hur vädret kommer att bli i framtiden, avslöja företag som dumpar farligt avfall i naturen och inspirera andra genom att skriva om framgångsrika miljöprojekt runtom i världen.
...är du med och bestämmer i viktiga frågor. I riksdagen, där politikerna samlas för att rösta, kan du rösta ja till projekt som är bra för miljön. Du kan även påverka och sprida kunskap genom att prata om miljöfrågor på tv, radio och i tidningar.
...är du med och utbildar framtiden. Du hjälper elever att förstå hur naturen fungerar och varför klimatet förändras. Du kan låta dina elever arbeta med miljöfrågor i skolan, så att de inspireras att göra bra miljöval även hemma.
Man måste inte bli forskare för att kunna göra något bra för miljön. I många yrken kan man välja att agera miljövänligt på många olika sätt.
Varje år görs fler än 551 miljoner bussresor i Sverige! Tänk vad mycket bilavgaser vi slipper släppa ut tack vare busschaufförerna som kör oss till jobb, skolor och tågstationer!
Visserligen släpper även bussarna ut avgaser, men idag drivs 95 procent av all vår kollektivtrafik av förnyelsebara drivmedel och el.
På 1990-talet producerade vi 75 procent av all mat som vi åt. Idag importerar vi hälften. Om vi skulle återgå till att producera mer mat själva, skulle vi alla vinna på det. Då slipper naturen utsläpp från långa mattransporter och vi har mat åt befolkningen i kristider.
Som bonde kan du också skydda naturen genom att odla ekologiskt. Genom att välja bort giftiga bekämpningsmedel blir det mindre gifter i marken.
En grupp vuxna i din närhet som påverkar både dig och miljön i sitt arbete varje dag är personalen i din skolmatsal. Det gör de exempelvis genom att planera menyn efter de grönsaker som är i säsong och genom att påminna er elever om att inte lägga för mycket mat på tallriken.